Hoppa till huvudinnehåll

Har Juha Sipilä byggt upp sin förmögenhet genom att roffa åt sig skattemedel?

Juha Sipilä i Morgonettan 27.5.17
Juha Sipilä i Morgonettan 27.5.17 Bild: Lehtikuva/ Heikki Saukkomaa Juha Sipilä,morgonettan

En omfattande artikel i tidsskriften Seura väcker frågor om statsminister Juha Sipiläs affärer och de stöd som getts till företag där han äger aktier.

Gång på gång har statliga fonder som Sipilä har kunnat påverka beviljat stöd till företag som Sipilä ägt aktier i. Genom tjänster och gentjänster i en liten krets av affärsbekanta sägs Sipilä ha pumpat in skattepengar i företagen för att öka sin egen förmögenhet.

Artikeln i Seura tecknar en bild av statsminister Juha Sipiläs väg från vd vid i bolaget Solitra 1996 till förmögen finansman.

Sipilä framstår mera som en samhällsparasit som har trixat till sig företagsstöd än som en skicklig företagare.

Bilden är inte smickrande. Sipilä framstår mera som en samhällsparasit som har trixat till sig företagsstöd än som en skicklig företagare.

För en läsare är det ändå svårt att avgöra hur rättvis bilden är. Artikeln innehåller inga intervjuer eller protokollutdrag som skulle bevisa exakt hur och när Sipilä skulle ha styrt pengar till sig själv.

Därför blir det också oklart vad han egentligen kunde vara skyldig till.

- Efter att ha läst artikeln är jag inte helt säker på om man skall tolka den som att Sipilä har utnyttjat sina kontakter på ett tvivelaktigt sätt eller om Sipilä bara är en mycket bra förhandlare, säger Alf Rehn som är professor i företagsledning vid Åbo Akademi.

Det är också möjligt att de som arbetar inom statsstödssystemet är usla förhandlare― Alf Rehn

En annan tolkning som Rehn för fram är att de som arbetar inom statsstödssystemet är usla förhandlare. Det är inte bra för skattebetalarna, men man kan inte belasta Sipilä om det är så. Speciellt som en stor del av de affärer som artikeln lyfter fram har skett innan Sipilä hade politiskt inflytande.

Professor Alf Rehn på Åbo mässcentrum, i t-skjorta med texten: Bevar Christiania.
Alf Rehn, professor i företagsledning vid Åbo Akademi Professor Alf Rehn på Åbo mässcentrum, i t-skjorta med texten: Bevar Christiania. Bild: Yle / Peter Karlberg Christiania,professorer,Syddansk Universitet,åbo mässcentrum

Komplicerade affärer

Ett exempel på hur snåriga affärer Seura målar upp är fallet med företagen JMC Tools och Incap som fusionerades 2002.

Incap var ett vinstbringande börsbolag som till stor del ägdes av statliga Finnvera. JMC Tools var ett bolag med ekonomiska problem som Juha Sipilä ägde aktier i.

Finnveras affärsdirektör var ordförande för ishockeylaget Kärpät i Uleåborg där Juha Sipilä var en av storägarna.

Tillsammans med Sipilä och andra affärsmän som delvis ägde aktier i både Kärpät och JMC Tools beslöt Finnveras affärsdirektör att fusionera JMC Tools med statsägda Incap.

JMC Tools ägare fick 70 procent av aktierna i det nya bolaget, medan fem gånger större Incaps ägare fick nöja sig med 30 procent.

Bevisen för hur Sipilä ska ha påverkat beslutsprocessen saknas

Skattebetalarna förlorade på affären, och Sipilä och hans affärsbekanta tjänade stora pengar.

Bevisen för hur Sipilä ska ha påverkat beslutsprocessen saknas, men listan över liknande affärer är så lång att det verkar osannolikt att det bara skulle handla om sammanträffanden.

Omfattande företagsstöd lockar till missbruk

Alf Rehn ser den bild som artikeln målar upp som fullt möjlig. Han tycker ändå att Sipilä inte är det stora problemet.

Vi har ett system med statsstöd där den som har kontakter nog kan förhandla sig fram till ett och annat― Alf Rehn

Det mest problematiska är det finländska systemet med företagsstöd.

- Vi har en gammal struktur av statsägda företag som inte alltid verkar övervakas särskilt noggrant. Vi har ett system med statsstöd där den som har kontakter nog kan förhandla sig fram till ett och annat, säger Alf Rehn.

I dessa fall är det skattebetalarna som får betala räkningen. Alf Rehn tycker att det nuvarande statsstödssystemet är överdimensionerat.

- En stor del av de dåliga affärer som finska staten har gjort är problematiska för skattebetalarna. Många har skott sig på statens dåliga affärer, och det går ju naturligtvis ut över oss alla.

Företagsstöden kan minska förtroendet för regeringens politik

Alf Rehn tycker att det skulle vara viktigare att skära i företagsstöden än att nagelfara enskilda företagare som har utnyttjat ett dåligt system. Men för en politiker som Juha Sipilä är situationen ändå komplicerad.

- Naturligtvis hjälper det dig alltid att ha goda nätverk. Det är inte i sig moraliskt förkastligt att ha goda kontakter och klara av att se möjligheter i det ekonomiska systemet. Men för en politiker som försöker framstå som ett exempel blir den här typens historier nog lite besvärande, säger Alf Rehn.

Regeringen måste komma med tydliga argument för varför just socialstöd till företag är heligt medan det inte är så noga med socialstöd till fattiga, barn och svältande― Alf Rehn

Ju mer omfattande den offentliga diskussionen om Sipiläs affärer blir, desto mera kommer den att påverka hur folk uppfattar hans politiska beslut och utspel.

- Nog är det ju vissa frågor som väcks av att en person som nu talar om kontroll och måttliga löneuppgörelser så glatt har utnyttjat det finska systemet, säger Alf Rehn.

Regeringen vill inte skära i företagsstöden

Seuras artikel lyfter fram att Finlands näringsliv EK, Företagarna i Finland och många ekonomiska forskare har efterlyst radikala nedskärningar i företagsstöden. Ändå har Sipiläs regering i stället ökat på företagsstöden.

- I ljuset av Seuras artikel och vad regeringen har sagt i offentligheten är det svårt att förstå varför man har varit beredd att skära i absolut allt annat utom företagsstöden. Jag tycker nog att regeringen måste komma med tydliga argument för varför just socialstöd till företag är heligt medan det inte är så noga med socialstöd till fattiga, barn och svältande, säger Alf Rehn.