Hoppa till huvudinnehåll

Skam är den populäraste serien just nu, men varför?

Två högstadieelever som tittar på Skam.
Två högstadieelever som tittar på Skam. Bild: Yle/Lotta Linjala elever,högstadieelever

Det finns trogna Skamfans både i svenskspråkiga Winellska skolan och i finskspråkiga Kirkkoharjun koulu i Kyrkslätt. Elever och lärare gillar serien eftersom man kan identifiera sig med karaktärerna.

När man frågar lärare och elever om varför de tycker om Skam är orsakerna inte så olika. Dessutom är det en av karaktärerna som verkar gå hem både hos unga och äldre.

Vad är Skam?

  • Skam är en norsk serie om gymnasieungdomars liv. Ungdomarna går i Hartvig Nisses skola i västra Oslo. Serien behandlar teman som vänskap, kärlek, otrohet, drickande och fest.
  • Skam syns inte på tv, utan det är en nätserie. Den sänds på seriens hemsida, skam.p3.no. Där publiceras nya klipp eller andra uppdateringar varje dag som sätts ihop till ett avsnitt varje fredag.
  • Skam har blivit en väldigt populär serie runt hela världen. Serien har startats sex miljoner gånger på Yle arenan.
  • I varje säsong följer man extra mycket med en person. I första säsongen är Eva huvudpersonen, i andra Nora, i tredje Isak och under fjärde säsongen får man följa med Sana.
  • Skam-Noora
    Nora är både elevers och lärares favoritkaraktär. Skam-Noora Bild: NRK noora

    Så här svarar eleverna

    Catarina Korkman blev tipsad om serien av sin syster.

    - Nora är min favoritkaraktär eftersom hon är en stark och självständig person. Jag tror att Skam blev populärt för att man lätt kan känna igen sig i karaktärerna och det är jättebra gjort, säger Catarina Korkman som går i åk 8 i Winellska skolan.

    Catarina Korkman går i årskurs 8 i Winellska skolan.
    Catarina Korkman gillar karaktären Nora för att hon är självständig och stark. Catarina Korkman går i årskurs 8 i Winellska skolan. Elev

    Sanni Karkola fick se på Skam under en modersmålslektion.

    - Jag tyckte att Skam var roligt. Jag tror att Skam blev populärt för att den berättar om gymnasieelever. Vi tittade på Skam på modersmålstimmen. Mina favoritkaraktärer är Nora, Isak och William, säger Sanni Karkola.

    Till vänster Michaela Stenius och till höger Lotta Linjala.
    Till vänster Michaela Stenius. Till höger Lotta Linjala. Till vänster Michaela Stenius och till höger Lotta Linjala. Bild: Yle/Sara Bergman högstadieelever

    Michaela Stenius är en av dem som inte tittat på serien.

    - Jag har hört om skam men inte kollat. Och kommer inte heller börja, säger högstadieeleven Michaela Stenius.

    Så här svarar lärarna

    Karaktären Nora är också lärarnas favorit. Läraren Riikka Seppälä tycker om att karaktärerna är positiva.

    Riikka Seppälä är lärare.
    Kollegerna rekommenderade Skam för Riikka Seppälä. Riikka Seppälä är lärare. Bild: Yle/Olivia Taskinen Riikka Seppälä

    - Jag tycker att Skam är jättebra. Den var välgjord och förhållanden mellan människorna var realistiska. Jag tror att den blev så populär, för att det var lätt att identifiera sig med karaktärerna. När de uppstod ett problem försökte man lösa dem. Karaktärerna är positiva, säger Riikka Seppälä.

    - Mina kolleger rekommenderade Skam för mig. När jag hade tid började jag kolla på det. Jag har ingen favoritkaraktär, men jag tycker om Noras stil. Noras karaktär var trevlig. Hon var helt normal med vanliga bekymmer, fast jag först tänkte att hon är för perfekt, säger Seppälä.

    Jaana Lindfors jobbar som lärare.
    Jaana Lindfors gillar karaktären Nora. Jaana Lindfors jobbar som lärare. Bild: Yle/Olivia Taskinen Jaana Lindfors

    Jaana Lindfors tittar gärna på serien eftersom hon själv som lärare jobbar med ungdomar.

    - Jag tycker om Skam. Det var bra skådespelat och serien är uppbyggd på ett intressant sätt. Jag jobbar med ungdomar och därför är jag intresserad av vad det händer i ungdomarnas vardag gällande till exempel förälskelse, skam, besvikelse och allt som hör ihop med mänsklighet. Jag tycker att man behandlar mentala problem fint i tredje säsongen, säger Jaana Lindfors.

    - Jag tror att serien blev så populär för att den sprider ungdomarnas budskap och har lyckats förena ungdomar. Jag tycker om Noras karaktär. Hon verkar vara en bra människa och hon behöver inga droger för att vara sig själv, säger Lindfors.

    Ett bolag i USA köpte rättigheterna till serien år 2016 och nu håller man på filmar en engelskspråkig version av skam "Shame" som kommer ut under år 2017.

    Texten är skriven av: Oliva Taskinen, Lotta Linjala, Samuel Berg, Mats Wikstedt och Elias Nurmi. De går alla i högstadiet i Winellska skolan och Kirkkoharjun koulu i Kyrkslätt.

    Läs också

    Nyhetsskolan

    • Nyhetsskolan: Färdigbyggd eller självbyggd PC

      Lönar det sig att bygga sin egen PC?

      Vi jämför för- och nackdelar med att köpa en färdigbyggd dator och att köpa komponenterna till en dator och bygga PC:n själv. Vi berättar också hur man bygger en PC för 1000€ och vi visar en färdigbyggd PC för samma pris och ser varför de kostar mer än självbyggda datorer.

    • Fyra lektionstips

      Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

      Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

    • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

      Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

      Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

    • Undersökning visar att falska nyheter påverkar oss regelbundet

      Desinformation att vänta också i presidentvalet.

      En majoritet av finländarna tror att falska nyheter som sprids på nätet påverkar vår uppfattning om aktuella frågor. 67 procent av de som svarade i Medieförbundets undersökning tror att falska nyheter påverkar finländarna mycket eller ganska mycket.

    • Det här är Yle Nyhetsskolan

      Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

      Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

    • Kom med i Yle Nyhetsskolan

      Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

      Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

    • Nyhetsskolan: Dag 1

      Så här kan intro-träffen gå till.

      Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

    • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

      Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

      Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

    • Vad är en nyhet?

      Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

      Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

    • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

      Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

      Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

    • Webbnyhetens hemlighet

      Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

      Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

    • Lätt att fejka en nyhet

      Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

      På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men som inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

      Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

      Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

    • Vilket format ska nyheten ha?

      Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

      Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

    • Nyheter på 30 sekunder

      Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

      Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

    • De fem journalistiska frågorna

      Vad? När? Var? Vem? och Varför?

      Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    • Nyhetsbildens ABC

      Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

      Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

    • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

      "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

      En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

    • Intervjun tar fram historierna

      Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

      I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

    • "Kontrollera dina källor noggrant"

      Det här är A och O i nyhetsarbetet.

      - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

    • Journalistens spelregler

      Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

      Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

    • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

      Bra saker för en sommarjobbare att veta!

      Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

    • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

      Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

      Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

    Nyligen publicerat - Nyhetsskolan