Hoppa till huvudinnehåll

Frustrerad köpman i Esbo publicerade bild på öltjuv - "Ingen gör något åt snatteriet"

butikshylla
Arkivbild. butikshylla Bild: Yle/ Bubi Asplund livsmedelsbutik

Av frustration för att ingen gör något åt snatteriet publicerade en K-köpman i Esbo en bild på en man som bär i väg med öl från butiken utan att betala. På K-köpmannaförbundet förhåller man sig försiktigt till förfarandet medan polisen avråder från det.

- Jag har på mitt bord en hög med papper som har skickats från åklagaren under ett år. På var och en står att ärendet inte föranleder vidare åtgärder eftersom det bedöms som ringa, säger köpmannen, som vill vara anonym.

- Någon stjäl varor till ett värde för omkring 30 euro, det kan handla om kött, öl eller godis. Sedan försöker en anställd ta fast tjuven och tyvärr är det vanligt att den anställda då får på käften.

Enligt köpmannen är tjuvarna ganska aggressiva numera och han säger att stöldgodset sällan fås tillbaka i sådant skick att det kan säljas.

- Ibland kan gärningsmannen gripas och då tillkallas polisen och vi gör en brottsanmälan på nätet. Det här kräver två personers arbetsinsats på ungefär en och en halvtimme. Och om ärendet går så långt att personen döms till böter betalas knappast böterna och själv får jag ingen ersättning, beskriver köpmannen sin situation.

"Omkring 200 snatterier varje månad"

K-köpmannen publicerade för några veckor sedan ett foto på affärens Facebooksida av en man som håller en öllåda i vardera handen och ovanför fotot står det "Känner någon den här mannen? Han glömde något. Får delas" (översatt från finska).

- Personen identifierades av en kund inom en kvart. Jag meddelade personens namn till polisen men sedan dess har inget hörts. Jag känner också till personens adress, säger köpmannen.

Personen identifierades av en kund inom en kvart. Jag meddelade personens namn till polisen men sedan dess har inget hörts.― Köpman i Esbo.

- Det här var tredje eller fjärde fallet under en dag och det kokade över. Men jag tänker inte publicera bilder på snattare i framtiden eftersom det inte leder till någonting.

Köpmannen säger att det varje månad sker omkring 200 snatterier i hans affär.

- Vanligtvis stjäls alkohol, värdefullt kött som har återförsäljningsvärde, deodorant, hudkräm och rakblad. När det gäller rakbladen går vi med förlust då svinnet är så stort.

Skylt där det står att den som snattar eller stjäl samtidigt godkänner att köpmannen publicerar en bild på personen på Facebook eller i utvalda tidningar.
I Böle har en köpman lagt upp en varningsskylt i sin affär där det står att den som snattar eller stjäl samtidigt godkänner att en bild på denne publiceras på Facebook eller i utvalda tidningar. Skylt där det står att den som snattar eller stjäl samtidigt godkänner att köpmannen publicerar en bild på personen på Facebook eller i utvalda tidningar. Bild: Yle/Christoffer Gröhn skyltar,affärer,stöld,snatteri

Köpmannaförbundet: Inte ansvarsfullt att publicera

På K-köpmannaförbundet säger jurist Tapio Syrén att förbundet förhåller sig försiktigt till att köpmän publicerar foton på identifierbara personer som stjäl från deras affärer. Han påpekar ändå att det ännu inte finns något beslut i domstol om det här är lagligt.

- Oberoende om det är tillåtet eller inte är det inte ansvarsfullt och i enlighet med med K-affärernas policy, säger Syrén.

Vissa köpmän i K-affärer har lagt upp en skylt i affären där det står att den som snattar eller stjäl samtidigt godkänner att köpmannen publicerar en bild på personen på Facebook eller i utvalda tidningar. En sådan här skylt finns till exempel i en K-affär i Böle i Helsingfors.

Enligt Syrén ger skylten ändå inte rätt att publicera bilder på snattare i sociala eller andra medier.

Rakblad i affärshylla.
Rakblad är populärt bland snattare och köpmannen i Esbo säger att affären nästan går med förlust då svinnet är så stort. Rakblad i affärshylla. Bild: Yle/ Christoffer Gröhn rakning,Rakblad

"Snatterierna ökar under sommaren"

Syrén har ändå förståelse för köpmännens frustration.

- Snatterier och stölder är ett stort problem och förorsakar höga kostnader för affären och sjukfrånvaro hos de anställda. Till exempel kan en narkoman hota en anställd med en spruta eller så kan man råka ut för väpnat rån. Samtidigt har bötesstraff ingen inverkan på gärningsmännen.

Enligt Syrén kommer problemet med snatteri ofta upp i diskussioner med köpmännen.

- Jag diskuterar mycket med köpmännen och det här kommer fram i varje diskussion. Nu på sommaren ökar också antalet fall då någon plötsligt får för sig att gå till affären och ta med sig en korg öl.

Vad borde göras för att åtgärda den här situationen?

- Det borde igen bli möjligt att förvandla bötesstraff till fängelse. Med det kommer man åt personer som snattar hela tiden. En större fråga är hur man kan förebygga att unga inte blir vanekriminella. Ett sätt är till exempel att använda sig av medling där den unga och köpmannen sitter i samma rum och kommer överens. Den unga kan till och med anställas i affären.

Det borde igen bli möjligt att förvandla bötesstraff till fängelse. Med det kommer man åt personer som snattar hela tiden.― Tapio Syrén, jurist på K-köpmannaförbundet

Förvandlingsstraffet ströks från lagen för ungefär tio år sedan. Före det kunde snattare alltså dömas till fängelse. För några år sedan planerades en återgång till det här. Planen var att ett fjärde bötesstraff under ett år leder till rättegång, men reformen drogs tillbaka på hösten 2015 eftersom den ansågs alltför ineffektiv i förhållande till kostnaderna.

Polis: Den som publicerar kan göra sig skyldig till tre olika brott

Kriminalkommissarie Jouni Niskanen vid Helsingforspolisen uppmanar inte frustrerade köpmän att publicera foton på misstänkta snattare på Facebook.

- Vi rekommenderar att köpmannen gör en polisanmälan och skickar bilden från övervakningskameran till oss. Polisen överväger sedan hur vi använder oss av bilden, säger Niskanen.

Enligt Niskanen kan den som publicerar en bild på det här sättet göra sig skyldig till brott.

- Det kan vara fråga om personregisterbrott eller förseelse eftersom bilder på en person som tas av en övervakningskamera är personuppgifter som åsyftas i personuppgiftslagen. En annan möjlig brottsrubricering är spridande av information som kränker privatlivet. Ett brott är inte automatiskt offentlig information.

- Det tredje alternativet är ärekränkning. Det handlar om lögnaktig information, vilket en bild i sig knappast är, men det beror på vilken text som läggs till bilden och om bilden har publicerats i nedsättande syfte, säger Niskanen.

Niskanen känner inte till att snattare som fått sin bild publicerad gjort en brottsanmälan.

20.06.2017 I ett av citaten av Tapio Syrén har "beväpnat rån" ändrats till "väpnat rån" vilket är den korrekta brottsbenämningen.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen