Hoppa till huvudinnehåll

Fondbluffen: Så här lurar banken småsparare

Pengar
Pengar Bild: YLE/Chanette Härus pengar,euro,Mynt,slantar

I våra nordiska grannländer rasar debatten om falska aktiva fonder.

Eftersom jag själv är småsparare har jag med stort intresse läst bland annat Svenska Dagbladets och Aftonbladets artiklar om det som kallas fondbluffen. Kritiken mot bankernas sätt att sälja fonder är bitande hård i Sverige.

I Norge är det ännu mer spännande. Där pågår en rättegång där landets största bank beskylls för att ha lurat sina kunder. Cirka 18 000 vanliga norska småsparare kräver pengarna tillbaka.

Ljugande bankdirektör

Joel Dahlberg, journalist på SvD, har skrivit en bok om fondbluffen (Sammansvärjningen, Ordfront). Boken berättar hur bankdirektörerna vilseleder och ljuger för att sälja fonder.

Han ljög. Jag visste att han ljög. Han visste att jag visste att han ljög

Jag träffar Joel Dahlberg på Svenska Dagbladets redaktion i centrala Stockholm. Redaktionen sjuder av energi trots att det är tyst. I det enorma landskapskontoret sitter alla vid sina datorer och producerar text.

Joel Dahlberg
Joel Dahlberg svenska dagbladet

Dahlberg berättar med upprörd stämma om en intervju med en bankdirektör.

- Han ljög. Jag visste att han ljög. Han visste att jag visste att han ljög, beskriver Dahlberg.

- När fondbluffen avslöjades i Sverige var folk chockade, säger Dahlberg.

Dahlberg har hört till de mest aggressiva i debatten. Han har ändå fått mycket god respons från folk i fondbranschen.

- De seriösa aktörerna på marknaden är nöjda över att sanningen kommer fram, säger Dahlberg.

Bluffonder i Finland?

Finns falska aktiva fonder också i Finland? De finns! Det handlar om fonder som kostar så mycket att den möjliga vinsten går upp i rök. Den summa du trodde dig ha på pensionsdagen har kanske halverats.

För att granska den finländska marknaden måste man först känna igen en falsk aktiv fond. Det är knepigt! Kostnaden till exempel kan verka pytteliten. På banken berättar man att kostnaderna är bara två procent. Det låter kanske inte så farligt. Man faktum är att två procent har en dramatisk inverkan på dina besparingar över tid.

Jag får hjälp av Aktiespararnas verkställande direktör Joacim Olsson i Stockholm. Aktiespararna är en folkrörelse med 68 000 medlemmar och omfattande kursverksamhet. I kontoret finns bland annat en påkostad TV-studio där föreningens videor produceras och där direktsändningar på nätet görs.

Joacim Olsson Aktiespararna
Joacim Olsson Aktiespararna Bild: Yle joacim olsson aktiespararna

Olsson ger ett exempel på hur det kan gå till när du blir lurad.

- Du sparar till exempel 1000 kronor i månaden i 45 år inför din pensionering. Du har valt att placera pengarna i en falsk aktiv fond med 1,25 procents kostnad i stället för att placera pengarna i en indexfond med 0,2 procents kostnad.

- Med en normal avkastning på marknaden får du en miljon kronor mindre i handen på 65 årsdagen, förklarar Joacim Olsson.

Du sparar till exempel 1000 kronor i månaden i 45 år inför din pensionering

Den här grafen visar vilken skillnaden mellan två fonder som avkastar lika mycket men där den ena har kostnader på 2 procent och den andra kostnader på 0,5 procent.

Samtidigt som bankerna uppmanar småsparare att spara i falska aktiva fonder finns alltså nästan likadana fonder på marknaden som har betydligt lägre avgifter. De kallas indexfonder. Dessa har visat sig i otaliga jämförelser vara klart mer lönsamma tack vare minimala kostnader.

