Hoppa till huvudinnehåll

Konturer för djurskyddslagen klarnade - kallas redan föråldrad och otillräcklig

En vuxen hunds nos som böjer sig ner och snusar på en liten kattunge. Djuren är på en sommargrön gräsmatta.
Det blir inte obligatoriskt att id-märka hundar och katter - en besvikelse, anser många. En vuxen hunds nos som böjer sig ner och snusar på en liten kattunge. Djuren är på en sommargrön gräsmatta. Bild: Mostphotos/Ulf Ekström hund,katt,Kattungar,kattunge

Diskussionen kring den nya djurskyddslagen har gått het i vår. På onsdagen tog processen ett steg framåt då Jord- och skogsbruksministeriet presenterade de preliminära riktlinjerna för lagförslaget.

Enligt ministeriet är resultatet en kompromiss mellan de olika parterna i styrgruppen som jobbat med förnyelsen.

Men på djurskyddshåll är man ändå inte helt nöjd.

- Vi är besvikna över att lagen inte är mer ambitiös. Många centrala frågor som berör djurens välmående finns inte alls med, säger Heidi Kivekäs från djurskyddsorganisationen Animalia.

Animalia är en av de intresseorganisationer som varit med i styrgruppen som arbetat med Jord- och skogsbruksministeriet kring lagförnyelsen.

Enligt Kivekäs finns det mycket bra i riktlinjerna, till exempel kravet på smärtlindring i samband med smärtsamma ingrepp. Trots framsteg anser hon ändå att bristerna i det preliminära förslaget är stora.

Djurskyddsorganisationen hoppades att man bland annat skulle förbjuda båsladugårdar och pälsfarmer. Att stifta om djurets egenvärde i lag är också ett önskemål som nu uteblev.

Då man använder formuleringar som ”i tillräcklig grad” blir det besvärligt.― Marjut Vahalinna, övervakande veterinär

Trots att egenvärdet inte ingick i utkastet så understryker förslaget ändå att djuret är en levande, kännande varelse. Därför talar Jord- och skogsbruksministeriet inte längre om djurskyddslagen, utan om ”Lagen om djurens välfärd”.

Enligt ministeriet är utgångspunkten att inte bara att främja djurens välmående genom att minimera smärta, utan också genom att garantera så kallade positiva rättigheter. Detta innebär att alla djur ska få motion, ha en stimulerande omgivning och överlag kunna förverkliga artspecifikt beteende.

Tydligare formuleringar efterlyses

En tydligare lagstiftning är också ett av förnyelsens mål. Enligt Marjut Vahalinna, som arbetar som övervakande veterinär i Villmanstrand, är riktlinjerna ändå fortfarande för vaga.

- Visst innehåller förslaget lagar som går att övervaka, men då man använder formuleringar som ”i tillräcklig grad” blir det besvärligt, säger Vahalinna.

Enligt henne krävs det konkreta definitioner för att övervakande veterinärer ska kunna göra sitt jobb.

Man kommer bättre framåt genom att samarbeta än att gräva ner sig i skyttegravar.― Mikaela Strömberg-Schalin, SLC

Också på producenthåll hoppas man på en tydligare lagstiftning, säger Mikaela Strömberg-Schalin. Hon är jurist vid Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC, som också varit med i styrgruppen. I stort sett är hon ändå nöjd med det preliminära förslaget.

- Det är också i producenternas intresse att djuren ska må bra och skötas väl. Där tror jag vi är på samma linje med Finlands befolkning, säger Strömberg-Schalin.

"Djurproduktion ska vara möjligt också i framtiden"

I grund och botten har producenterna egentligen bara ett önskemål då det gäller förnyelsen av lagen.

- Kort sagt är det ju att det ska finnas möjligheter att ha produktionsdjur också i framtiden. Om man riktigt kokar ner det i en mening så handlar det om det.

En utmaning med djurskyddsfrågor är att synen på djurens välfärd varierar beroende på vem man frågar. Trots olika synpunkter hoppas Strömberg-Schalin att de olika parterna också i framtiden kan jobba tillsammans för djurens välfärd.

- Man kommer bättre framåt genom att man samarbetar än att gräva ner sig i skyttegravar. Jag tycker det här är en bra kompromiss, och att det går på djurens men också på producenternas villkor, säger hon.

Veterinärförbundet: Förslaget otillfredsställande

Den nya djurskyddslagen är tänkt att träda i kraft år 2019. Med tanke på att lagen kan vara i kraft i tjugo år är det otillfredsställande att så många viktiga punkter verkar falla bort, anser Finlands Veterinärförbund rf.

Förbundet anser till exempel fri tillgång till dricksvatten är en grundförutsättning för djurens välmående. Riktlinjerna för lagförslaget garanterar inte frihet för djuret att dricka när det vill och så mycket det vill. Veterinärförbundet påpekar att det var något som i ett tidigare skede av lagberedningen betraktats som en självklar del av lagen.

Veterinärförbundet ville också införa krav på identitetsmärkning av katter och hundar, dels för att djur på rymmen lättare ska hitta hem men också för att begränsa kattpopulationer som sprider sjukdomar.

”Små steg framåt, det stora klivet uteblir”

Också de sannfinländska riksdagsledamöterna i riksdagens djurskyddsgrupp hade velat se att registrering av hundar och katter blir obligatoriskt. Den nya lagen kommer fortsatt att möjliggöra valpfabriker, konstaterar Ritva Elomaa, Anne Louhelainen och Leena Meri i ett pressmeddelande.

Sannfinländarna lyfter också upp det uteblivna kravet på fri tillgång till vatten som en besvikelse.

Några positiva delar lyfts ändå också fram, som att smärtlindring blir obligatoriskt och att el- och stackelhalsband förbjuds. Ett stackelhalsband är ett halsband med inåtvända piggar.

Detta lagförslag är föråldrat redan vid sin födelse.― Emma Kari

De grönas riksdagsledamot och vice ordförande för riksdagens djurskyddsgrupp Emma Kari uttrycker besvikelse över det som Jord- och skogsbruksministeriet i dag presenterat. Kari hade hoppats att Finland skulle bli en föregångare inom djurskydd.

- Detta lagförslag är föråldrat redan vid sin födelse. Att vår lagstiftning släpar efter våra grannländers försvagar den finländska matens rykte. Det är inte fördelaktigt varken för producenterna eller djuren. Lagen tar små steg framåt, men det stora klivet uteblir, konstaterar Kari i ett pressmeddelande.

Läs mera:

Kor betar.

SLC: Vi tar bra hand om produktionsdjuren i Finland

Svenska Landsbygdsproducenternas centralförbund uppger att Finlands djurvälfärd håller högre nivå än vad lagen kräver. Enligt SLC bör den nya djurskyddslagen trygga inhemsk produktion även framöver.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes