Hoppa till huvudinnehåll

Risat avfallsystem gav resultat - skrotet i skogarna har minskat och i skärgården sorterar man som aldrig förr

Återvinningsstation.
Skärgårdsborna har blivit bättre på att sortera sitt avfall. Återvinningsstation. Bild: Yle/Lotta Sundström metallinsamling

Kritiken mot den nya fastighetsvisa insamlingen av avfall duggade tätt före systemet skulle tas i bruk i Pargas stads skärgårdsdelar. Många var övertygade om att det skulle bli både dyrare och sämre med egna låsta avfallskärl.

En av farhågorna var att allt mer avfall skulle dumpas i terrängen då det inte längre fanns allmänna sopinsamlingar.

Nu, några år senare, har det visat sig att förändringen har haft flera positiva effekter. Mängden avfall som dumpas i skog och mark är mindre än tidigare och vid sorteringsstationerna har trafiken ökat rejält.

- Det har lugnat ner sig ganska mycket med olovlig nedskräpning efter det. Det är inte speciellt många fall per år som uppdagas. Nu och då får vi tips men det är inte ett allmänt problem mera, berättar Pargas miljövårdschef Carl-Sture Österman.

Sopor i skog och mark har blivit ett mera sällsynt fenomen. Bild: Pargas stad avfallsdumpning

Det avgörande är enligt Österman att avfallsbolaget Sydvästra Finlands avfallsservice i dag har ett ganska heltäckande fastighetsregister som man jobbat en hel del med.

De fastigheter som inte finns med kontaktas systematiskt, först av bolaget och sedan av Pargas stads miljömyndigheter med en uppmaning om att ordna sin avfallshantering.

Alla fastigheter måste ha ett eget avfallskärl eller dela på ett kärl med grannar.

- Det här registret börjar nu bli så pass bra att det inte längre finns så väldigt många fripassagerare, säger Österman.

Tidigare dumpades både problemavfall och material som kunde återvinnas vid de allmänna sopkärlen. Bild: YLE/Tove Virta metallskrot

Att alla nu personligen ansvarar för sitt kärl förhindrar missbruk.

Tidigare då man till exempel bytte ut sitt kök kunde man köra allt mellan himmel och jord till den gemensamma avfallscontainern för att dumpas och tycka att det var någon annans problem.

- Nu när man själv ansvarar för sitt avfallskärl förs den här typen av rivningsavfall och annat till avfallsstationerna. Jag skulle säga att det fungerar riktigt bra i dagens läge, säger Österman.

Möjligt att spara pengar

Österman har också märkt att invånarna ändrat inställning och ser en del fördelar med det nya systemet.

- Vi får egentligen inte alls klagomål över att systemet har bytts längre när folk insett att det var en klok förändring.

- Tidigare har man ansett att det är lätt och vettigt att föra avfall till de gemensamma mottagningsställen, men nu ser man hur pass lätt det är att ha ett eget sopkärl, och att man dessutom har möjlighet att spara på kostnader.

Ju flitigare kunderna sorterar sitt avfall, desto färre tömningar klarar de sig med, och då sjunker också hushållets kostnader för avfallshanteringen.

Flitiga återvinnare i skärgården

Cati Huhta vid Sydvästra Finlands avfallsservice håller med om de positiva effekterna.

Avfallsbolaget fick tidigare sätta en hel del resurser på att städa upp kring insamlingskärlen men nu har behovet minskat rejält.

Att skärgårdsborna satsar mer på sorteringen märks vid återvinningsstationen. Trafiken till stationerna i Korpo och Houtskär, och insamlingsbilen i Nagu och Iniö, har ökat med 40 procent, berättar Huhta.

Kärl med glasföremål som ska återvinnas.
Vid sorteringsstationerna tas det emot bland annat glasförpackningar. Kärl med glasföremål som ska återvinnas. Bild: Yle/Lotta Sundström sortering

I Pargas skärgårdsdelar övergick man till fastighetsvisa avfallskärl under hösten 2014 (fast bosatta) och under våren och försommaren 2015 (fritidsboende).

Orsaken till att sophanteringen förnyades trots protester var att sopkärlen missbrukades.

I soptunnor avsedda för brännbart avfall lades allt mellan himmel och jord, vilket ledde till att innehållet måste gås igenom manuellt före det kunde brännas.

Läs också