Så genomskådar du en bluffond

Riktiga aktiva fondförvaltare gör noggranna analyser på vilka aktier ska finnas i fonden. Fondförvaltaren tror till exempel att det just nu lönar sig att satsa på Stockmann och Sampo, medan hen säljer bort Sanoma och F-Secure. Nästa månad säljer hen Nordea och Comptel och köper i stället Konecranes. Går det bra blir det vinst och alla fondsparare är nöjda. Det lönar sig att betala två procent i kostnader. Så funkar alltså en aktiv fond.

Bild: EPA/EVERETT KENNEDY BROWN nikkei

En indexfond återspeglar utvecklingen för ett visst index. Fondförvaltaren fattar inga investeringsbeslut (OBS: en något förenklad definition). Här behövs ingen analys. Kostnaden är minimal. Om börsen går upp, går fonden upp. Alla är nöjda.

En falsk aktiv fond däremot kostar som en aktiv fond men levererar det samma som en indexfond. Banken förtjänar, kunden förlorar.

Varför rättar inte myndigheterna till problemet?

Här hemma kritiseras Finansinspektionen för slapphet på fondmarknaden.

Martin Paasi, sparekonom på Nordnet i Finland, säger att han inte kan förstå varför inte myndigheterna tar i problemet. Nordnet är en nordisk nätbank som har profilerat sig i debatten om fondernas kostnader.

- Falska aktiva fonder är ett känt problem, säger Paasi.

På Finansinspektionen blir jag emottagen av en väktare bakom tjockt glas som ber mig fylla i ett besökarkort. Sedan öppnar han låset till den bastanta svängdörren och jag träffar Tero Oikarinen som är marknadsövervakare. Det är han som ska se till att det inte bluffas på den finländska fondmarknaden.

Tero Oikarinen Finansinspektionen
Tero Oikarinen Finansinspektionen Bild: Yle tero oikarinen finansinspektionen

Tero Oikarinen berättar att de har bett in förklaringar av bankerna och andra fondbolag.

- Vi för nu en dialog med bolagen, säger Oikarinen.

Borde ni inte också informera småplacerare om vilka fonder i Finland som kan misstänkas vara falska aktiva fonder?

- Vi har inte gått ut med sådana uppgifter, säger Oikarinen.

Varför inte?

- Det är svårt att exakt mäta en fonds aktivitet eller passivitet, svarar Oikarinen.

Jag blir perplex över svaret. Hur kan finansmyndigheterna i bland annat Sverige och Norge reagera mot aktiva falska fonder om aktiviteten inte går att mäta exakt?

Det är nu det blir litet mer komplicerat. Men jag ger inte upp.

Active share-värdet ska man känna till

Finansövervakningen i Sverige och Norge använder begreppet active share för att veta om en fond är på riktigt aktiv eller bara falskt aktiv.

Enligt Martin Paasi på Nordnet används active share överallt i världen. Också Aktiespararnas Joacim Olsson hävdar att begreppet är etablerat. Om active share-värdet är under 60 procent ska man se upp.

Dimridåer

Joacim Olsson säger att vissa banker avsiktligt skapar förvirring för kunderna.

- Bankerna vill gärna skapa dimridåer kring begreppet active share, säger Olsson.

OP-banken ställer upp på intervju

Jag är i kontakt med flera banker gällande active share-värdet och aktiviteten i de dyra fonderna. Det är inte alls enkelt att få en intervju. Flera banker vägrar.

På OP ställer man däremot upp på en intervju genast. OP är också en bank som öppet redovisar sina active share-värden för fonderna, i motsats till många banker som helt enkelt tiger.

I det nya huvudkontoret i Vallgård i Helsingfors finns konst på väggarna. Den mäktiga entrén liknar en kyrka.

Jag frågar om inte kostnaderna för vissa fonder är för höga med tanke på vad kunden får. Att eventuella vinster, avkastningen, äts upp av förvaltningsarvoden.

Kalle Saariaho, chef för placeringsprodukter på OP, kan sin sak. Har har själv gjort en undersökning om active share-värdet på den finländska marknaden.

- Actice share-värdet går inte att tillämpa på den finländska marknaden på samma sätt som i USA, där begreppet lanserades, säger Kalle Saariaho.

Enligt Saariaho håller OP:s fonder måttet trots att det finns fonder med lågt active share-värde. Enligt honom ska man inte titta för mycket på active share. Det finns andra viktiga värden.

- Tittar man på tracking error-värdet ser det bra ut, säger Saariaho. Kunden får valuta för pengarna, hävdar han.

Han säger också priserna har kommit ner och att de antagligen fortsätter att göra det.

Det sista tolkar jag som ett litet medgivande – vissa aktiva fonder är eventuellt överprissatta?

Finländska fonder prickas

Timo Rothovius på Aktiespararnas förbund i Finland är känd för att driva de finländska småplacerarnas sak hårt men rättvist.

- Active share-värdet är väsentligt, slår han fast.

Timo Rothovius, Aktiespararnas centralförbund
Timo Rothovius, Aktiespararnas centralförbund aktiespararnas centralförbund

Jag frågar honom om han skulle placera sina pengar i en fond som har ett active share-värde kring 30 men kostnader kring två procent.

- Aldrig i livet, svarar han. Då skulle jag hellre sätta pengarna i en indexfond där kostnaderna bara är en tiondel.

Spotlight bad uppgifter från Finansinspektionen för att se vilka active share-värden de finländska fonderna har. Vi fick en lista som till stor var svärtad eftersom den innehåller affärshemligheter.

Delvis svärtade dokument från Finansinspektionen
Delvis svärtade dokument från Finansinspektionen Bild: yle delvis svärtade dokument från finansinspektionen

Men vi kan i alla fall klart utläsa att flera av de så kallade Finlandsfonderna (fonder som innehåller finländska börsaktier) har ett active share-värde kring 30. Dessa är alltså potentiellt falska aktiva fonder!

Också den europeiska konsumentorganisationen The European Federationen of Investors and Financial Services Users lyfter fram flera finländska fonder som potentiellt falska aktiva fonder.

http://checkyourfund.eu/#closetindexers

Hur ska jag veta om fonden är dyr?

Jag börjar med en viss oro se över mina egna små fondplaceringar.

I och för sig får företag i princip ta vilket pris som helst för sina produkter – om någon är bered att betala ett överpris så är det konsumentens sak.

Men frågan är om det är moraliskt rätt i en situation som är komplicerad.

Det är svårt att tolka de siffror som fonden ger ut. Det är helt enkelt mycket komplicerat.

Dessutom ger inte alla banker och fondbolag ut sina active share-siffror.

Och enligt Timo Rothovius på Aktispararnas centralförbund räcker det inte att man bara tittar på active share-värdet.

Han nämner dessutom bland annat tracking error och volatilitet som viktiga värden när han analyserar fonder.

Hur ska man som småsparare då veta vilket pris som är skäligt? Ska man lita på banken?

Det har blivit bättre i Sverige

I Sverige har läget förbättrats efter hård debatt och myndigheternas agerande.

- De tidigare falska aktiva fonderna är mer aktiva nu, säger Joel Dahlberg. Den tuffa debatten var nödvändig.

I Sverige har också Finansinspektionen drivit på utvecklingen och klart tagit ställning.

Finansinspektionen i Finland har valt att föra en dialog med bolagen.

- Vi har sagt åt bolagen att de ska vid behov förbättra sin information, berättar Tero Oikarinen.

Hur mycket tid har ni givit dem?

- Nå, vi har inga sådana arrangemang, svarar Oikarinen.

I Sverige har Aktiespararna en sajt som heter Fondväljaren

I Fondväljaren kan du skriva in namnet på dina fonder och få en omedelbar analys. Är fonden en falsk aktiv fond? Får den godkänt?

Här hemma får små fondsparare lov att klara sig själva.

- Enda sättet att råda bot på situationen är att småspararna blir mer medvetna, säger Timo Rothovius på Aktispararnas centralförbund. Men det tar tid.

Läs mera:

Kursras på den kinesiska börsen den 4 januari 2016.

Fondsparare se upp! Håller dina fonder vad de lovar?

Flera dyra placeringsfonder i Finland har en profil som påminner om billigare indexfonder, visar Svenska Yles granskning. Det handlar om hundratals miljoner i placerade medel i flera fonder populära bland småsparare.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle