Hoppa till huvudinnehåll

Reformerna bra för många kommuner

Staplar med mynt och ett grönt skott
Staplar med mynt och ett grönt skott Bild: Mostphotos ekonomisk tillväxt,tillväxt (samhälleliga fenomen),ekonomi,bruttonationalprodukt,pengar,inkomster,förmögenhet,rikedom

I Egentliga Finland kommer vård- och landskapsreformen att inverka positivt på ekonomin i de flesta av kommunerna, men på landskapsnivå stramas tyglarna åt.

Så sammanfattar landskapsdirektör Kari Häkämies kommunernas och landskapets framtidsutsikter.

- För det nya landskapet kommer det inte att vara så lätt, säger Häkämies.

Kommunerna slipper skenande utgifter

Under de senaste åren har utgifterna för social- och hälsovård skenat i väg i kommunerna. Konsultbyrån Perlacons uträkningar visar att social- och hälsovårdskostnaderna mellan åren 2006 och 2015 till exempel i Kimitoöns kommun steg med 50 procent från knappt cirka 17 miljoner till 26 miljoner och i Pargas med 67 procent från cirka 30 miljoner till 50 miljoner.

I förhållande till andra utgifter i kommunerna växte social- och hälsovårdsutgifterna mest i Nystad och minst i Aura, visar Perlacons utredning.

I och med vård- och landskapsreformen överförs kostnaderna och inkomsterna gällande social- och hälsovård till landskapen och i kommunerna koncentrerar man sig i framtiden enbart på sådant som utbildning, kultur och markplanering.

Skattesatsen sjunker i kommunerna

Förändringen innebär att utgifterna i kommunerna blir mera förutsägbara men också att inkomstskattesatsen sjunker med 12,47 procentenheter.

Med en skattesats på 19,75 skulle Kimitoön och Pargas båda i framtiden ha en inkomstskattesats på 7,28.

Kommunerna kommer i framtiden alltså att få mindre inkomster – men de kommer också att ha mindre utgifter. Särskilt i kommuner med många äldre har utgifterna för social- och hälsovård varit oproportionellt stora.

Enligt uträkningarna krymper Kimitoöns verksamhetsbidrag från 43 miljoner euro till 15 miljoner euro. I Pargas från knappt 90 miljoner euro till cirka 35 miljoner euro.

Största förändringen - i hela landet - sker i Vehmaa där verksamhetsbidraget år 2019 kommer att vara cirka 2 miljoner euro eller bara en femtedel av vad det är 2018.

- Vill man vara elak kan man kanske fråga sig vad det behövs för en tjänstemannastab för att hålla koll på två miljoner euro, säger Eero Laesterä från Perlacon.

Landskapsdirektör Kari Häkämies, Egentliga Finland
Kari Häkämies. Landskapsdirektör Kari Häkämies, Egentliga Finland Bild: Kalle Mäkelä/Yle Kari Häkämies,landskapsdirektörer,Egentliga Finland

Landskapsdirektör Kari Häkämies tror att kommunfusioner kan bli aktuella i framtiden.

Ju större lättnad för kommunerna – desto större börda för landskapen

Samtidigt som kommunerna slipper de skenande social- och hälsovårdsutgifterna överförs de istället på landskapen som ärver kravet på att banta utgifterna.

Det här hoppas landskapsdirektören att kommunerna förstår och kommunerna till exempel inte nu sluter långa och dyra kontrakt inom social- och hälsovården, som landskapet sedan tvingas axla ansvar för.

Landskapsdirektör Kari Häkämies förklarar att befolkningen i Egentliga Finland är relativt frisk och därför kommer landskapet att få mindre pengar av staten än andra kommuner där befolkningen är sjukare. Samtidigt växer andelen äldre personer i landskapet och det innebär ett tryck på de framtida utgifterna.