Hoppa till huvudinnehåll

Nymanska är ovanligt fall bland de penningstinna stiftelserna

Större gårdsbyggnad med hav i bakgrunden.
Kofverhag gård hör till Nymans stiftelse. Större gårdsbyggnad med hav i bakgrunden. Bild: Yle/Tove Virta Västnyland,Hangö,nymanska stiftelsen

Det är sällsynt att en stiftelse missköts, säger gode man Antti Hannula som har ett digert arbete med både de nymanska stiftelserna och Kofverhag gård i Hangö framför sig. Men då det går fel så tar det länge innan det går att ingripa.

Stiftelser väcker både glädje och ilska. Glädje för att pengarna bland annat har varit viktiga för den vetenskapliga forskningen och för att högskoleutbildningen har kunna byggas upp och utvecklats.

Sedan finns fallen som väcker ilska. På finlandssvenskt håll är Bensowstiftelsen och de nymanska stiftelserna vid det här laget välkända i negativ bemärkelse, inte minst genom mediernas intresse för misskötseln.

Stiftelserna har sammanlagt en förmögenhet på cirka 20 miljarder euro.

Det är trots allt få som inte sköts. Uppskattningsvis 1-2 procent av alla stiftelser i Finland har betydande oklarheter som måste utredas, uppskattar gode man Antti Hannula som just nu på heltid reder ut vad som hänt i de nymanska stiftelserna och på Kofverhag gård i Hangö.

Exakt vad som hänt i de nymanska stiftelserna och om det blir rättegångar eller inte kan Antti Hannula inte säga eftersom hans arbete är på hälft. Men han konstaterar att de nymanska stiftelsernas förmögenhet minskat.

Antti Hannula med solglasögon.
Gode man Antti Hannula. Antti Hannula med solglasögon. Bild: Yle/Tove Virta god man,Västnyland,Hangö,nymanska stiftelsen

- Stiftelsen har haft mycket utgifter under den 15 senaste åren, säger han.

De nymanska stiftelserna började som allmännyttiga och åtnjöt då skattefrihet men det här ändrades i slutet av 00-talet så att de måste betala skatt.

- Men om en stiftelse har mycket utgifter och inga inkomster så betalas trots allt ingen skatt, säger Hannula.

Flera stiftelsehärvor i medierna

Hufvudstadsbladet har under en längre tid berättat om vanskötsel. Den tidigare styrelseordföranden R. Kenneth Wrede har bland annat varit sin egen advokat i stiftelsens rättegångar och på det sättet betalat arvode åt sig själv. Också för att sköta gården har han fått ett furstlig summa på 350 euro i timmen.

Gamla fotografier på en flygel.
Längst till vänster syns Trygwe Nyman, också kallad Kassler-Nyman och längst till höger Hjördis Nyman, var de som grundade nymanska stiftelsen. Gamla fotografier på en flygel. Bild: Yle/Tove Virta Hangö,Västnyland,fotografier,trygwe och hjördis nymans stiftelse

Stiftelsens rättegångar är också många och en pågår än. Det gäller en arvstvist där parterna är stiftelsen och den tidigare styrelseordföranden Alf Tilgmanns son.

Medianstorleken på en stiftelse är 1,3 miljoner euro.

Advokat Hannula har också rett ut ett par andra stiftelsehärvor. Han var bland annat Patent- och registerstyrelsen (PRS) ombud för Riihi Säätiö i Uleåborg. Den äger 750 bostäder.

- Rätten ville avsluta stiftelsen eller avskeda styrelsen. Beslutet blev att avsluta stiftelsen, avskeda styrelsen och ta in en god man. Nu finns en ny styrelse och stiftelsen fungerar igen som den ska.

Ett annat fall gällde Matti Koivurinnan säätiö i Åbo där de två styrelsemedlemmarna Matti och Juha Koivurinta skulle avskedas. Ärendet är ännu inte avgjort.

Hannula är förutom advokat också författare, Han har skrivit många böcker, varav den från år 2015 handlar om den nya stiftelselagen som kom år 2015.

Konstsamlingen behöver lokaler

Det är nu ungefär två månader sedan Antti Hannula kom till de nymanska stiftelsernas högborg, Kofverhag gård i Hangö, första gången.

Vardagsrum med antika möbler.
Kofverhag gårds vardagsrum. Vardagsrum med antika möbler. Bild: Yle/Tove Virta Hangö,Västnyland,vardagsrum,nymanska stiftelsen

Gården är i rätt bra skick, den har skötts rätt bra om och hållits tillräckligt uppvärmd hela tiden. Men byggnaderna är överlag rätt anspråkslösa, även om stället har ett bra läget vid havet.

Alla föremål som nu finns på gården var här då gode mannen tog över.

- Då fanns ännu lösöre av den tidigare styrelseordföranden här. Men han tog bort det på begäran. Så nu förfogar stiftelsen över gården.

De tio förmögnaste allmännyttiga stiftelserna

Summorna är balansräkningens slutsumma år 2012.

Koneen Säätiö 1 586 miljoner euro
Stiftelsen för Aalto-högskolan 1 376 miljoner
Suomen Kulttuurirahasto 1 248 miljoner
SLS-koncernen (Svenska Litteratursällskapet, Svenska kulturfonden) 1 221 miljoner
Stiftelsen för Aalto-högskolan 1 119 miljoner
Jane och Aatos Erkkos stiftelse 712 miljoner
Föreningen Konstsamfundet r.f. 529 miljoner
Sigrid Jusélius Stiftelse 464 miljoner
Koncernen Folkhälsan 405 miljoner
Stiftelsen för Åbo Akademi 392 miljoner

Ur det senaste stora forskningsarbetet på området, Yleishyödylliset yhteisöt Suomessa år 2014 av Matti Virén, Turun yliopisto tillsammans med Hanken.

Stiftelsernas placeringar:

Aktier 62 procent
Räntor 17 procent
Fastigheter 15 procent
Kontanter 2 procent
Övrigt 2 procent

I Finland finns cirka 2 850 stiftelser. Stiftelserna har en sammanlagt en förmögenhet på cirka 20 miljarder euro. Medianstorleken på en stiftelse är 1,3 miljoner euro.

Information från delegationen för stiftelser och fonder.

Runt om i huset finns en hel del tavlor och konstföremål.

- Utöver det finns en konstsamling som finns i Sarfvik-Nyman-stiftelsen. Den är mer intressant än de som syns här. Vi har ännu inte hittat en utställningsplats för den men vi letar efter en.

Han har kollat med Hangö museum och Hangö stads galleri men det var inte möjligt att ordna en utställning eller deponering där i det här skedet.

Han vill också att gården nu ska användas i sitt egentliga syfte, för finlandssvenska föreningar eller organisationer. Den kunde passa för ungdomsarbete, kulturarbete, äldre människor, socialt arbete. Ingen har ännu hört av sig, men han önskar att de som är intresserade tar kontakt.

Stiftelsernas förmögenhet 20 miljarder

Hannula har ett digert jobb framför sig, att gå igenom tiotals mappar med material. De misstänkta oegentligheterna kan ha pågått sedan slutet av 2000-talet.

Vilket ansvar har då en revisor i sådana här fall?

- Man har forskat en del om en revisors ansvar inom Vasa universitet. Det finns inte många fall i Finland att forska i, men i de fallen har man gett grovt felaktiga uppgifter i bokföringen. Då har de varit ansvariga. Men det är rätt sällsynt att de måste bära ansvaret. Oftare är revisorn vittne i rättegångar.

I Finland finns cirka 2 850 stiftelser.

Övervakningen av stiftelserna har blivit effektivare de senaste åren.

- Myndigheterna har tagit en aktivare roll med flera stiftelser. Den nya lagen har också klarlagt flera saker. Och vissa rättegångar och medias intresse har också fått styrelserna att försäkra sig om att stiftelserna fungerar rätt. Jag tror att utvecklingen endast är bra.

Röda gårddsbyggnader längs en väg.
Det finns flera uthus på området, bland annat en ladugård som syns till höger. Röda gårddsbyggnader längs en väg. Bild: Yle/Tove Virta Hangö,Västnyland,nymanska stiftelsen

Stiftelserna är skyldiga att årligen lämna sina årsrapporter till PRS. Om Patent- och registerstyrelsen hittar något som de tycker inte följer stadgar och lagar så börjar PRS med att ge råd åt stiftelsen.

Men hur mycket makt har egentligen PRS?

- Makten begränsas exempelvis av att det inte är PRS utan domstolen som avskedar styrelsen eller medlemmar ur den. Men PRS kan utse en god man, på det sättet har de makt.

Myndigheten kan exempelvis också göra specifika granskningar av stiftelsen.

Är det här tillräckligt?

- Det är en bra fråga. Det kunde vara ett bra tillägg om myndigheten också kunde avskeda styrelsen eller medlemmar ur den.

Ny stiftelselag år 2015

- Man kan nu ha stödstiftelser och släktstiftelser som lagen inte tidigare känt till på samma vis. Styrmodellen är klarare, hur stiftelsers affärsverksamhet ska gå till är tydligare och det är också klarare hur tillgångarna ska skötas. Förut talades det bara om "ett säkert och vinstbringade sätt", säger gode man Antti Hannula.

Inom juridiken finns också vissa principer för hur en stiftelse ska verka. Exempelvis är lojalitet en viktig princip, styrelsen måste för stiftelsens bästa. Det får inte heller finnas intressekonflikter och man måste verka på ett grundligt sätt.

Förutom stiftelselagen så styrs stiftelserna av sina stadgar och där är stiftelseurkunden (det grundande dokumentet) ett viktigt dokument.


Hannula ser att problemet är att myndigheternas granskningar alltid sker i efterskott, många år efter att saker har hänt.

- Det betyder att man är inne på fel väg innan myndigheterna kan ingripa. Om man tar till rättegångar så tar de många år.

Gammal snöskoter.
I ett av garagen finns en snöskoter som Trygwe Nyman kan ha kört. Gammal snöskoter. Bild: Yle/Tove Virta Hangö,Västnyland,snöskoter,nymanska stiftelsen

I fallet med de nymanska stiftelserna så blev rättsprocessen kort eftersom styrelsen sade upp sig själv. De ångrade sig, men det gick inte ta tillbaka styrelseplatsen och då blev stiftelsen helt utan styrelse, konstaterade tingsrätten. Gode mannen fick istället träda in.

Revisorerna för de nymanska stiftelserna har vid de två senaste boksluten pekat på höga administrativa kostnader och avskrivningar.

- Granskningen av revisorerna är ganska effektiv i landet i dag. Men man måste fråga de övervakande instanserna varför en del saker går igenom och andra inte, säger Hannula.

Har man skärpt kontrollen?

- Jo, absolut.

Flera kontakter av bekanta och affärsbekanta

Antti Hannula har kontaktats av flera personer som har något att berätta om de nymanska stiftelserna.

- Eftersom det här ärendet har intresserat medierna och deras lyssnare och läsare så har finlandssvenska bekanta och affärsbekanta tagit kontakt med mig. Det har kommit en del kommentarer om fastigheten och stiftelsen.

Han vet inte hur länge hans jobb räcker. De fall han tidigare har skött har tagit allt mellan ett halvt år och flera år. Projektet avslutas då en ny styrelse tillträder.

Till gode mannens uppgifter hör också att sköta det praktiska. Under tiden Yle Västnyland besöker Kofverhag gård hinner ett säkerhetsföretag, två fastighetsförmedlare och en gårdskarl besöka stället.


Hur vet du att man hittar all egendom?

- Det är mycket svårt att säga om man hittar eller inte. Det som jag har till mitt förfogande är styrelsens mötesprotokoll, bokslut, de tillgångar och värdepapper som finns i banken och förstås de fysiska fastigheterna och konstsamlingarna.

Exempelvis konst kan ju finnas någon annanstans?

- Visst. Exempelvis i den rättegång som pågår i Åbo vet man att tillgångar som hör till stiftelsen inte har hittats än.

- Det är också en sak jag försöker utreda, att stiftelsen får det som tillhör stiftelsen.

I det nymanska hemmet finns exempelvis gamla möbler som knappast är bokförda någonstans.

- Jo. Vi måste säkert katalogisera föremålen här. Då vet vi i alla fall nuläget och härifrån framåt. Historien kan vara utmanande att utreda, säger gode man Antti Hannula.