Hoppa till huvudinnehåll

Åboland för hundra år sedan: Åbolands sjukhus

Åbolands sjukhus
Åbolands sjukhus Bild: Åbo museicentral. åboland 100 år åbolands sjukhus

Många åbolänningar har fötts på Åbolands sjukhus. Mycket har också hunnit hända i sjukhusets historia sedan huset byggdes 1950-talet.

Tanken om ett sjukhus föddes redan i mitten av 1850- talet, då Carl-Gustav Eschner testamenterade sina pengar för att grunda Eschnerska Frilasarettet. Stiftelsen Eschnerska Frilasarettet grundades år 1919 för att förverkliga drömmen, men det tog ändå många år innan sjukhuset sedan stod färdigt.

- Det var redan i mitten av 1800-talet som herr Eschner ville att det skulle byggas ett barnsjukhus. Men man var sedan tvungen att vänta cirka 100 år innan det kunde förverkligas. Det säger Reijo Grönfors, överläkare vid Åbolands sjukhus.

Åbolands sjukhus i ÅboÅbolands sjukhus i Åbo då byggnaden byggdes på 1950-talet.
Åbolands sjukhus i dag och i slutet av 1950-talet. Tilläggsbyggnaden framför byggdes på 1980-talet. Bild: Yle/ Nora Engström, Åbo museicentral.

Sjukhuset kunde byggas till stora delar tack vare pengar från Röda Korset i Sverige, som ville hjälpa barn i Åbolands skärgård efter kriget. Pengar samlades också in via kaffeförsäljning och Även Stiftelsen Eschnerska Frilasarettet understödde projektet. Stiftelsen har också understött verksamheten i Åbolands sjukhus under åren, vilket har bland annat möjliggjort införskaffning av apparatur till sjukhuset.

Ritades som barnsjukhus av Erik Bryggman

Åbolands sjukhus ritades av Erik Bryggman och stod färdig 1951. Till en början fungerade sjukhuset alltså som ett barnsjukhus.

- Några år senare inleddes förlossningsverksamheten i Åbolands sjukhus, som var ett mycket stort och populärt förlossingssjukhus på den tiden, fortsätter Grönfors.

Reijo Grönfors har många goda minnen från sin tid på Åbolands sjukhus. Bild: Yle/Johanna Ventus reijo grönfors

Många åbolänningar har alltså fötts på Åbolands sjukhus och det får personalen höra om än i dag.

- Folk kom hit för att föda, inte bara från Åbolands skärgård, utan också från Åbo. När vi träffar patienter så är det många som säger att de har fötts här, på Åbolands sjukhus.

Nybygge och utveckling av verksamhet på 1980-talet

De sista barnen föddes på Åbolands sjukhus på 1980-talet, då sjukhusbyggnaden också utvidgades. Det var också under den tiden som Grönfors började jobba på sjukhuset.

- Det var då som vi kunde börja med kirurgi och ortopedi på sjukhuset. Istället för förlossningsavdelningar fick vi nya operationssalar. Då inleddes också poliklinikverksamheten. Verksamheten utvecklades på många sätt, fortsätter Grönfors.

Bild på ÅUCS från 1930-talet.A-sjukhuset vid Åbo universitetscentralsjukhus.
I dag är Åbolands sjukhus en del av Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. Här en bild på A-sjukhuset vid ÅUCS, år 1936 och 2017. Bild: Åbo museicentral., Yle/ Nora Engström

År 1997 avslutades en era i sjukhusets historia då bäddavdelningen för barn lades ned. Istället satsade sjukhuset på dagkirurgi och då inleddes också verksamheten inom ögonkirurgi. Polikliniken för barn fortsätter ändå ännu i dag, berättar Grönfors.

Många patienter låg länge på bäddavdelningen på 1950- talet då Åbolands sjukhus byggdes. Det här gällde också de små patienter som vårdades på Åbolands sjukhus.

- Verksamheten såg mycket annorlunda ut än i dag. Det var mycket infektionssjukdomar och barnen låg långa tider på avdelningen. Vårdtiden var lång, berättar Grönfors.

En orsak till att patienterna låg länge på Åbolands sjukhus i början av tiden var att Åbolands sjukhus vårdade kroniskt sjuka som ibland vårdades i flera år.

Mycket har hunnit hända på Åbolands sjukhus under åren

Grönfors började jobba på sjukhuset år 1984.

- Om jag minns rätt så var vi sammanlagt 5 eller 6 läkare då, och nu är vi närmare 30 stycken. Det berättar också en hel del. På 1970-talet grundades en allmän avdelning på Åbolands sjukhus och då fanns här kroniker som ibland vårdades i flera år. Den genomsnittliga vårdtiden var då 28 dagar, jämfört med dagens 4 dagar. Det är en väldigt stor skillnad.

Åbolands sjukhus i Åbo
Åbolands sjukhus i Åbo Bild: Yle/ Nora Engström sjukhus

- Behandlingsmetoderna blev annorlunda. Hälsocentralernas bäddavdelningar byggdes och dit överfördes patienterna. Då användes avdelningarna mer inom specialsjukvården och då var det mer kortvariga undersökningar och behandlingar, berättar Grönfors.

Samtidigt så har det hunnit hända mycket inom hälsovården sedan sjukhuset byggdes, fortsätter Grönfors.

