Hoppa till huvudinnehåll

Universitetschocken drabbar många studerande

Tentamen pågår vid universitetet i Pristina, Kosovo
Många första årets studerande är oförberedda på att plötsligt läsa sexhundra sidor för en tent. Tentamen pågår vid universitetet i Pristina, Kosovo Bild: Yle/Gustaf Antell Pristina,Kosovo,Tentamen,studerande,universitet,ungdomsarbetslöshet

Från att ha läst femtio sidor svensk text inför ett prov till att efter några månaders sommarledigt läsa sexhundra sidor på engelska eller finska till en tentamen kan vara svårt. Det är ett exempel på universitetschocken som drabbar många studerande under det första universitetsåret.

Övergången från gymnasium till universitetsstudier upplevs för många studerande som ett mycket stort miljöombyte. Studier vid Helsingfors universitet visar på att många studerande inte har den studieteknik som akademiska studier kräver.

Projektidén Studera Smart föddes när doktoranden i pedagogik Katarina Perander-Norrgård och hennes kolleger vid Helsingfors universitet allt tydligare märkte att många nya studerande upplever en universitetschock.

- Det handlar om att studerande ibland saknar de studiefärdigheterna som krävs och de självregleringsförmågor som kanske skulle behövas på universitetsnivå där studierna är mycket friare.

Viktigt att föräldrarna stöder

Hittills visar resultaten att föräldrars stöd i form av samtal om fortsatta studier med sina barn är en viktig faktor för både pojkar och flickor.

- Det räcker inte att föräldrarna har en hög utbildning om man inte diskuterar akademiska studier hemma.

Svaga studiefärdigheter kan i förlängningen dra ner på motivationen och göra det svårt för studerande att trivas med sina studier. Därför har också forskarna inom ramen för projektet skickat ut universitetsstuderande till gymnasierna för att berätta om hur det var att börja studera och till exempel hur de förberedde sig för inträdesförhör.

- Vi försöker bygga broar mellan gymnasier och universiteten och ett konkret sätt är ifall det vetenskapliga skrivandet skulle komma in redan i gymnasiet. Vissa ordnar förstås kurser i det här redan nu men det skulle vara bra om det finns ett system som fungerar i alla gymnasier.

Det vetenskapliga skrivandet är ett problem

En orsak till universitetschocken är det vetenskapliga skrivandet, en annan är att mängden information som ska plöjas igenom ökar markant.

Katarina Perander-Norrgård doktorerar i pedagogik vid Helsingfors Universitet
Katarina Perander-Norrgård doktorerar i pedagogik vid Helsingfors Universitet Bild: Katarina Perander-Norrgård katarina perander-norrgård

-Många är väldigt oförberedda på att plötsligt läsa sexhundra sidor för en tent och dessutom veta var man ska börja och hur man ska plocka ut relevant information. Det handlar inte längre om att läsa från pärm till pärm utan man måste lära sig bilda helheter och förstå meningen i det man läser på ett helt annat sätt.

Ytterligare en väsentlig skillnad mellan gymnasiet och universitetet är att mängden självstudier ökar. I gymnasiet har man lektioner hela dagen men på universitetet är en stor del av tiden tillägnad självstudier.

- Det förändrade kravet på tidshanteringen bidrar också till chocken. Efter ett tag kanske man märker att jag egentligen borde ha använt tiden bättre och inte bara haft ledigt då.

Få studerande att tro på sin förmåga

Men det är inte bara gymnasierna som bör anpassa sin verksamhet för att bättre förbereda gymnasiestuderande för vidare studier. Också universiteten har sin beskärda del av ansvaret.

- Det finns mycket man också kan göra på universitetsnivå för att underlätta övergången. Sist och slutligen handlar det om ett gemensamt ansvar där båda utbildningsnivåerna strävar efter att stöda studerande på bästa sätt så att de tror på sin egen förmåga så att de vågar välja det som intresserar dem.

Högskoleförberedande satsningar i gymnasiet

Projektet Studera Smart är ett samarbete mellan Svenska social- och kommunalhögskolan och pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet. Projektet finansieras av Svenska kulturfonden och deras strategiska program för gymnasiet.

Mera preciserat handlar projektet om att utreda och åtgärda behovet av högskoleförberedande satsningar i gymnasierna. Det här innefattar metoder för skolorna att lära ut studiestrategier som stöder djuplärandet och förmågan att tillämpa kunskap, och även hur skolarna kan stödja studerande från studieovana hem.

Flera finlandssvenska gymnasier deltar

Tre forskare vid Helsingfors universitet arbetar med projektet Studera smart och totalt tio gymnasier runtom i Svenskfinland medverkar. Så småningom börjar de första forskningsresultaten klarna och Katarina Perander-Norrgård har inom ramen för projektet bland annat kartlagt de faktorer som påverkar gymnasiestuderandenas intresse för universitetsstudier.

- Resultaten är än så länge preliminära men vi utgick ifrån faktorer som föräldrarnas utbildningsbakgrund, hur studerande upplever ekonomiskt stöd efter gymnasiet, föräldrastöd och om de tror på sin egen förmåga i olika ämnen.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle