Hoppa till huvudinnehåll

Trenden tycks fortsätta: Allt fler ungdomar blir cyniska och har svårt att lita på sina medmänniskor

Person vid bord i solnedgång.
Person vid bord i solnedgång. Bild: All Over Press / Ismo Pekkarinen depression,Psykisk störning,ungdomar,Barn och ungdom,ensamhet,utanförskap

Ungdomsbarometern avslöjade en tråkig överraskning i år. De unga är nämligen allt misstänksammare mot sina medmänniskor. De allra färskaste siffrorna tyder på att det här är en trend.

Social tillit kallar sociologerna det: huruvida man litar på främmande människor i allmänhet. I ungdomsbarometern 2017 (vars frågor ställdes i fjol) är speciellt pojkar under 20 år mer cyniska än tidigare.

tilliten minskar bland ungdomar
tilliten minskar bland ungdomar Bild: Ungdomsbarometern 2017 ungdomar,förtroende

I grafiken ovan visar den högsta balken på hur tilliten sjunkit från vitsordet 7,1 till 6,4 sedan frågan ställdes förra gången.

Det är ett medeltal av svaren från alla de tillfrågade i åldern 16-29 år.

Pinfärska siffror avslöjar: Misstroendet ökar

Just nu håller forskarna på att färdigställa 2018 års publikation. I den ställer man frågor på lite annorlunda sätt.

Yle Nyheter har fått ta del av de preliminära resultaten och de är nedslående.

Trenden tycks nämligen fortsätta. På påståendet "det är bäst att inte tro på någon alls" ökar antalet som är av samma åsikt.

ungdomsbarometern 2018
ungdomsbarometern 2018 ungdomar,förtroende

De andra påståendena i barometern lyder:

  • De flesta människor vill helst inte besvära sig att hjälpa andra
  • De flesta skaffar vänner för att de tror att de kan dra nytta av dem
  • Ingen bryr sig vidare mycket om vad som händer andra

På alla tre punkter är en större andel unga av samma åsikt år 2017 än tidigare år.

Hög tillit = fungerande välfärdsstat

Det här är inte en fråga som bara påverkar den unga själv. En av grundstenarna för det skandinaviska öppna välfärdssamhället är den höga tilliten, en av de högsta i världen (lustigt nog tillsammans med Kina).

Inom samhällsvetenskapen har man länge vetat att förtroendet människor emellan går hand i hand med hur fungerande samhället är.

Ekonomerna intresserade av moralfrågor

Men också nationalekonomin har allt mer börjat intressera sig för kulturella fenomen som tillit. I Sverige har Institutet för näringslivsforskning ivrigt kastat sig in i ämnet.

En hög tillit påverkar nämligen den ekonomiska utvecklingen, säger institutets forskare Martin Ljunge.

- En grundtanke är att det är enklare att samarbeta. Man kan göra avtal med ett handslag.

Martin Ljunge, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning i Sverige.
Martin Ljunge Martin Ljunge, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning i Sverige. Bild: Bosse Johansson ekonomi,Sverige,Institutet för Näringslivsforskning,forskare,martin ljunge

Alternativet vore att allt ska juristgranskas och domstolsbehandlas - i längden hämmar det utveckling och tillväxt.

- Man har också högre tröskel att ta det nya jobbet, eller starta ett företag om man misstänker att man bara blir utnyttjad.

Tillit ger tillväxt

Man kan till och med mäta det här. De amerikanska ekonomerna Stephen Knack och Philip Keefer räknade redan år 1997 ut att en tioprocentig ökning i tilliten i samhället ökar tillväxttakten med 0,8 procentenheter.

Men kan man räkna tvärtom? Kommer tillväxttakten att sjunka om de unga tar med sig sin låga tillit till vuxenåldern?

- Det skulle väl kunna gå att göra någon beräkning på det, säger Martin Ljunge försiktigt.

Men får jag rubricera min artikel "Ungdomens tillit sjunker - ekonomin i fara"?

- Ja, "fara" är kanske lite vagt sagt, men det finns orossignaler. Så nog kunde man rubriksätta sådär om man vill ha slagkraft.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes