Hoppa till huvudinnehåll

"Sen Finland kom till oss har ingen dött i översvämningarna”

- livet vid en flod i Filippinerna

Filippinerna är ett av de värst utsatta länderna då gäller till tyfoner, översvämningar och lerskred. Finlands Röda Kors har hjälpt filippinierna att vara bättre förberedda på katastroferna.

Det är juni och de första regndropparna faller över Filippinerna. I slummen i Caloocan City, som är en miljonstad utanför Manila, rusar barnen ut på gatorna för att leka i vattenpölarna. En ung man kommer ut med tvål och en balja. Han börjar tvätta sig.

De första regnen efter en lång period av torka är välkomna. Men snart byts skratten ut mot betydligt allvarligare miner.

Regnperioden som varar ända till december innebär tyfoner, översvämningar och jordskred för filippinierna.

Ännu njuter barnen av regnen men när översvämningarna kommer blir minerna allvarligare.

Det gäller att passa på att tvåla in sig då det börjar regna. Många hushåll i Caloocan City saknar rinnande vatten.

Filippinerna hör till de värst drabbade i världen då det kommer till tyfoner. Ett tiotal tyfoner drabbar landet varje år. De som når land förorsakar ofta enorma översvämningar och jordskred med ödesdigra följder.

I det fattiga landet med över hundra miljoner invånare och över 7000 öar har myndigheterna inte haft pengar eller kunskap att förbereda sig för katastroferna som konstant plågar landet.

Finlands Röda Kors inledde ett projekt i Caloocan City år 2011 för att utbilda myndigheter och frivilliga så att hjälpen når också de mest utsatta.

Projektet som pågick i tre år och finansierades av EU har fortsatt med egna krafter. I Caloocan City känner alla till Finland.

Regnen är så häftiga att ibland kan en halv timmes skyfall innebära att vattnet stiger med en meter.

Pojkarna fiskar i floden med sina bara händer.

Ingen har dött i översvämningarna sedan Finland kom hit

Vi befinner oss i Baranguay 176. Baranguay betyder ett mindre administrativt område i en stad. Baranguay 176 som är Caloocan Citys största baranguay har flera hundra tusen invånare.

Caloocan City I Metro Manila.
Caloocan City ligger i huvudstadsregionen Metro Manila. Caloocan City I Metro Manila. Bild: Yle/Grafik Filippinerna,Kalookan City

Förut dog det någon här varje gång det blev översvämningar här, men inte nu längre.

- Inte sedan Finland kom hit, säger Nelson Manibo som är Röda Korsets huvudavsvarige i Baranguay 176 i Caloocan City.

Nelson Manibo ansvarar för Röda Korsets verksamhet i Baranguay 176 i Caloocan City.
Nelson Manibo ansvarar för Röda Korsets verksamhet i Baranguay 176 i Caloocan City. Nelson Manibo ansvarar för Röda Korsets verksamhet i Baranguay 176 i Caloocan City. Filippinerna,Tyfon
Vägen ner till floden är full av avfall.
Vägen ner till floden är full av skräp och lersörja. Vägen ner till floden är full av avfall. Bild: Yle/Jessica Stolzmann Filippinerna,Tyfon

Vi följder några barn som springer ner mot floden. Vägen är full av sopor och lera som glider under fötterna. De första regnen har fyllt floden med några tiotals centimeter vatten och barn och vuxna går omkring i jakt på fisk som de ska sälja på torget.

- Kan du känna lukten, frågar Nelson Manibo. Den blir olidlig när det svämmar över.

Det går inte att rycka ut med gummibåt för att rädda någon eftersom vattnet är full av bråte som spräcker båten.

Floden fungerar som kvarterets soptipp och toalett. När vattnet stiger sprids sjukdomar och många skadar sig på vassa föremål som kommer flytande.

De som bor här har inga toaletter och avfallet dumpas i floden.

En kvinna i trettioårsåldern, Janelyn, bjuder oss hem till sig. Hon visar oss sitt hem, ett rum där hon och hennes fem barn bor.

Som nästan alla andra här har familjen jordgolv som blir en sörja när vattnet stiger.

Janelyn lyfter handen till axelnivån för att visa hur högt vattnet stiger. Det brukar ske en fyra gånger varje år.

- Jag är rädd att vattnet ska ta barnen när det svämmar över, säger hon.

Janelyn som har fem små barn bor i ett hus bara några meter från floden.

Men hon har lärt sig att man ska söka skydd genast då vattnet börjar stiga. Inte vänta. Det har Finland lärt henne säger hon.

- Folket här har tagit till sig lärdomarna väl, det har blivit en del av deras livsstil. De vet att de ska söka sig till evakueringscentret och lämna allt efter sig. Förut vägrade de att lämna sina hem, sina djur och sina saker, säger Nelson Manibo.

För det lokala Röda Korset har det betytt allt färre räddningsoperationer.

Barnen vet vad de ska göra vid kris

I skolan Pag-Asa Elementary School övar några barn att binda en mitella runt halsen för att stöda en skadad arm. En viktig del av Röda Korsets katastrofberedskapsprogram är samarbetet med skolorna.

- Vi låtsas att det här är en patient som skadat armen i översvämningarna. Personen har träffats av ett vasst flytande föremål, säger tioåriga Samantha Frondoza.

De här barnen är med i skolans Första Hjälpen-klubb.

Marilou Jeresano, till höger på bilden handleder skolbarnen i katastrofberedskap.

Hon hör till skolans Röda Kors-volontärer. Skolan, som också fungerar som evakueringscenter, har en klubb för att lära barnen första hjälpen.

Röda Korset föreläser på skolan och delar ut material som till exempel serieböcker, målarböcker och första hjälpen väskor. Barnen har en viktig roll eftersom de för informationen vidare till sina vänner, föräldrar och släktingar.

Barnens handledare Marilou Jeresano säger att allt det här var nytt för henne för sju år sedan.

- Sen Finland kom till liv har det blivit annorlunda. Det finns en plan och jag vet vad jag ska göra.

"Finns tyvärr inga bestående lösningar"

- Det är förstås skojigt att Finland blir omnämnt i så positiva tongångar, säger Andreas von Weissenberg, chef för katastrofhjälpen vid Finlands Röda Kors.

Finland har stått för finansieringen, men von Weissenberg sänder över äran till det filippinska Röda Korset.

Andreas von Weissenberg är chef för internationella katastrofhjälpen vid Finlands Röda Kors.
Andreas von Weissenberg är chef för katastrofhjälpen vid Finlands Röda Kors. Andreas von Weissenberg är chef för internationella katastrofhjälpen vid Finlands Röda Kors. Bild: Eva Ekholm / Yle biståndsarbete,flyktingläger,flyktinghjälp

- Det finns tyvärr inga bestående lösningar på tyfonproblemet. Klimatförändringen riskerar dessutom göra tyfonerna starkare och mindre förutsägbara. Då slår det hårt mot de oförberedda.

För Filippinerna skulle det gälla att satsa på avfallshanteringen, vilket också delvis redan har skett. Det andra är satsningar på infrastruktur, som har blivit bättre.

Som ett konkret exempel på förbättringar nämner von Weissenberg skolorna. Genom att bygga en andra våning på skolbyggnaderna får man både mer utrymmen för eleverna och en trygg tillflykt när det blir nödvändigt att evakuera.

Därför drabbas Filippinerna - fem orsaker till att landet är så utsatt

Pojke i regnet i Caloocan City.
Pojke i regnet i Caloocan City. Pojke i regnet i Caloocan City. Bild: Yle/Jessica Stolzmann Filippinerna,Tyfon

Förutom tyfoner är jordbävnigar och vulkanutbrott vanliga på Filippinerna. Landet är ett av de värst drabbade länderna när det kommer till naturkatastrofer. Det varma havsvattnet, de låglänta kusterna i kombination med fattigdomen gör Filippinerna exeptionellt utsatt.

1. Varmt havsvatten.

Filippinerna har de varmaste havstemperaturerna i världen. Bara det bäddar för stormar eftersom det krävs temperaturer på över 28 grader för att tyfoner ska uppstå.

De varma ekvatoriala farvattnet ger alltså näring åt stormarna. Ögruppen Filippinerna, som ligger norr om ekvatorn i västra Stilla havet, har inga landmassor som dämpar effekten av stormarna innan de når land. Varje år drabbas Filippinerna därför av ett tjugotal tyfoner.

Ett tjugotal tyfoner drar varje år över Filippinerna.
Ett tjugotal tyfoner drar varje år över Filippinerna. Ett tjugotal tyfoner drar varje år över Filippinerna. Bild: Yle/Grafik Filippinerna

2. Låglänta kuster

Över 60 procent av befolkningen i Filippinerna bor längs de låglänta öarna längs Filippinernas kust.

När Supertyfonen Haiyan drog in över Filippinerna i november 2013 orsakade den över fem meter höga flodvågor. Officiella siffror från filippinska myndigheter anger en dödssiffra på drygt 6 100 samt nästan 1 800 som saknade.

Tyfonen Haiyan hade en vindhastighet på 315 km/h.

Bild: Jarkko Mikkonen/Finnish Red Cross haiyan

3. Avverkningen

Tyfonerna leder också ofta till lerskred som i sin tur leder till ännu fler dödsoffer. Lerskreden beror på skogsaverkningen i bergsluttningarna. Rötterna som normalt håller fast jorden har rivits upp.

4. Fattigdomen

Det bor över hundra miljoner människor i Filippinerna som består av ungefär 7000 öar.

Filippinerna har snabb befolkningsökning och många unga och fattiga flyttar till kustområdet. Hastigt uppförda bostäder och bristfälliga evakueringsplaner har lett till att de fattiga människorna i kustområdena är extra utsatta då tyfonerna drar över landet.

5. Eldringen

Till råga på allt ligger Filippinerna på den så kallade eldringen,
Eldringen löper som en hästsko runt Stilla havet och är känd för sin höga tektoniska aktivitetet. 90 procent av världens alla jordbävningar och 81 procent av de största jordbävningarna inträffar i området.

Källa: Världsbanken, National Geographic, Weather Underground, Joint Typhoon Warning Center