Hoppa till huvudinnehåll

Vad hittar man i vår skolmat?

En bricka med en skollunch bestående av hönsfrikassé, ett knäckebröd och ett glas vatten.
En bricka med en skollunch bestående av hönsfrikassé, ett knäckebröd och ett glas vatten. Bild: Yle/Matias Mustonen skolmat,mat,matportion

Finland har till skillnad från många andra länder gratis skolmat för elever i grundskolan. Men varifrån kommer vår skolmat? Är den hälsosam? Är den miljövänlig? Hur mycket kostar den?

Skolmaten i Winellska skolan i Kyrkslätt är nästan helt och hållet gjord på inhemska produkter. Största delen av det kött, de grönsaker och den mjölk som skolan serverar är inhemsk. Däremot kommer kryddorna, frukterna och en del av köttet från andra länder i Europa.

Maten köps inte i matbutiken utan i två olika partihandlar.

I vår skolmat är det meningen att vi ska få de viktigaste näringsämnena, exempelvis: proteiner, kolhydrater, vitaminer, fibrer och kalcium.

I Kyrkslätt kostar skolmaten 2,39 euro/ per elev och i Helsingfors kostar den 2,00 euro/per elev.

En oljepalmsodling i Malaysia.
En oljepalmsodling i Malaysia, där största delen av orangutangens naturliga habitat, regnskogar, har fått ge vika för palmoljeproduktion. En oljepalmsodling i Malaysia. Bild: Creative Commons palmolja,oljepalmer,odling

Palmolja i skolmaten

Det finns palmolja i all färdig mat som serveras i skolan, till exempel i spenatplättar och i fiskpinnar. Palmoljan kritiseras av naturskyddsföreningar bland annat på grund av att stora mängder regnskog huggits ner och ersatts med palmoljeodlingar. Dessutom bidrar palmoljeproduktionen till en stor mängd växthusgaser.

Bara en liten del av allt som serveras i skolan är rättvisemärkt.

Kort om palmolja

  • 85 procent av alla palmolja produceras i Indonesien och Malaysia.
  • Produceras närmare 60 miljoner ton i året.
  • Palmolja eller palmkärnolja är en naturlig vegetabilisk olja som tillverkas ur oljepalmens frukter.
  • Den är billig att framställa och används både för livsmedelsprodukter och som råvara för bränslen.
  • Förekommer i nästan alla produkter som du köper i matbutiken, till exempel i kosmetik, kakor, margarin och stearinljus.
  • Palmolja innehåller E-vitamin, provitamin A och mättade fetter vilka ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
  • Flera miljoner människor är beroende av pengarna man får av palmolja.
  • Tillverkningen av palmoljan skapar också många jobb. Ungefär 4,5 miljoner människor i Sydostasien lever på att odla oljepalm.
  • Orangutangen är det djur som påverkats mest av palmoljan. Den lever främst i regnskogar i Indonesien och Malaysia och i och med palmoljeindustrin har nästan 80 procent av ländernas urpsrungliga skogar försvunnit.

Källa: WWF

Över tio kilo skolmat slängs varje dag

Dagligen slängs ungefär 10-25 kilo av den mat som serveras. Det är ofta mat som blivit kvar på tallriken eller som stått framme men inte gått åt. Maten som varken har använts eller ställts ut, fryses ner och sparas. Då kan köket servera den nedfrysta maten en annan dag.

Artikeln skriven av: Michaela Stenius, Catarina Korkman, Erica Nordström, Enni Kontio, Matias Mustonen och Alexander Andersson som går i högstadiet i Winellska skolan och i den finska Kirkkoharjun koulu.

Läs också

Nyhetsskolan

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Vad hittar man i vår skolmat?

    Maten i Winellska skolan i Kyrkslätt granskades.

    Elever i Winellska skolan i Kyrkslätt granskade sin skolmat. Resultatet visar både för- och nackdelar.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu. Facebook och Google hjälper sajterna få klick och göra pengar.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan