Hoppa till huvudinnehåll

Rysk granatkastare hittades nedgrävd vid Hangöfronten - nu finns den på nyrenoverade Hangö frontmuseum

På söndag slår ett förnyat Hangö frontmuseum upp sina dörrar i Lappvik. Museet ska nu rikta sig speciellt till ungdomar så att händelserna i Hangö inte glöms bort.

Efter att Finland förlorade vinterkriget krävde Sovjetunionen att få arrendera Hangö udd för 30 år framåt. Hangöborna fick tio dagar på sig att lämna sina hem och ge plats för de sovjetiska soldaterna som stationerades på marinbasen ute på udden.

En sovjetisk gasmask på Hangö frontmuseum.
En skyddsmask på utställningen på Hangö frontmuseum. En sovjetisk gasmask på Hangö frontmuseum. Bild: Yle/Elias Björkqvist Hangö,Hangö frontmuseum,Västnyland,Skyddsmask,krigshistoria

När fortsättningskriget bröt ut sommaren 1941 miste många soldater livet vid Hangöfronten, som gick ett stenkast från den plats där frontmuseet i dag står invid riksväg 25 i Lappvik.

- Museets värde finns i det att det befinner sig på den riktiga platsen vid den gamla gränsen, säger Dan Lindholm som är museichef för Västra Nylands landskapsmuseum.

En tuff plats

Ännu dag finns spår av de gamla löp- och skyttegravarna invid frontmuseet och i skogen intill har man på nytt märkt ut gränsen mellan Sovjet och Finland.

Gränsen vid Hangöfronten under fortsättningskriget.
Gränsen mot Sovjetunionen gick ett stenkast från frontmuseet. Gränsen vid Hangöfronten under fortsättningskriget. Bild: Yle/Elias Björkqvist Västnyland,Hangö,Hangö frontmuseum,krigshistoria,Sovjetunionen

Det var också här fortsättningskriget bröt ut på nytt och där riksvägen går i dag fanns det som kallades dödsaltanen. Det var en av de värsta platserna, säger Dan Lindholm.

- Vi talar om dödsaltanen för att så många stupade på den här platsen. Här fanns ryska krypskyttar som utnyttjade om man var oförsiktig. Så det är en tuff plats vi står på.

Få känner till Hangöparentesen

Hangö arrenderades av Sovjet mellan mars 1940 och december 1941. Men många finländare är inte medvetna om vad som utspelade sig här för snart 80 år sedan. Händelserna har fallit i skymundan och man känner betydligt bättre till vad som hände i Lappland, vid Karelska näset och i Porkala.

- På riksnivå känner folk dåligt till det här även om det är en viktig del av vår historia, konstaterar Dan Lindholm.

Museichef Dan Lindholm.
Museichef Dan Lindholm. Museichef Dan Lindholm. Bild: Yle/Minna Almark Dan Lindholm,Västnyland,Västra Nylands landskapsmuseum

Därför är det viktigt att Hangö frontmuseum finns; för att vi ska förstå vad som har hänt här och hur viktigt det är för vår självständighet, fortsätter han.

En mer fokuserad utställning

Den nya basutställningen på Hangö frontmuseum har fått namnet ”Hangö i främmande händer”. Den fokuserar i större grad än tidigare på händelserna i Hangö efter vinterkriget och i början av fortsättningskriget.

Därför har man valt att bland annat lämna bort de små specialutställningarna som handlade om andra krig, säger Martina Lindberg som är verksamhetsledare för Krigshistoriska föreningen i Västnyland.

- Den nya basutställningen baserar sig väldigt långt på den gamla samlingen, men vi har medvetet plockat bort delar av det som var framme tidigare.

Hangö frontmuseums utställning "Hangö i främmande händer".
Basutställningen är uppbyggd på nytt. Barbro Kulvik är en av utställningens arkitekter. Hangö frontmuseums utställning "Hangö i främmande händer". Bild: Yle/Minna Almark Hangö frontmuseum,Hangö,Västnyland,krigshistoria

Meningen är att besökaren ska få kunskap om varför just Hangö var strategiskt viktigt för Sovjetunionen, fortsätter Dan Lindholm.

- Vi vill presentera en bakgrund så att man kan förstå varför detta har hänt. Det räcker inte med att bara berätta att Sovjet ville arrendera Hangö i 30 år.

Unga tar självständigheten för givet

Frontmuseet riktar sig nu speciellt till dagens ungdomar och kommande unga generationer, säger Martina Lindberg.

- Dagens unga tar det som en självklarhet att Finland är självständigt, men våra föräldrar och i synnerhet våra mor- och farföräldrar var tvungna att slåss för sitt land.

En pekplatta på hangö frontmuseum.
Med hjälp av pekdatorer kan man få en bild av hur det såg ut under kriget. En pekplatta på hangö frontmuseum. Bild: Yle/Minna Almark Hangö frontmuseum,Hangö,Västnyland,pekplatta

Museet använder sig därför av modern teknik för att åskådliggöra historien. Förutom föremål och texter finns det också pekplattor och filmer med information. Frontmuseet har också planer på att samarbeta med historielärare från olika skolor.

- Meningen är att vi ska utveckla materialet för att levandegöra historien för eleverna på ett modernt sätt, säger Martina Lindberg.

Verkmsahetsledare Martina Lindberg.
Verksamhetsledare Martina Lindberg. Verkmsahetsledare Martina Lindberg. Bild: Yle/Minna Almark Västnyland,martina lindberg

Dan Lindholm understryker att kriget inte är ett lätt ämne att presentera för ungdomar.

- Man ska inte romantisera och det här är inget krigsspel. Det här är blodigt allvar och en hel del stupade här. Det här är en del av fredsfostran för att det inte ska hända igen.

En snabb tidtabell

Hangö frontmuseum grundades år 1981 av krigsveteranen Stig Häggström. Då han avled år 2012 stannade utvecklingen på museet upp och byggnaderna blev i allt sämre skick.

År 2016 köpte Krigshistoriska föreningen i Västnyland frontmuseet och började rusta upp det i snabb takt. I ett tidigt skede blev också Västra Nylands landskapsmuseum involverat och tog på sig ansvaret för att bygga upp huvudutställningen.

Skyttegrav utanför Hangö frontmuseum.
Skyttegraven utanför museet har rustats upp. Skyttegrav utanför Hangö frontmuseum. Bild: Yle/Elias Björkqvist Västnyland,Hangö,Hangö frontmuseum,Skyttegrav,krigshistoria

Eftersom man ville återinviga museet under Finlands hundraårsjubileum blev det tuff tidtabell för att få allt färdigt, säger museichef Dan Lindholm.

- Det har varit ett digert arbete och många pusselbitar som skulle falla på plats. I normala fall hade jag inte gått med på det. I praktiken har det varit mindre än ett års tid och det är nog lite.

Hinderbana vid Hangö frontmuseum.
Elever från Novia har byggt en hinderbana för de yngre utanför frontmuseet. Hinderbana vid Hangö frontmuseum. Bild: Yle/Elias Björkqvist Hangö frontmuseum,Hangö,Västnyland,Hinderbana

Ett hundratal sponsorer och samarbetspartners har ställt upp och gett bidrag i form av pengar eller material. Ett hundratal personer har också gjort talkoarbete för att museet skulle kunna öppna sommaren 2017. Budgeten har varit runt 800 000 euro.

Nya spännande utställningsföremål

Den som besöker museet får med sig ett digert informationspaket, säger Dan Lindholm.

- Vi har utnyttjat de främsta sakkunniga och det finns också information om sådant man inte tidigare vetat. Vi har också gjort en del ny forskning och lokala entusiaster har rört sig i området.

Bland annat finns det en rysk granatkastare som nyligen grävdes upp i närheten av Hangöfronten med på utställningen. Den användes troligtvis av de sista soldaterna som blev kvar då Sovjetunionen beslöt att lämna marinbasen i slutet av 1941.

- Sovjet ville inte tuta ut det till den finska sidan, så man lämnade bland annat kvar granatkastaren som man med vissa mellanrum sköt med.

Granatkastare på Hangö frontmuseum.
Granatskastaren har hittats i terrängen alldeles nyligen. Granatkastare på Hangö frontmuseum. Bild: Yle/Minna Almark Hangö,Hangö frontmuseum,Västnyland,granatkastare

De sista soldaterna som lämnade marinbasen grävde sedan ner sina vapen och ammunition i gropar.

- Vi hittar fortfarande vapen nedgrävda i terrängen, så det är viktigt att komma ihåg när man rör sig här, säger Lindholm.

Fakta om Hangö frontmuseum

  • Frontmuseet grundades 1981 av krigsveteranen Stig Häggström från Karis Krigsveteraner.
  • Karis Krigsveteraner ägde frontmuseet fram till år 2016 då Krigshistoriska föreningen i Västnyland köpte det.
  • Hangö frontmuseum öppnar 4.6.2017 på nytt för allmänheten.
  • Den gamla museibyggnaden har sanerats och isolerats så att den kan användas också vintertid.
  • Den nya basutställningen heter ”Hangö i främmande händer” och fokuserar på perioden då Hangö var arrenderat av Sovjetunionen 1940-1941.
  • En ny serviceflygel har byggts där det finns toaletter, kök och konferensrum.
  • Områdena utanför museet har putsats upp och sanerats med hjälp av frivilliga krafter. Löp- och skyttegravarna och korsun ”Den gyllene freden” har fått ett ansiktslyft.
  • Noviaelever har byggt en hinderbana för yngre besökare.
  • Den så kallade Krigsstigen har förbättrats. Den en kilometer långa promenadstigen går igenom terrängen intill museet.
  • Museibunkern Irma i Harparskog har rustats upp under ledning av Jörgen Engroos. Bunkern kan besökas enligt överenskommelse.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland