Hoppa till huvudinnehåll

"Sagoberättandet håller på att gå förlorat - föräldrar ersätter sagor med appar och spel"

Sagofarbrorn Mårten Holm läser en bok i skogen.
Mårten Holm älskar sagor och berättelser. Sagofarbrorn Mårten Holm läser en bok i skogen. Bild: Yle/ Marcus Rosenlund sagor (skönlitteratur),BUU-klubben,buu-radion

Du känner säkert till Mårten Holms kännspaka röst från det populära programmet Kaffekvarnen som sänts sedan 1994. Men visste du att han också är en duktig sagoberättare? I sommar gör Mårten Holm barnprogram på radio för trettionde året!

En barndom full av sagor och berättelser

Mårtens fascination för sagor och berättelser kommer från hans barndom.

– Det som jag har bäst minne av var då jag diskuterade med min farfar, född 1891, om hur det var förr i världen. Han kunde berätta väldigt gripande. Jag frågade bland annat om hur det var då 1800-talet blev till 1900-tal. Han svarade att ”Int var det något annorlunda än vanligt”, skrattar Mårten.

Mårten Holms farfar Anders William Holm, sittande på stolen t.h.
Mårten Holms farfar William var bra på att berätta om hur det var "förr i världen". Här sitter han med Mårtens farbröder Hannes och Per-Ole. Mårten Holms farfar Anders William Holm, sittande på stolen t.h. Bild: Ur Börje Vestös fotosamling i Kronoby farfar

Mårtens pappa var bra på att berätta påhittade sagor och spökhistorier. Sagor ur sagoböcker lästes nog också men det är inte de som har fastnat utan de sagor som pappa berättade öga mot öga för barnaskaran.

– Jag minns att han under regniga höstkvällar berättade historier om då han högg skog i norra Sverige. Där hade han träffat på en häxa och det hände hemska saker. Vi pojkar satt som på nålar, men sagorna slutade alltid lyckligt! De sagorna har etsat sig fast i minnet.

Brukar du berätta sagor privat?

– Mina egna barn läste jag mycket sagor för då de var små. Då berättade jag om hur det var då jag var liten eller då min far och farfar var små. Om inbördeskriget och liknande. Då hade jag inget manus utan berättade fritt.

Sagofarbror Mårten Holm i skogen.
Mårten Holm har gjort barnprogram på radio i 30 år! Sagofarbror Mårten Holm i skogen. Bild: Yle/ Marcus Rosenlund BUU-klubben,sagor (skönlitteratur),buu-radion

Familjernas sagostunder en utdöende sort

Berättar dagens föräldrar om hur det var förr i världen eller dör berättartraditionen ut?

– Enligt vad jag uppfattat så har det nog minskat. Idag kommer underhållningen ofta från datorer och spel. Vissa föräldrar är bra på att läsa och berätta för sina barn, medan många bara sätter på teven eller sätter en padda i handen på barnen. Det är synd.

Pappa Johan Lindberg och pojken Adrian Lindberg sitter tillsammans och läser
Att läsa sagor är inte bara mysigt det är också viktigt för barnets språkutveckling. Pappa Johan Lindberg och pojken Adrian Lindberg sitter tillsammans och läser Bild: Yle/Lone Widestam tillsammans

Har du några tips på hur man som förälder blir en bra sagoberättare?

– Det behöver inte vara påhittade sagor man berättar utan man kan berätta om sin egen eller om föräldrarnas barndom.

Som vuxen är det bra att öva sig på att berätta och då kan man utgå från väldigt konkreta saker i sin barndom som är en självklarhet för vår generation, men som kan vara väldigt fascinerande för dagens barn att höra om.

– Man kan berätta om den första bilen man köpte, första gången man åt makaroner, eller hur tekniken utvecklats. Till exempel om hur man lyssnade på musik förr på c-kassetter och lp-skivor, hur man gjorde då man ringde varandra före mobiltelefoner fanns, att man skrev brev till varandra och så vidare.

Pajken Sahlström sjunger Österbottens sånger på c-kassett.
Hur lyssnade man på musik med hjälp av denna mojäng kanske dagens barn frågar sig. Här finns bra utgångspunkt för en berättelse! Pajken Sahlström sjunger Österbottens sånger på c-kassett. Bild: Yle/Rolf Granqvist österbottens sånger

Huvudsaken är ATT man berättar och tar sig tid för det, tycker Mårten. Alla kan berätta något – man måste bara öva sig.

Dramaturgiska knep

Mårten lärde sig ett dramaturgiskt knep av sin sagoberättande pappa för att fånga sin publik. Pauser på rätt ställen kan vara väldigt dramatiska!

– Då han berättade en spännande spökhistoria kunde han ta en liten paus mitt i sagan och titta ut genom fönstret. ”Vad var det?” sa han och fortsatte sedan berättelsen, skrattar Mårten som minns att det då gick kalla kårar längs med ryggen på den samlade barnaskaran.

Sagofarbrorn Mårten Holm läser en bok i skogen.
Att ta en paus i sagan är ett effektivt berättarknep. Sagofarbrorn Mårten Holm läser en bok i skogen. Bild: Yle/ Marcus Rosenlund sagor (skönlitteratur),BUU-klubben,buu-radion

30 år av barnprogram på radio

Mårtens karriär på barnradion började redan 1987 då han studerade till barnträdgårdslärare.

– Jag såg ett meddelande på anslagstavlan i skolan om att de söker någon som kan göra barnprogram för den nystartade kommersiella radiokanalen Radio Botnia i Jakobstad.

Mårten antogs för uppdraget och fick en c-kassettspelare i handen - det var bara att trycka rec och köra i gång. Småningom halkade han in på Yle och Knattradion som sedan blev Buu-radion på Svenska Yle. Sedan började han göra Kaffekvarnen 1994 som fortfarande mal på – lika populär!

Vad var annorlunda med att göra barnprogram 1987 jämfört med nu?

– Tekniken har ändrat en massa, men beträffande innehållet och musiken så är det ganska samma.

Barn vill fortfarande höra Idas sommarvisa och de klassiska sagorna som Rödluvan och Snövit är odödliga. De gamla godingar håller fortfarande berättar Mårten.

Barn läser bok med klassiska sagor.
Att uppslukas av en bra saga är det bästa som finns! Barn läser bok med klassiska sagor. Bild: Yle/Rolf Granqvist inlärning

– Men tilltalet har blivit snabbare. Det går inte att dra ut på någonting i onödan. Tempot måste vara snabbt annars tröttnar publiken, säger Mårten.

Vad är det då för skillnad att göra radioprogram för en yngre och en äldre målgrupp?

– Jag hatar ordet målgrupp. Man lyssnar ju på det man vill lyssna oberoende av ålder, säger Mårten.

Ibland får Mårten önskemål till Kaffekvarnen av tonåringar. De har kanske hittat någon gammal stenkaka hos far- eller morföräldrarna, men de har ingen spelare att spela på.

På samma vis lyssnar också äldre personer ofta på Buu-radion eftersom programmet sänds tidigt på söndagsmorgnarna då många äldre är vakna.

Samhället åldersindelat

Idag är vårt samhälle ganska åldersindelat - man umgås kanske inte så mycket över generationsgränserna, vilket Mårten tycker är synd.

– Det var bättre förr i det gamla bondesamhället då alla umgicks tillsammans oavsett ålder.

För Mårten har det alltid varit viktigt att kunna ha kontakt över generationsgränserna.

Då han i tiderna studerade till barnträdgårdslärare praktiserade han på ett dagis som hade ett åldringshem som granne. Men åldringshemmet och dagiset hade ingen kontakt i praktiken trots att de till och med delade matsal!

– Då rymde jag med några barn till åldringshemmet och gamlingarna blev ju fasen så glada och också barnen tyckte det var roligt att språka med de äldre, berättar Mårten.

Men bland dagispersonalen var det några som inte tyckte Mårtens upptåg var någon bra idé.

– De tyckte att barnen kunde ta skada av att umgås med dementa åldringarna, men när har barn någonsin tagit skada av att prata med äldre människor! Det var helt huvudlöst!

Slå ihop daghem och åldringshem!

Mårten tycker att kommunerna konkret borde slå ihop daghem och åldringshem. Det skulle spara en massa kostnader istället för att bygga skilda byggnader. Då skulle många barn och äldre få gratis utbyte av varandra!

Äldre person i rullstol.
Åldringshem kunde slås ihop med daghem för att överbrygga dagens generationsklyfta. Äldre person i rullstol. Bild: Yle/Ulrika Stagnäs-Lund carl och carolina

– De äldre besitter en massa livsvisdom och kunskap som de kan lära barnen och de skulle få en uppgift på äldre dagar.

Barnen kunde i sin tur hjälpa åldringarna med att hållas uppdaterade med hur samhället har ändrats och också små barn kan idag hantera teknik som de äldre kan lära sig av, tycker Mårten.

Årets sommarsaga innehåller lånade karaktärer

Mårtens sommarsaga för BUU-radion handlar i år om syskonparet Ina och Williams sommaräventyr på en bondgård i Laxböle 1982. Där träffar de bland annat på en talande kråka och andra mystiska djur. Den buttre morbror Folke som också figurerar i sagan har ett speciellt förhållande till djur. Karaktären Folke är lånad från Mårtens egen morbror Folke.

Ett bra tips då man hittar på egna sagor är att baka in karaktärer från verkligheten.

– Det är bra att ha miljöer och karaktärer som man känner till. Då blir referenserna mera trovärdiga – om man har ett förhållande till något så är det enklare att berätta.

Varis kävelee maassa
En kråka spelar en central roll i årets sommarsaga i Buu-radion. Varis kävelee maassa Bild: Yle / Risto Salovaara kråka

Du kan lyssna på Mårtens en timme långa program i Buu-radion på söndagar klockan 07:03 i Yle Vega med start söndag 25 juni i nio avsnitt. Det sista avsnittet sänds den 20 augusti.

Redan nu kan du lyssna på de fristående sagorna via Arenan eller Barnens Arena.

Barn

Till Buu-klubben
Till Hajbo
Till MGP
  • Amanda - Yles nya juniorserie

    När Ingrid börjar i Amandas klass blir ingenting som förut.

    Livslång vänskap som plötsligt knakar i fogarna. Ensamhet och strävan efter att få tillhöra en grupp. Det här är bekanta känslor för många 12-åringar, också för Amanda. "Amanda" är en ny webbserie som produceras för Hajbo, webbhelheten för 8-13 åringar. Serien handlar om Amanda och hennes liv. Om bästa vännerna, kärleken och den nya flickan Ingrid från London.

  • Sluta aldrig att tala om mobbning

    Barnens egna berättelser om hur de upplevt mobbning.

    Under hösten bad Hajbo barn skicka in sina berättelser om hur de upplevt mobbning. Förvånansvärt många barn tog kontakt och berättade att de blivit mobbade och utfrysta. Många var också villiga att dela med sig av sin mobbningshistoria.

  • Hajbo vill engagera 8–13-åringarna

    Producenten Sandra Wikstrand vill skapa en dialog.

    – Vi vill skapa en dialog och vara en källa till inspiration i 8-13-åringarnas vardag, och därför jobbar vi webben och nätet först, säger producenten för Hajbo Sandra Wikstrand på Svenska Yle.

  • Kocka på! Matglädje för småbarn

    Spännande smakäventyr för småbarn

    Barnet vägrar, protesterar och skjuter ifrån sig tallriken. Du lirkar, försöker, övertalar. Totalvägran. Den gemensamma stunden vid middagsbordet blev igen något annat än du hade hoppats på. Låter det bekant?

  • Marit af Björkesten: Vi kommer alltid göra program för barn

    Innehåll för barn något av det viktigaste enligt direktören.

    Att göra innehåll för barn hör till de viktigaste uppgifterna på Svenska Yle. Så säger direktören för Svenska Yle, Marit af Björkesten. I dag välkomnar hon alla barn och familjer till BUU-dagen i Böle.

  • Bärtils bokklubb: BUUs boktips

    Här är listan på böckerna i Bärtils bokklubb under våren.

    BUU-klubbsledarna tipsar om böcker att läsa tillsammans och titta i. Här är listan på de bilderböcker som under våren syns i BUU-klubben inom ramen för läskampanjen Bärtils bokklubb.

  • MGP 2017 - Tillsammans är stark

    Nu finns ditt livs chans att vara med i MGP 2017.

    Jakten på de tio MGP-finalbidragen börjar nu och pågår fram till den 6 april. Är du mellan 8 och 15 år och gillar att sjunga, dansa eller skriva låtar så är det här din stora chans. Plita ihop en låt, spela in den till exempel i din mobil och skicka in den till oss!

  • Hittehatt vill utveckla 3–5-åringens sociala kompetens

    Karaktärerna ska komma överens och hitta lösningar.

    – Fokus ligger på den sociala kompetensen, i situationer som uppstår på hittegodsbyrån, där karaktärerna ska komma överens och hitta lösningar trots att de är olika, säger ansvariga producenten Petra Holm om Hittehatt, Svenska Yles dockprogram för de allra minsta.

  • Bärtil vill inspirera 3–7-åringen till lek

    Monica Vikström-Jokela skapade Bärtil för över tio år sedan.

    – Genom att identifiera sig med Bärtil och Isa Gris ska barnen få inspiration till lek och tips på hur vardagskonflikter kan lösas, säger manusförfattaren Monica Vikström-Jokela om figurerna i Bärtil, Svenska Yles långlivade småbarnsfavoriter.

  • 20 år med BUU-klubben

    BUU-klubben fyller 20, får sin trettionde programledare.

    Under sina tjugo år har BUU-klubben utvecklats till en central svenskspråkig platform för barn i Finland. BUU-klubben stärker barnens identitet och lotsar dem både in i vardagens mysterier och ut i världen.

Nyligen publicerat - Barn