- Det har förändrats väldigt mycket. Om vi exempelvis tänker på patienter som drabbats av en hjärtinfarkt, så då när jag började jobba som läkare och specialiserade mig så var det mycket vanligt att man låg stilla i sängen i ett par veckor. Nu gör man ett ingrepp och sedan är patienten redo att åka hem så gott som följande dag. Så det är en otrolig förändring som har skett gällande den här sjukdomen, förklarar Grönfors.

"Sjukhuset viktigt för många åbolänningar"

Enligt Grönfors är det svårt att säga vad som är orsaken till att sjukvården har gått framåt så mycket under en kort tid.

- Vi har alltid varit villiga att utveckla och har en fin läkarutbildning och utbildningssystem för specialisering. Vi har också försökt vara aktiva gällande kliniska undersökningar och studier i medicinering, operationer och behandling. Nu kan man säga att vi har varit föregångare på många områden, konstaterar Grönfors.

Närbild på höghuset vid Åbolands sjukhus.
Närbild på höghuset vid Åbolands sjukhus. Bild: Yle/ Nora Engström åucs

I dag erbjuder sjukhuset tvåspråkig vård för patienter inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, som Åbolands sjukhus är en del av i dag. Sjukhuset är bekant för många åbolänningar och uppskattas av många, tror Grönfors.

- Jag tror att Åbolands sjukhus har varit och är mycket viktigt för åbolänningar. Vi har under alla de här åren försökt beakta det. Det är väldigt viktigt att alla får vård på sitt modersmål och jag tror att det är det som uppskattas av åbolänningarna.

Åbolands sjukhus har också varit en föregångare på många sätt, säger Grönfors.

- Vi var en av de första som tog i bruk dagkirurgisk verksamhet och också då det gäller poliklinisk verksamhet så har vi varit de första i landet att ta vissa metoder i bruk.

Mycket har hänt - och mycket kommer att hända efter vårdreformen

Under de dryga 60 år som Åbolands sjukhus har alltså mycket hunnit hända, och mycket kommer också att hända i framtiden i och med vårdreformen. Bland annat utreder man nu om Åbolands sjukhus kunde vara med i det åboländska vårdbolag, som diskuteras som bäst.

Kuppis sjukhus i Åbo på 1910-talet.Väg och träd i kanten av vägen vid Kuppis sjukhus.
Mycket har hunnit hända inom hälsovården under Finlands självständighet. Den första bilden från 1910-talet visar Kuppis sjukhus, som byggdes 1912. Huset byggdes som mentalsjukhus och var en del av kommunalsjukhuset i Åbo. Än i dag erbjuds psykiatrisk vård i byggnaden. Bild: Jonny Harlin/ Åbo museicentral., Yle/ Nora Engström
Psykiatriska sjukhuset vid Åbo stadssjukhus
Kuppis sjukhus på närmare håll. Psykiatriska sjukhuset vid Åbo stadssjukhus Bild: Yle/ Nora Engström psykiatriska sjukhus,g1

- Vårdreformen innebär stora förändringar, inte bara för vår verksamhet. Det som jag hoppas är att vi skulle kunna integrera socialvården, bashälsovården och specialsjukvården på grundnivån på det sättet att vi kunde jobba ännu effektivare tillsammans, för att kunna ha en starkare och kunnigare frontlinje. Jag tror att det är enda sättet att ytterligare förbättra vården och spara pengar, säger Grönfors.

"Många goda minnen från Åbolands sjukhus"

Grönfors har många goda minnen från den tid som han har jobbat på Åbolands sjukhus.

- Skillnaden var stor, jag kom hit från Åbo universitetscentralsjukhus, och det här är ju ett litet sjukhus. Det första året tog jag hand om bäddavdelningen, som ganska långt bestod av kroniker. Min första uppgift var att försöka få bäddavdelningen att fungera som en avdelning för specialsjukvården.

- Men jag minns att vi hade en unik stämning på bäddavdelningen och hela sjukhuset, det har vi fortfarande. Till exempel på julafton så kom personalen med sina familjer hit och vi hade ett gemensamt julkaffe och det var väldigt stämningsfullt. Därefter gjorde jag en rond på avdelningen med mina små pojkar och hälsade på de patienter som stannade här över julhelgen. Vi önskade god jul till alla på avdelningen. Jag har många varma minnen från den tiden, berättar Grönfors.

Källa: Reijo Grönfors, Eschnerska stiftelsens historik

  • "Kvalitén på inomhusluften i Gammelbacka skola är normal"

    Skolan kommer att renoveras under hösten.

    Enligt en rapport om renoveringsbehovet av Gammelbacka skola konstaterades ventilationskanalerna i huvudbyggnaden vara i gott skick. Dessutom konstaterades det att luftkvalitén låg på normal nivå.

  • "America first får inte bli Europa sist"

    Nya sanktioner kan hota jobb inom EU.

    Europeiska jobb är i farozonen när amerikanska parlamentariker vill slå president Trump på fingrarna i Rysslandsfrågan. Intensiv lobbying utövas för att mildra effekterna. Ledamöterna i senaten och representanthuset vill statuera ett exempel. Sanktionerna mot Ryssland ska ensidigt skärpas.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland