Hoppa till huvudinnehåll

Fondsparare se upp! Håller dina fonder vad de lovar?

Kursras på den kinesiska börsen den 4 januari 2016.
Kursras på den kinesiska börsen den 4 januari 2016. Bild: EPA/HOW HWEE YOUNG kursras

Flera dyra placeringsfonder i Finland har en profil som påminner om billigare indexfonder, visar Svenska Yles granskning. Det handlar om hundratals miljoner i placerade medel i flera fonder populära bland småsparare.

Svenska Yle har gått igenom ett flertal av de största bankernas Finlandsfonder. Flera av dem har nyckeltal som gör att de inte nödvändigtvis är prisvärda. För en privatperson som placerar i fonder kan det handla om stora summor i utebliven avkastning.

En dyr fond riskerar äta upp avkastningen

För att bedöma om banker och fondbolag tar betalt för en tjänst som de inte levererar granskar ekonomiska experter hur nära deras fonder följer börsens allmänna utveckling.

Det finns nämligen två olika huvudtyper av fonder. Dyrare aktiva fonder och billigare passiva fonder.

De aktiva fonderna är dyrare eftersom bankerna i dem utför mera arbete.

Då förvaltningskostnaderna för en aktiv fond kan ligga på närmare två procent i året, brukar de passiva fonderna kosta kring en halv procent i året eller till och med mindre.

En skillnad på 1,5 procent i året kan låta som lite men på längre sikt äter kostnaderna upp av den förväntade avkastningen. Fenomenet kallas ränta på ränta och innebär att effekten blir stor då det hela tiden finns en lite större pott som ger avkastning.

Jämför man två fonder som annars avkastar lika men där den ena har en hög förvaltningsavgift och den andra en låg avgift blir det på sikt en stor skillnad.

Diagrammet visar skillnaden i en årlig avkastning på 5,5 procent och 7 procent. Normalt varierar fondernas avkastning från år till år men på sikt blir effekten den samma som i diagrammet.

Placeringsexperterna misslyckas ofta

För aktiva fonder är tanken att placeringsexperter hela tiden skall hålla reda på olika företag och aktivt välja de bästa så att fonden växer snabbare än aktiemarknaden i genomsnitt. Men en aktiv fondförvaltning är ingen garanti för att fonden faktiskt klarar sig bra.

Placeringsexperterna kan misslyckas. Forskning visar att de ofta gör det. Det är den risk spararen tar om hen sätter sina pengar i en aktiv fond. Men om fonden inte skiljer sig från börsens allmänna utveckling kan den inte ens i teorin växa snabbare än marknaden i allmänhet.

En sådan fond lönar det sig inte att betala dyra förvaltningsarvoden för. Man kan nämligen köpa sådana fonder billigt. Passiva fonder är fonder där man analyserar så lite som möjligt. Målet är i stället att hålla priserna nere.

Ofta köper dessa fonder in aktier i samma proportioner som de råkar finnas på den börs de investerar i. Börsens allmänna utvecklig beskrivs i börsens index.

Målet med dessa passiva fonder är att så billigt som möjligt följa börsens index. Därför kallas de ofta indexfonder.

Om en passiv fond säljs som aktiv tar placeringsbolaget betalt för en tjänst de inte utför. Kunden betalar mera än för en passiv fond för att få en chans att slå börsindex, men i praktiken är det inte möjligt.

På grund av de höga avgifterna förlorar kunden hela tiden pengar jämfört med dem som från början har placerat i en öppet passiv billigare fond.

Därför är det av allmänt intresse att passiva fonder som felaktigt säljs som aktiva avslöjas. Men det är inte alldeles lätt. Forskare har ändå utvecklat flera olika mätare som tillsammans ger en ganska bra bild av läget.

New York-börsen den 24 augusti 2015.
New York-börsen den 24 augusti 2015. Bild: EPA/JUSTIN LANE aktiemarknad

Dåliga nyckeltal för flera finländska fonder

En av de populäraste mätarna för aktivitet är active share. Den mäter hur mycket aktierna i en fond skiljer sig från marknadsindex. Active share anger skillnaden som ett procenttal mellan 1 och 100.

Ju högre talet är, desto större är skillnaden mellan den granskade fonden och börsindex. En fond som följer index exakt får active share 1. Om den inte följer index över huvudtaget närmar sig active share 100.

De forskare som utvecklade active share slog fast att värdet borde ligga över 60 procent för att en fond skall vara så aktiv att det lönar sig att betala för dess chans att slå index. En av forskarna är finländaren Antti Petäjistö.

Den forskningen bygger på studier av aktiemarknaden i USA. På en liten aktiemarknad som börsen i Helsingfors är det svårt att komma upp till så höga värden på active share.

Speciellt om den fond som investerar pengar är stor. Eftersom fonder måste sprida sin risk tvingas en stor fond ganska snabbt placera pengar i alla företag på börsen.

Bankerna borde ta sitt ansvar

Eftersom index beaktar alla företag på börsen leder det till att fonden då automatiskt kommer ganska nära index. Då blir active share värdena låga. Många anser att man inte borde sälja fonder som aktiva om marknaden är så liten att fonderna pressas nära index.

Till exempel Anne Merethe Bellamy som ansvarar för marknadsövervakningen på Finanstilsynet i Oslo tycker att bankerna här borde ta sitt ansvar.

- Där var det är svårt på en liten marknad att syssla med aktiv förvaltning kan du heller inte marknadsföra och prissätta en fond som aktivt förvaltad.

Finansinspektionen i Helsingfors har granskat om det verkar finnas dolda indexfonder i Finland. Det visade sig att många fonder har active share som regelbundet sjunker under 30 procent.

I Finland har OP-banken räknat ut att active share i medeltal har hållit sig lite under 40. I Norge har medianvärdena varit snäppet lägre.

Anne Merethe Bellamy, Finanstilsynet
Anne Merethe Bellamy Anne Merethe Bellamy, Finanstilsynet Bild: Yle/ Patrik Schauman Anne Merethe Bellamy,finanstilsynet

Fondbolagen har låga mål

För att få klarhet i hur bankerna resonerar begärde Svenska Yle ut alla dokument från Finansinspektionens granskning.

I sina kommentarer för bankerna fram att active share inte skulle vara ett lämpligt värde på en liten begränsad marknad som Finland. Om det ändå används borde gränsvärdet vara lägre i än i USA.

Danske Bank föreslår till exempel att en lämplig gräns på active share kunde vara 30 procent i Finland. Nordea för å sin sida fram en målsättning på över 35 procent för aktiva Finlandsfonder. SEB har 40 procent som sin måttstock.

Samtidigt kan man notera att den norska Finanstilsynet valde att pricka Nordea för en av Norges två mest misstänkta bluffonder då fondens active share låg kring 30. Nordea förbättrade efter det fondens aktivitet och undgick vidare straff.

Den andra banken DNB med en fond med ännu lägre active share har nu dragits inför rätta.

De experter som Svenska Yle har talat med vill inte heller dra en absolut gräns vid en active share på exakt 60 procent. Kanske kunde 55 procent räcka, eller så borde det egentligen vara så högt som 65 procent.

Den Europeiska finansmyndigheten utgår från ett active share-värde på antingen 60 eller 50 procent beroende på vad andra matematiska mätare visar (tracking error och r i kvadrat).

Finansmyndigheter tittar gärna också på andra mätare än active share när de vill bedöma om en fond är aktiv eller passiv. En orsak är att active share inte säger allt.

En annan orsak är att active share kan manipuleras. Om de skulle vilja det kunde fonderna öka active share konstgjort genom att ta skadliga risker och göra onödiga avgiftsbelagda transaktioner. Det skulle inte vara i kundens intresse.

Svenska Yle har ändå valt att rapportera active share värden för våra största bankers Finlandsfonder. De andra värdena är inte lika enkla att tolka som active share där det finns ett internationellt erkänt gränsvärde på 60.

Vi jämför fondernas active share med fondens pris eftersom priset i princip borde vara lägre för passiva fonder medan en aktiv fondförvaltning (med högt active share) kan motivera ett högre pris.

Active share och kostnader

FondKostnad (%)Active share (%)
Danske Invest Suomi Yhteisöosake0,9526
Danske Invest Suomi Osake1,927
Danske Invest Suomen Parhaat K1,533
Nordea Pro Suomi I K0,537,1
OP-Delta239
OP-Focus1,839
Danske Invest Suomi Osinko K1,5240
Nordea Suomi Small Cap1,640,2
Säästöpankki Kotimaa1,840,5
OP-Suomi Pienyhtiöt241
Nordea Suomi1,441,6
OP-Suomi Arvo1,643
Aktia Capital1,8344,2
SEB Finlandia B1,347,4
Säästöpankki Pienyhtiöt1,949,7
SEB Finland Small Cap B1,856,7

För de banker som publicerar active share-värden för sina fonder visar vi det senaste offentliga talet. Då kan uppgifterna till exempel vara från fondens årsrapport. För övriga banker har vi begärt ut uppgifterna direkt.

I en kommentar till Svenska Yle lyfte Danske bank fram tre aspekter som gör det svårt att nå höga active share-tal på Helsingforsbörsen.

  • Det totala antalet listade bolag är lågt
  • Det finns få stora och likvida bolag på marknaden
  • Inom flera branscher finns det bara ett fåtal bolag att välja mellan

Historiskt sett också låga active share-värden

Eftersom fondernas nyckeltal varierar från dag till dag är det också på sin plats att kolla på utvecklingen över sikt.

Den europeiska konsumentorganisationen the European Federation of Investors and Financial Services Users gick därför igenom ett stort antal europeiska fonder och kollade de genomsnittliga nyckeltalen under åren 2010 till 2014.

Av de finländska fonderna var det ungefär en tredjedel som ansågs vara eventuella dolda indexfonder. De är markerade med rött i diagrammet.

Active share och kostnader 2010-2014

De årliga kostnaderna i båda diagrammen bygger på uppgifter från Sijoitustutkimus.

The European Federation of Investors and Financial Services Users utgick från tre olika definitioner på eventuella dolda indexfonder, framtagna av EU-myndigheten ESMA;

  • Active share under 60 procent, tracking error under 4 procent
  • Active share under 50 procent, tracking error under 3 procent
  • Active share under 50 procent, tracking error under 3 procent, r i kvadrat över 0,95

Svårt att jämföra utan nyckeltal

En annan utmaning är att alla banker inte redogör för alla nyckeltal i sina fondprospekt och övriga dokument.

Då the European Federation of Investors and Financial Services Users gick igenom europeiska fonder visade det sig att bara hälften av dem listade tre viktiga nyckeltal.

Finländska Finansinspektionen var också intresserad av bankernas syn på att publicera nyckeltal. Sparbankernas fondbolag SP-Rahastoyhtiö konstaterar i sitt svar att nyckeltalen är så pass komplicerade att kundernas kunskapsnivå inte höjs om de listas i bolagets broschyrer.

Finansbolaget Taaleri har ändå en annan linje. På frågan om active share och tracking error borde publiceras för fonder svarar de på följande sätt;

- Det kunde vara mycket ögonöppnande för placerarna.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle