Hoppa till huvudinnehåll

Lågreservoar tryggar vattenförsörjningen på Åland

Dalkarby träsk i Jomala är en av vattentäkterna som Ålands Vatten Ab använder för att förse ålänningarna med dricksvatten
Dalkarby träsk i Jomala är en av vattentäkterna som Ålands Vatten Ab använder för att förse ålänningarna med dricksvatten Dalkarby träsk i Jomala är en av vattentäkterna som Ålands Vatten Ab använder för att förse ålänningarna med dricksvatten Bild: Yle/ Hasse Persson-Bru Åland,dalkarby

Sex tusen kubikmeter dricksvatten i en ny lågreservoar. Det är den senaste satsningen på Åland för att trygga trygga vattenförsörjningen under varma högsommardagar.

Anläggningen som har kostat 2,5 miljoner euro stod klar lagom till midsommar och till den åländska turistsäsongen som innebär en högre vattenförbrukning.

- Speciellt under varma sommardagar i slutet på juli och i början av augusti så går det åt mer vatten än vad vattenverket hinner producera. Har vi då en reserv i våra reservoarer så är det en trygghet, säger Christian Nordas, vd för Ålands Vatten Ab.

Åttkantig form

Byggnaden på 1400 kvadratmeter är formad som en oktagon eller åttahörning. Formen är för att vattenmassorna inte ska bli stillastående, även om en helt cylinderformad reservoar hade varit det optimala, enligt Gottfrid Öhberg som är planeringsingenjör.

 Gottfrid Öhberg. planeringsingenjör
Gottfrid Öhberg Gottfrid Öhberg. planeringsingenjör Bild: Yle/ Hasse Persson-Bru Åland,vatten,gottfrid öhberg

Vattentorn hör enligt honom till historien. En lågreservoar rymmer mycket större volymer vatten, men har också andra fördelar.

- Idag undviker man att bygga stora vattentorn för att vattenmassan åker mest upp och ned i tornet utan att förbrukas, säger Gottfrid Öhberg.

Nackdelen med en lågreservoar är att den är energikrävande. Men taket på byggnaden är förberett för att kunna förses med solpaneler så snart en sådan investering blir mer lönsam.

- Från ett vattentorn kan man få ut vattnet med självtryck med från en lågreservoar så pumpar man ut det mekaniskt med elpumpar, säger Öhberg.

Vattenransonering inte långt borta

Det nya lågreservoaren tryggar dock inte den åländska vattenförsörjningen på lång sikt. I höstas var vattennivåerna i landskapets två stora vattentäkter alarmerande låga.

En vattenransonering var inte långt borta. Något som ytterligare en åländsk vattentäkt skulle kunna råda bot på.

- Om trenden fortsätter som den har gjort under de senaste åren med varmare klimat så behövs det fler vattentäkter. Vår plan är att vi ska ha en till insjö som vi kan använda som råvattentäkt senast 2030, helst tidigare, säger Christian Nordas, vd Ålands Vatten Ab.

Lågreservoaren pumpar ut dricksvattnen mekaniskt med elpumpar till de åländska hushållen.
Lågreservoaren pumpar ut dricksvattnen mekaniskt med elpumpar till de åländska hushållen. Lågreservoaren pumpar ut dricksvattnen mekaniskt med elpumpar till de åländska hushållen. Bild: Yöe/ Hasse Persson-Bru. Åland,vatten,konstgjorda sjöar

Ett annat sätt att undvika framtida vattenransonering under högsäsongen skulle vara att helt enkelt bli bättre på att hushålla med dricksvattnet.

- Medan vi använder 150 liter per person och dag på Åland så använder man 95 liter per person och dag i Köpenhamn. Där har man jobbat effektivt, men det kommer inte av sig själv.

- Du måste ha tydlig information om hur man ska göra och även bygga ut vissa saker tekniskt ute i kommunerna och de åländska hushållen, säger Nordas.

Text: Hasse Persson-Bru/ ÅRT

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes