Hoppa till huvudinnehåll

Plugga vid ÅA: Tyska språket är bara toppen av isberget

Studerande Malin Lindblom och professor Christophet Schmidt
Studerande Malin Lindblom och professor Christopher Schmidt. Studerande Malin Lindblom och professor Christophet Schmidt Bild: Yle/Nina Bergman Åbo Akademi,studerande,tyska

Språkstudier är långt mer än bara lingvistik, det påpekar Christopher Schmidt, professor i tyska vid Åbo Akademi.

- Språket är som ett isberg i havet. Det du ser är det som kommer upp över havsytan. Det är språket, språkets användning, tal, skrift, och texter. Men det som egentligen är det mest spännande är det som finns under havsytan. Det som kommer med språket, språkets funktion, dess involvering i samhällsmönster, tankemönster, traditioner, politiska sätt och traditioner, ekonomiska system, - allt det där som man inte säger direkt.

Det här syns också i undervisningsstrukturen vid Åbo Akademi, där man valt att se tyska språket som en helhet, fortsätter Schmidt. Därför har man delat upp studierna i två inriktningar.

- Det ena är lärarna, som går till skolorna. Sedan har vi också något som är enastående i Finland: vi utbildar folk som går ut i näringslivet och multinationella organisationer, som jobbar inom kommunikationsverksamheten. Där har vi en egen utbildningslinje som kallas språk och ekonomi, där vi då samarbetar med fakulteten för statskunskap och ekonomi, med huvudpunkten på tyska.

Åbo Akademi - litet, men mångsidigt och familjärt

Det är också den linjen som Malin Lindblom valt. Hon ska precis avsluta sitt första år av studier i tyska. Ämnesvalet föll sig naturligt eftersom hon alltid varit in intresserad av språk och hade varit ett år på utbyte i Österrike. Dessutom ville hon till Åbo Akademi.

Lindblom är mycket nöjd med sitt val, och ser att det finns många möjligheter för henne på arbetsmarknaden.

- Med tyska är det inte som exempelvis när man studerar logopedi och blir logoped. Det är ingenting fel med det heller, men efteråt kan man arbeta med vad som helst inom ekonomivärlden. Just nu finns det en stor efterfrågan på sådana med kunskaper i tyska och därmed är det en fördel att ha tyska som bonus vid sidan av ekonomi.

Att det blev Åbo Akademi för professor Christopher Schmidts del, var inte heller en slump. Hans mamma var finlandssvensk och ursprungligen från Åbo.

- Jag har bott största delen livet i Tyskland, men jag avslutade mina högskolestudier vid Åbo Akademi och upptäckte att Åbo Akademi är något helt unikt. Det är ett litet universitet och närheten till studenterna är exceptionell.

Det här är också något som han tagit fasta på i sitt arbete som professor i tyska.

- Man kan inte bara ledsaga och ge råd åt studenterna, utan man kan coacha dem, vilket är något som jag har satsat på. Det är inte bara att handleda utan att ge råd för framtida val och yrkesmöjligheter. Den här direktkontakten till studenterna och att kunna följa med hur de utvecklas och se dem bli stora och starka på sina områden, det är någonting fantastiskt. Det är möjligt på ett litet universitet som Åbo Akademi och därför trivs jag har.

Effektiva och praktiska studier

Förutom att erbjuda hjälp och stöd har man också, i takt med att pressen under de senaste åren har ökat på studenterna, försökt göra studierna smidigare och effektivare.

- Ett problem är pressen på att köra igenom studenterna, i synnerhet hos oss då vi i kandidatstudierna har bakat in att alla studerande ska studera en termin vid ett tyskt universitet.

Ämnet tyska vid Åbo Akademi samarbetar med tolv universitet på olika håll i Tyskland och de är en viktig del av studierna.

- Här kan man sammankoppla nödvändighet - det goda och det onda. Vi koordinerar alltså studierna där så att de kan få dem tillgodoräknade här, förklarar Schmidt.

För att bättre kunna svara på de krav som arbetsmarknaden ställer på de nyutexaminerade har man också integrerat studierna med olika sektorer i samhället.

- Vi samarbetar med företag inom ett internationellt magistersprogram, som servar språk- och ekonomilinjen. Vi samarbetar också med skolor för lärarnas del inom magistersprogrammet. På det här sättet sparar vi tid och maximerar kunnandet för studenterna under studiernas lopp.

Ämnet är inte särskilt stort, men Lindblom ser också fördelar med det.

- Ämnet är ganska litet, åtminstone jämfört med Hanken som har massor med studerande, så det blir ganska nära och man får mycket stöd på det viset också. Därför känns det att jag inte är ensam. Vet jag inte vad jag ska göra så kan jag alltid fråga någon som är i samma korridor som jag.

Stor efterfrågan på tysktalande på arbetsmarknaden – men intresset för språket minskar

Intresset för att studera tyska har rasat, i synnerhet i grundskolan och gymnasierna under de senaste tio åren. Det här syns bland annat i att allt färre väljer att skriva tyskan i studenten. Hur kunde man förstärka det här intresset?

Ett sätt kunde vara att bättre informera om de möjligheter som tyskan kan ge, påpekar Lindblom.

- Jag kan förstå att alla inte tycker att tyska är ett särskilt romantiskt språk, som franska eller italienska som låter så där som honung i öronen. Man tycker att tyskan är ett hårt språk. Men jag tycker att tyska är ett viktigt språk att kunna på ekonomimarknaden. Det är inte så att om du läser tyska så blir du tysklärare, utan du har så mycket möjligheter då du studerar tyska och man borde få folk att förstå det här!

Visserligen är språklärarutbildning ett viktigt fundament av studierna i tyska, men Christopher Schmidt håller med Lindblom om att möjligheterna till ett brett yrkesval är värt att poängtera.

Ett problem till att intresset för tyskan rasar, tror Schmidt ligger i att undervisningsministeriet inte har satsat tillräckligt på utbildning i främmande språk och att man inte borde vara så snabb att skära ner.

- Det gäller alla de så kallade b-språken, inte bara tyskan. Skolorna borde alltså inte bara se på hur många som väljer ett visst språk och sedan skära ner ifall det bara handlar om ett visst antal. Man borde istället satsa på den som vill läsa språket, också om det är en mindre grupp.

Enligt Schmidt är det frågan om en ond cirkel som man borde komma bort från.

- Ju färre som väljer tyska i skolan, desto mindre satsas det följande år. Då folk hör att det ändå inte finansieras, leder det till att ännu färre väljer det.

Här kunde ministeriet komma in och stöda språkundervisningen, anser Schmidt.

- Skolorna borde få möjlighet att inrätta kurser som är underbemannade en viss tid, så att de hinner stiga i studentantal. Hemmet borde också vara på hugget och ge goda råd, eftersom föräldrarna vet vad som händer på arbetsmarknaden.

Det här är åtgärder som borde göras nu, poängterar Schmidt, i synnerhet då många tyska företag är intresserade av handel med Finland. Bara på regional nivå i Egentliga Finland syns de tyska influenserna, till exempel på tyskägda Åbovarvet Meyer Werft och på Valmets bilfabrik i Nystad, där man tillverkar Mercedes Benz-bilar.

- Det är högsta tid att hoppa på. Det är ännu inte för sent. Vi kan göra någonting. Det håller på att växa, men frågan är hur länge växer det? Om vi inte matar det så då försvinner de företag bort som inte blir matade.

Sänk tröskeln och gör det roligt!

Hur kunde man sporra fler till att lära sig språk och väcka intresset för tyskan? Här har både Lindblom och Schmidt fler konkreta tankar.

- Läs så mycket Asterix på tyska som du kan och vill. Läs enkel litteratur, titta på tyska filmer, åk till Tyskland då du har möjlighet. Och framför allt, kom till oss och studera, inleder Schmidt.

- Så länge du har mellanstark språkpraktiskt nivå, så sköter vi om resten fortsätter Schmidt och skrattar.

- Vi skickar dig till sedan till Tyskland, och där blir du sedan språkligt-kulturellt tvättad och när du kommer tillbaka så är det bara en enda "highway" av tyska kunskap, så det är no problem!

Också Malin Lindblom påpekar att alla börjar någonstans och det är också bra.

- Man ska inte tänka att alla som studerar tyska, att de kan språket helt flytande. Vi som studerar tyska vi är på alla olika nivåer.

Lindblom blev själv överraskad över hur mycket hon fått ut av studierna vid Åbo Akademi.

- Tidigare hade jag inte så många kontakter som jag kunde prata tyska med och nu har jag hittat en tysk värld! Vi lär oss av varandra och bollar kunskap med varandra. Tyskan blir bara bättre. Det känns som att vara hemma.

Högskolestudierna skiljer sig från skolundervisningen i tyska, tillägger Schmidt, på ett positivt sätt.

- Att studera tyska är annorlunda hos oss än i skolan. Vissa saker fortsätter, men det kommer så mycket annat till.

- Vi lär ju inte oss grammatik så att vi pluggar alla prepositioner, utan grammatiken kanske kommer sekundärt. Vi satsar mer på tysk litteratur, kultur och historia. Det är som Christopher sa i början - det intressanta är under det här isberget, tillägger Lindblom.

Läs också

Åboland

Bekanta dig med hur vi jobbar med Ansvarsfull journalistik

Nyligen publicerat - Åboland