Hoppa till huvudinnehåll

Bluffonder: Norges största bank slåss för att inte behöva betala ersättning till småsparare

DNB i Oslo
DNB i Oslo Bild: Yle/ Patrik Schauman DNB,Oslo

Den norska konsumentorganisationen Forbrukerrådet kräver nästan 700 miljoner norska kronor från banken DNB. DNB har prickats av Finanstilsynet i Norge för att ta betalt av placeringstjänster de inte levererar. Problemet finns också i Finland, men här anklagas Finansinspektionen för tandlöshet.

Norges största bank DNB kämpar mot en rättegång mot 180000 av sina egna kunder. Ingen av kunderna skulle ensamma kunna dra den mäktiga banken inför rätta. De är småsparare som enligt det nuvarande norska systemet själv placerar pengar för sin pension.

De har lyssnat på bankens råd och placerat sina pengar i en av bankens dyra aktivt förvaltade fonder. En aktivt förvaltad fond är en sådan där banken lovar att jobba aktivt på att placera kundens pengar i de bästa företagen.

Men den norska finansmyndigheten Finanstilsynet har prickat DNB för att inte göra detta. Enligt Finanstilsynet har DNB placerat kundernas pengar enligt börsindex. Det betyder att fonden har utvecklats som marknaden i medeltal. Inte alls i takt med de bästa företagen.

Anne Merethe Bellamy, Finanstilsynet
Anne Merethe Bellamy är direktör för marknadsövervakningen på Finanstilsynet. Anne Merethe Bellamy, Finanstilsynet Bild: Yle/ Patrik Schauman Anne Merethe Bellamy,finanstilsynet

”Banker skall leverera den tjänst de säljer”

Kunderna har betalat för en tjänst som de inte har fått. Finanstilsynet slog 2015 näven i bordet och krävde att DNB antingen skulle börja göra det jobb banken tar betalt för eller sluta ta betalt för ett jobb den inte gör.

- Utgångspunkten är att banker och placeringsbolag skall leverera de tjänster de lovar. Det är viktigt för förtroendet för marknaden, förtroendet för branschen och det är viktigt för fondsparandet som sparform, säger Anne Merethe Bellamy som är direktör för marknadsövervakningen på Finanstilsynet.

Till saken hör att DNB och andra banker också säljer billiga fonder som bara är tänkta att följa index. Därför kallas de indexfonder.

De kallas också passiva eftersom ingen gör något aktivt arbete för att hitta bra bolag. Fonden placerar helt enkelt utan urskiljning i de företag som råkar finnas på börsen. Därför är kostnaderna också betydligt lägre.

Forbrukerrådet, Oslo
Forbrukerrådet i Oslo Forbrukerrådet, Oslo Bild: Yle/ Patrik Schauman Oslo,forbrukerrådet

Lurade kunder betalar dyrt i längden

De kunder som blev lurade av DNB att köpa den dyra fonden betalade sex gånger mera än de kunder som direkt köpte en lika bra indexfond. Enligt Forbrukerrådets beräkningar har de därför förlorat 690 miljoner norska kronor på grund av de överstora avgifterna. Det motsvarar drygt 73 miljoner euro.

DNB är inte den enda banken i Norge som lurar kunder på det här sättet. Den var bara den värsta. Finanstilsynet prickade inledningsvis också Nordea. Men Nordea förbättrade sin fondförvaltning efter reprimanden.

DNB valde att gå i försvar för sin fond. Ett av de värden som visar om en fond följer index är active share. Det borde enligt internationell forskning ligga över 60 för aktiva fonder. I DNB:s fond varierade active share mellan nio och 17 under fem år.

Ett så dåligt resultat visade tillsammans med andra testvärden enligt Finanstilsynet klart att fonden egentligen förvaltades passivt.

Finansinspektionen i Finland har granskat läget i Finland. Också här ligger många fonder misstänkt nära index trots att de tar dyra avgifter för aktiv placering.

Randi Flesland, vd för Forbrukerrådet i Norge.
Randi Flesland ärvd för Förbrukerrådet. Randi Flesland, vd för Forbrukerrådet i Norge. Bild: Yle/ Patrik Schauman Randi Flesland,Norge,forbrukerrådet

DNB kämpar mot rättegången

I Norge valde den rika konsumentorganisationen Forbrukerrådet att dra DNB inför rätta. Det gör den på alla de lurade 180000 kundernas vägnar.

- DNB tog 1,8 procent i avgift för en aktivt förvaltad fond medan deras indexfond kostade 0,3 procent. Det betyder en skillnad på 1,5 procent. På 30 år kan den lilla skillnaden äta upp en fjärdedel av kundernas pension. Så kan vi inte ha det i Norge, säger Randi Flesland som är vd för Förbrukerrådet.

Den första rättsliga kampen förs om Forbrukerrådet skall få driva frågan som ett gruppåtal. DNB gör allt vad banken kan för att tvinga kunderna att kämpa för sin rätt en och en.

- Jag förstår mycket bra att DNB inte vill försvara sig mot ett gruppåtal från 180000 av sina kunder. Det är klart att det är väldigt illa för en bank att driva ett sådant rättsfall, säger Randi Flesland.

Men Forbrukerrådet vann i den första rättsinstansen och väntar nu på avgörande från den nästa. Om DNB förlorar också där har banken bara en rättsinstans kvar att överklaga till innan den egentliga rättegången kan börja.

- Själva rättssaken om aktiefonden skall tas upp av det norska rättssystemet i november 2017, så vi hoppas att vi då kommer igång med själva kärnfrågan, säger Randi Flesland.

DNB i Oslo
DNB i Oslo Bild: Yle/ Patrik Schauman DNB,banktjänster,placeringar

Banker utnyttjar okunskap

Banken med sina många jurister är mäktig, men Förbrukerrådet har sedan tidigare erfarenhet av att driva mål mot banker, och har förberett sig väl. Randi Flesland betonar att det här är ett viktigt mål för Forbrukerrådet.

- Vi driver ju bara principiella fall i rättssystemet. Vi vill att branschen skall ändra sig. Vi vill att branschen skall uppföra sig med bättre etik än i det här fallet där banken faktiskt har tagit pengar för en tjänst den inte har levererat.

Den kanske största utmaningen är att få kunderna att förstå hur banken har lurat dem. För många är det svårt att hålla reda på skillnaden mellan aktiva och passiva fonder. Då förstår man inte heller om man betalar för den ena men får den andra. Det är också en av orsakerna till att Finanstilsynet vill övervaka läget på marknaden.

- Det här kan man inte förvänta sig att vanliga konsumenter kan bedöma. Det är därför vi tar tag i saken. Vi följer med DNB, Nordea och andra aktörer på marknaden. Vi vill kontinuerligt bedöma i hur hög grad företagen följer sina förpliktelser. Det är vår uppgift, säger Anne Merethe Bellamy.

DNB har som Norges största bank hälften av alla bankkunder i Norge. Det tycker Randi Flesland gör frågan extra angelägen.

- Självklart har stora banker hög trovärdighet. Därför är det så chockerande att just de är sämst på att leverera den tjänst som de tar betalt för. De har en stor mängd kunder som vi på Forbrukerrådet menar att de har lurat. Därför är det viktigt för oss att dra dem inför rätta, säger Randi Flesland.

Börsen i Oslo
Börshuset i Oslo. Börsen i Oslo Bild: Yle/ Patrik Schauman börsen i oslo

Forbrukerrådet har fått fonderna att bättra sig

För Forbrukerrådet är det viktigt att domen mot DNB fungerar som ett avskräckande exempel för andra banker och finansinstitut.

- Det är viktigt för oss att städa bort denna typ av praxis en gång för alla. Jag hoppas vi får ett principiellt beslut på att man inte får ta avgifter för tjänster man inte levererar, och inte så höga avgifter som vi här talar om. Det är viktigt för framtida sparare och det är viktigt för framtida pensionärer, säger Randi Flesland.

I Norge har man redan kommit en bit på den vägen. Finanstilsynets hårda linje har påverkat bankvärlden redan innan rättegången mot DNB. Anne Merethe Bellamy uppfattar att finansbranschen generellt har tagit emot Finanstilsynets beslut väl.

- Vi har sett att förvaltningsavgifterna hos DNB och Nordea har gått ner. Vi har konstaterat att deras active share har ökat. Vi har också märkt att både active share och förvaltningsavgifterna har förbättrats i hela branschen som en generell följd av vår uppmärksamhet, säger Anne Merethe Bellamy.

DNB i Oslo
DNB i Oslo Bild: Yle/ Patrik Schauman DNB,Oslo

Mera om Fondbluffen i Yle Spotlight:

Läs mera:

Pengar

Fondbluffen: Så här lurar banken småsparare

Många fondsparare betalar överstora kostnader. Det handlar om tiotusentals finländska småsparare som blir vilseledda av bankerna. Spotlight försöker reda ut hur fondspararna blir lurade. Läs också: Fondsparare se upp! Håller dina fonder vad de lovar?


Läs mera:

Kursras på den kinesiska börsen den 4 januari 2016.

Fondsparare se upp! Håller dina fonder vad de lovar?

Flera dyra placeringsfonder i Finland har en profil som påminner om billigare indexfonder, visar Svenska Yles granskning. Det handlar om hundratals miljoner i placerade medel i flera fonder populära bland småsparare.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes