Hoppa till huvudinnehåll

Kimitoöbor möttes om vårdreformen – trots större osäkerhet än någonsin

Auditorium med människor fotade bakifrån.
Auditorium med människor fotade bakifrån. Bild: Yle/Monica Forssell vårdreformen

Ett invånarmöte om vårdreformen samlade ett trettiotal personer till Villa Lande i Kimito på måndag kväll.

Många i publiken var politiker men också företagare och invånare utan någon särskild koppling till reformen ville höra det senaste och framför allt försöka förstå sig på den komplexa helhet som reformen utgör.

- Man har ju hört en del men det är ju oklart för både politiker och tjänstemän. Ju mer information man kan få desto bättre, tyckte Eivind Nyholm.

Man och kvinna sitter i auditorium.
Rosveig och Eivind Nyholm ville höra det senaste om vårdreformen. Man och kvinna sitter i auditorium. Bild: Yle/Monica Forssell eivind nyholm

Kommundirektör Anneli Pahta inledde ändå mötet med att konstatera att regeringens fall gör att osäkerheten kring reformen nu är, om möjligt, ännu större än tidigare.

- Men det är vår skyldighet att ordna informationsmötet ändå, konstaterade Pahta.

Bolagisering är ledordet

Förenklat går vårdreformen ut på att social- och hälsovården överförs från kommunerna till landskapen och samtidigt bolagiseras.

Ingången till Kimito hälsostation.
Hälsostationerna kommer att bli vårdcentraler, men alla nuvarande hälsostationer kommer knappast att kvarstå. Hur många vårdcentraler det kommer att finnas i landskapet är inte klart. Ingången till Kimito hälsostation. Bild: Yle/Monica Forssell dörrar,Kimitoön,kimito hälsocentral

Den del av vården som inte sorterar under valfrihetslagen, till exempel specialsjukvården, kommer att produceras av lanskapets affärsverk men resten överförs till ett eller flera landskapsägda bolag samt privata bolag.

För invånarna betyder reformen att invånarna får välja så kallad vårdcentral (centralen där läkare, laboratorium, sjukskötare och så vidare finns) och tandklinik för ett år i taget.

Med hjälp av betalsedlar kan patienterna köpa service. Bild: Yle/ Marie Söderman johanna söderholm

Om det behövs kan vårdcentralen bevilja patienten en betalsedel som patienten sedan kan använda för att köpa en viss enskild tjänst, som till exempel fysioterapi.

Det kommer också att finnas kundsedlar som landskapets affärsverk kan bevilja. Dem kan patienter som har en så kallad kundplan använda för att köpa vissa specialtjänster inom specialsjukvården eller tjänster inom hemvården.

En del patienter kan också beviljas en personlig budget. Den här formen kan utnyttjas av till exempel personer med funktionshinder eller andra som behöver kontinuerlig hjälp.

Men många saker är ännu oklara. Bland annat bolagiseringen av den offentliga social- och hälsovården kan stöta på patrull i grundlagsutskottet.

Den nu aktuella regeringskrisen kan också leda till att vård- och landskapsreformen skjuts upp, omdefinieras eller skrinläggs.

Tre vägar för Kimitoön

Om reformen ändå avancerar som tänkt har kommunen åtminstone tre olika vägar att välja mellan, förklarade Kimitoöns kommundirektör Anneli Pahta under invånarmötet.

Kvinna står i auditorium framför publik.
Kvinna står i auditorium framför publik. Bild: Yle/Monica Forssell anneli pahta

Det första alternativet handlar om att tillsammans med Pargas, Åbolands sjukhus och ett privat företag grunda ett eget bolag. Bolaget går under arbetsnamnet Tvåspråkig vård AB och skulle förutom en vårdcentral också inbegripa effektiverat serviceboende för äldre.

Det andra alternativet är att inte just nu göra någonting utan låta landskapets vårdbolag avgöra hur social- och hälsovården organiseras på Kimitoön.

Det tredje alternativet kallar Pahta för kommunens egen modell och den handlar om att sälja en del av kommunens äldreboenden åt vårdbolaget Attendo som signalerat att det är intresserat av att köpa både fastigheter och verksamhet av kommunen.

Byggnad med gräs och träd i förgrunden.
Privata vårdbolaget Attendo vill köpa Almahemmet. Byggnad med gräs och träd i förgrunden. Bild: Yle/Monica Forssell almahemmet

Det sistnämnda alternativet är intressant ur kommunens synvinkel eftersom kommunen då skulle bli av med två fastigheter med osäker framtid och behov av renovering.

Med tanke på den svenska servicen innebär alternativet att sälja till ett privat bolag ändå en stor risk anser Kimitobon Jörgen Lindroos:

- Om servicen sköts av bolag kan vi inte kräva att språklagen gäller för servicen. Vi kan inte vara säkra på att få vård på svenska. Språklagen gäller ju endast myndigheter.

Andra frågor som dök upp under mötet handlade bland annat om valfriheten och i hur pass hög grad invånare som bor på glesbygden kommer att kunna välja mellan olika vårdproducenter, om den digitala tekniken och vem som i verkligheten kan utnyttja den.

Ilkka Pyrrö, tidigare ledande läkare vid Kimitoöns hälsocentral riktade också kritik mot systemet för hur staten ersätter vårdcentralernas och specialsjukvårdens kostnader.

Vårdcentralerna får ersättning enligt hur många invånare som valt centralen till sin och specialsjukvården enligt utfört arbete.

- Är det ingen som ser fällan här? dundrade Pyrrö och menade att det finns stor risk för att vårdcentralerna försöker spara pengar genom att skicka patienterna vidare till specialsjukvården, med den påföljd att räkningen för social- och hälsovård växer etter värre.