Hoppa till huvudinnehåll

Eurogruppen nådde en uppgörelse – Grekland får det efterlängtade nödlånet

Eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem (till vänster) och Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble vid eurogruppens möte i Luxemburg den 15 juni 2017.
Eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem (till vänster) och Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble vid eurogruppens möte i Luxemburg den 15 juni 2017. Eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem (till vänster) och Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble vid eurogruppens möte i Luxemburg den 15 juni 2017. Bild: EPA / JULIEN WARNAND Luxemburg,Eurogruppen,Grekland,Jeroen Dijsselbloem,Wolfgang Schäuble

Euroländernas finansministerar lyckades på sitt möte på torsdagkväll till slut enas om följande delutbetalning på 8,5 miljarder euro till Grekland.

- Vi har enats om en utbetalning 8,5 miljarder euro av det tredje stödpaketet till Grekland, sa eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem på sin presskonferens efter mötet i Luxemburg.

Också finansminister Petteri Orpo (Saml) var lättad över att den akuta krisen nu är avvärjd.

- Om vi inte hade enats hade det inneburit osäkerhet. Inte bara i Grekland utan i hela euroområdet.

För Grekland kom beslutet i grevens tid, landet är i akut behov av pengarna för att betala tillbaka gamla lån som förfaller i juli.

IMF tar del i det grekiska stödpaketet

På mötet lyckades parterna också nå en kompromiss som innebär att Internationella valutafonden (IMF) kommer ta del av det tredje stödpaketet till Grekland.

- Jag kommer att föreslå för IMF:s styrelse att vi tar ett ”principiellt beslut” att delta i det senaste stödprogrammet, säger IMF-chefen Christine Lagarde efter mötet.

Det principiella beslutet innebär att IMF deltar med pengar först när fonden anser att Grekland har möjligheter att betala tillbaka sina lån.

Lagarde påpekade på presskonferensen att det krävs mer diskussioner för att på längre sikt hantera Greklands enorma statsskuld.

- Den bästa lösningen hade varit en slutlig uppgörelse om skuldlättnad. Men det här är det näst bästa, menar Lagarde.

Viktigt för Tyskland att IMF är ombord

IMF har tidigare krävt att de grekiska skulderna ska avskrivas. Något som flera euroländer, bland dem Tyskland och Finland, har sagt nej till.

- IMF kommer främst att ha en symbolisk roll. Till skillnad från tidgare år har vi idag i Europa egna mekanismer att sköta krisen, säger finansminister Orpo.

Euroländerna som Tyskland och Nederländerna har krävt att IMF ska ta del i nödlånet. Länderna ser IMF som en garant för att Grekland verkligen betalar tillbaka sina lån.

Lånevillkoren binds till den ekonomiska tillväxten

Några beslut om skuldlättnader togs ändå inte utan den frågan skjuts på framtiden. Däremot kommer de europeiska långivarna att se över de grekiska lånevillkoren.

- Vi kommer nu att införa en mekanism där lånevillkoren binds till den ekonomiska tillväxten i Grekland, säger Orpo.

Enligt Orpo innebär det att de grekiska lånevillkoren kan lättas upp ifall ekonomin är svag men om tillväxten är stark så görs inga lättnader.

Det är den nya franska finansminister Bruno Le Maire som är arkitekten bakom förslaget om att binda lånevillkoren till ekonomisk tillväxt.

Greklands finansminister Euclid Tsakalotos tackade sin franska kollega.

- Det kanske inte är frågan om den perfekta lösningen men nog en bra lösning, säger Greklands finansminister Euclid Tsakalotos.

Kan Grekland stå på egna ben om ett år?

Utbetalningen är en del av det tredje stödpaketet till Grekland som parterna kom överens om sommaren 2015.

Det uppgår totalt till 86 miljarder euro, hittills har drygt 30 miljarder euro betalats ut.

Stödpaketet löper ut 2018, efter det ska Grekland stå på egna fötter.

Finansminister Orpo vågar ändå inte spekulera i om Grekland verkligen om ett år kan vara tillbaka på de öppna lånemarknaderna.

- Det krävs fortfarande tuffa åtgärder av grekerna, men det finns ljus i tunneln. Tillväxten har i år varit kring 2,5 procent.

Men det syns åtminstone inte ännu i gatubilden i Aten?

- Det gör det knappast men bara genom ekonomisk tillväxt kan situationen i Grekland bli bättre och nu finns det hopp, konstaterar Orpo.