Hoppa till huvudinnehåll

Palestinsk mönsterstad vill bli en förebild på Västbanken

Staden Rawabi.
Rawabi ligger mellan Ramallah och Nablus på palestinska Västbanken. Det är den första planerade palestinska staden på Västbanken. Staden Rawabi. Bild: Bengt Sigvardsson Rawabi,Västbanken,Palestina

Nu i juni har den israeliska ockupationen av Västbanken pågått i 50 år. Under de här årtiondena har det palestinska motståndet visat sig genom allt från väpnad kamp till att bojkotta israeliska produkter. En annan sida av kampen är de palestinska entreprenörer som för miljardbelopp bygger en helt ny ultramodern stad på Västbankens mark.

På en höjd mellan Ramallah och Nablus på palestinska Västbanken breder staden Rawabis höghus ut sig över allt större arealer. I ett av husen bor fyrabarnsföräldrarna Bassim och Asma Dudeen, i en femrumslägenhet. De är båda 56 år och var några av stadens första invånare som flyttade in 2015.

- Det här är en unik modell för boende på Västbanken, konstaterar Bassim.

Det är fråga om den första planerade palestinska staden på Västbanken, som den 10 juni har varit under israelisk ockupation i 50 år. Alla stadens hus är byggda i ljusgul sten från samma stenbrott.

Det står i stark kontrast till bebyggelsen i andra palestinska städer där höghus, enkla betonglåghus, fabriker och butiker ligger huller om buller.

- Rawabi skiljer sig från andra städer på Västbanken. Både när det gäller arkitektur och utbud av service och aktiviteter, men framförallt är staden planerad. Det är inga andra städer på Västbanken. utan bebyggelsen är där rörig, blandad och växer vertikalt, säger Bassim.

Och till skillnad mot andra palestinska städer, där taken är belamrade med vattentankar och satellit-mottagarskivor, är de infrastrukturella nätverken dragna under marken i Rawabi.

- Även här är husen byggda vertikalt, men de blir inte högre. Staden expanderar nedför kullarna. Vår utsikt kommer alltid att vara densamma, säger Bassim.

Fyrabarnsföräldrarna Bassim och Asma Dudeen ska bosätta sig i den planerade palestinska staden Rawabi.
Fyrabarnsföräldrarna Bassim och Asma Dudeen bodde tidigare i en by utanför Hebron på södra Västbanken. Sedan mitten av 2015 bor de i Rawabi, Västbankens första planerade stad. Fyrabarnsföräldrarna Bassim och Asma Dudeen ska bosätta sig i den planerade palestinska staden Rawabi. Bild: Bengt Sigvardsson Rawabi,Palestina

Ekologisk profil med egen uppsamling av regnvatten

Bakom projektet, som beräknas kosta 1,4 miljarder dollar, står den palestinsk-amerikanske affärsmannen Bashar Masri. Grundsten lades i början av decenniiet och de första invånarna flyttade in under första hälften av 2015.

Idag bor cirka ett par tusen människor i de två första färdiga bostadsområdena. Om några år beräknas Rawabis samtliga tjugotal bostadsområden vara färdigbyggda och ha 40 000 invånare.

Lägenheterna finns många olika prisklasser där de billigaste, på 90 kvadratmeter, kostar 60 000 dollar.

Asma och Bassim är själva högutbildade och de har arbetat för såväl FN som palestinska ministerier.

- Men Rawabi är en stad för alla. Det är billigare att köpa än lägenhet här än i vissa delar av Ramallah, säger Bassim då han jämför med den palestinska myndighetens huvudstad.

Rawabi profileras som en ekologisk och grön stad. Regnvatten tillvaratas och renas i ett eget reningsverk och återanvänds sedan för bevattning av grönområdena som ligger utspridda bland bostadskomplexen. Lägenheternas isoleringsmaterial håller dem varma på vintern och svala på sommaren.

Parets fyra barn studerar på andra orter och föräldrarna hoppas att de ska hitta jobb i Rawabi efter examen. Byggandet av staden har nämligen genererat tusentals arbetsplatser.

- Rawabi håller fortfarande på att byggas. Det ger många nya jobb och företag kommer att behöva personal när de etablerar sig här, säger Bassim.

Den palestinska staden Ramallah.Staden Rawabis nybyggda stadsdel.
I de flesta palestinska städer, som Ramallah, kommer hushållsvattnet från tankar på taken. I Rawabi kommer allt hushållsvatten via ledningar. Ramallah (vänster), Rawabi (höger). Bild: Bengt Sigvardsson

Allt byggmaterial hämtas via Israel och det ger problem

Stenlagda gator leder till Rawabis bilfria stadskärna. Där är ett trettiotal internationella butikskedjor i full färd med att flytta in i husens bottenvåningar vars välvda arkader och pelare för tankarna till gamla Jerusalem.

Ibrahim Natour, ingenjör och kontraktschef i Rawabi, berättar att man hoppas locka till sig utländska IT-företag.

- Nu är nästan all infrastruktur klar. Vi använder senaste teknologin inom ICT, LED och fiberoptik, säger han.

Målet är också att palestinier från hela Västbanken ska spendera tid och pengar i stadens nöjespark, biografer, sportanläggningar, restauranger och designerbutiker. Flera artister har redan uppträtt på Rawabis amfiteater.

Men den israeliska ockupationen har lett till förseningar och högre kostnader än beräknat.

- Det var ofta problem att få in utrustning och byggnadsmaterial. Västbanken har inga hamnar och eller flygplatser. Allt måste importeras via Israel som kan stänga gränserna eller vägspärrarna närsomhelst, berättar Ibrahim.

Klädkedjan Nauticas affär i staden Rawabi i Palestina.
Ett trettiotal internationella butikskedjor och ett okänt antal olika företag kommer att flytta in i Rawabis centrum under sommar 2017. Klädkedjan Nauticas affär i staden Rawabi i Palestina. Bild: Bengt Sigvardsson Rawabi,Palestina

Palestinierna vill inte vänta längre utan agerar själv

Efter Osloavtalet 1993, mellan Israel och PLO, delades Västbanken upp i A- och B-zoner som kontrolleras helt eller delvis av palestinska myndigheter. Över 60 procent av Västbanken är dock C-zonersom är under total israelisk kontroll.

Rawabi ligger i en A-zon, men vägen dit går genom en C-zon. Inledningsvis var det svårt att få tillstånd av Israel att använda vägen.

Den största krisen kom ändå i slutet av 2014 då man efter närmare två års förhandlingar med Israel, som kontrollerar Västbankens vattenresurser, ännu inte hade fått tillstånd att koppla staden till vattennätverket.

Flera hundra bostadsreservationer sades upp och projektet höll på att krascha. I början av 2015 nåddes slutligen ett vattenavtal.

Ibrahim ser staden som ett steg mot en självständig palestinsk stat.

- Samtidigt visar vi det internationella samfundet att vi som stat har kapacitet och vilja att utvecklas, säger han.

Här står Ibrahim Natour, ingenjör och kontraktchef, inne på Rawabis amfiteater.
Ibrahim Natour är ingenjör och kontraktschef i Rawabi. Tidigare var han chefsarkitekt i Rawabi. Här står han inne på Rawabis amfiteater som har plats för 15 000 personer. Här står Ibrahim Natour, ingenjör och kontraktchef, inne på Rawabis amfiteater. Bild: Bengt Sigvardsson Rawabi,Palestina

I strid med internationell rätt finns det idag 149 israeliska bosättningar på Västbanken. Rawabis existens hindrar marken från att hamna i händerna på bosättare.

- Vi kommer aldrig att ge upp vår rätt till en egen stat, men vi tänker inte sitta och vänta på att det internationella samfundet ska fixa det. Vi börjar själva ta våra rättigheter genom att bygga här, säger Ibrahim.

Ett privat projekt med finansieringshjälp från Qatar

På holdingbolaget Massar International i Ramallah sitter Bashar Masri, bolagets grundare och mannen bakom Rawabi.

- Rawabi är en del i byggandet av en palestinsk stat med stark ekonomi och hög levnadsstandard, säger han.

Två tredjedelar av projektet finansieras av qatariska Qatari Diar, resten av Massar International. Bashar är besviken på det internationella samfundet som inte har bistått med en spottstyver till stadens offentliga sektor.

- Mitt privata företag behöver givetvis inte bistånd, men Rawabi som stad gör det. En stad utvecklas genom sina invånares inkomster, men Rawabi har byggts från grunden utan invånare, säger han.

Affärsmannen Bashar Masri.
Den palestinsk-amerikanske affärsmannen Bashar Masri är hjärnan bakom Rawabi. Affärsmannen Bashar Masri. Bild: Bengt Sigvardsson Rawabi,Palestina

Och de palestinska myndigheterna har inga pengar att skjuta till.

- Ska den privata sektorn bygga offentliga skolor? Det har vi gjort i Rawabi, men vi kan inte bekosta undervisningen i dem, säger Bashar.

Det har även varit svårt att locka utländska investerare.

- Det innebär stora risker att investera i ett projekt som det här. Möjligheterna att göra snabb profit är små medan riskerna är stora, säger Bashar.

Undantaget är qatariska företag som enligt Bashar ser Rawabi som ett utvecklingsprojekt. Det tycker han att andra potentiella investerare också borde göra.

- Vi har många unga, välutbildade och drivna palestinier som vill jobba för utländska företag, säger han.

Små barn leker i staden Rawabi på Västbanken.
Cirka 2500 personer har flyttat in i Rawabis två första färdiga bostadsområden. Än så länge är stora delar av staden under uppbyggnad eller öde. När första fasen är färdig, uppskattningsvis år 2019, kommer staden att ha 25 000 invånare. Efter andra byggfasen beräknas antalet invånare växa till 40 000. Små barn leker i staden Rawabi på Västbanken. Bild: Bengt Sigvardsson Rawabi,Palestina,Västbanken

Gör affärer med Israel trots protester

Arbetslösheten på Västbanken uppskattas ligga på 28 procent. Bashar förutspår att Rawabi kommer att bli en mönstermodell för fler stadsbyggen på Västbanken som kan ge tusentals jobb.

En industrizon håller dessutom på att anläggas i Rawabi, men här sätter ockupationen åter käppar i hjulen. Den planerade vägen dit går genom en C-zon.

- Så nu förhandlar vi med Israel om att få tillstånd att bygga vägen, suckar Bashar.

Israel har inte satt sig på tvären mot projektet i sig, men krafter i Israel har provocerats av att Rawabi bojkottar produkter från israeliska bosättningar.

- Det gör radikala israeler så ursinniga att de vill förbjuda israeliska företag att göra affärer med oss, säger Bashar.

Han har inga problem med att göra affärer med företag i Israel, säger han. Nästan all cement som använts till byggandet av Rawabi kommer från Israel, och detta har väckt ilska hos en del palestinier.

Bashar kontrar med att alla på Västbanken handskas med Israel eftersom affärerna översvämmas av israeliska varor.

- Jag tycker att det är bra om israeliska företag kommer hit, gör affärer och investerar. Jag skulle älska om fler gjorde det. Låt dem riskera sina pengar med oss, säger han.

Och faktum är att tiotusentals palestinier från Västbanken arbetar i Israel eller på bosättningarna.

- Så är det inte bättre om de jobbar för israeliska företag här? avslutar Bashar.

Text: Bengt Sigvardsson

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes