Hoppa till huvudinnehåll

Ekonomisk fostran en utmaning i ett samhälle utan kontanter

En hand som överräcker mynt till en annan hand.
För att barn ska förstå pengas betydelse rekommenderas konkreta pengar. En hand som överräcker mynt till en annan hand. Bild: Most Photos/Vibeke Olsen pengar,småpengar

Konkreta pengar är en bristvara i vårt kontantlösa samhälle. Det betyder också att barnen allt senare kommer i kontakt med slantar och sedlar. Att ge barnen pengar att leka med är viktigt för att de ska lära sig pengarnas funktion.

Allt fler väljer att betala uppköp med kort och digitala överföringar. Följaktligen gapar föräldrarnas plånböcker tomma och barnen kommer allt senare i kontakt med konkreta pengar. Den ekonomiska fostran för våra barn är inte längre lika självfallen då digitala betalningar gör det mera abstrakt. Därför är det viktigt att tala om pengar.

- Läget är svårare i dag jämfört med tidigare generationer som vuxit upp med konkreta pengar, men därför bör vi tala om pengar för det kan ta litet längre tid i dagsläget att förstå hur pengar fungerar, säger generalsekreterare Juha Beurling vid Konsumentförbundet.

Att tala om pengar i dag är tabubelagt och det gör hela situationen mera komplicerad.

- Vi borde också som vuxna bli bättre på att tala om pengar och deras betydelse, då blir det lättare att lära ut till barnen, säger ekonomirådgivare Mia-Maja Wägar på Marthaförbundet.

Tidig start med en rolig lek

Alla barn mognar i olika åldrar och det är upp till föräldern att bedöma när barnet är moget att introduceras till penningvärlden och på vilket sätt man väljer att göra det.

- Då man åker för att köpa glass kan man förklara för barnet att man behöver pengar och fundera kring hur man får pengar, alltså från föräldrarnas arbete, säger Juha Beurling.

Konkreta exempel är viktiga i den ekonomiska fostran. Att prata om pengar med barn ska ske på ett lätt och lekfullt sätt, utan krångliga ord och begrepp. En treåring kan vara tillräckligt mogen att introduceras till pengar, om man gör det på rätt sätt, menar Beurling.

Att låta barnen leka med pengar vid butikslekar är också ett bra sätt att lära sig pengarnas betydelse.

- Vid butikslekar kan man låta barnen leka med slantar som blivit kvar från en utlandsresa. När leken är slut samlar man ihop pengarna och lägger dem på ett tryggt ställe. Det viktiga är att barnet lär sig att pengar är värdefulla och att man ska ta hand om dem, säger Mia-Maja Wägar.

Lekfullhet är ett av nyckelorden i starten av den ekonomiska fostran.

- Vi ska göra det roligt så att barnen får en positiv association till pengar och får ett genuint intresse för dem, säger Wägar.

Pengar är en begränsad resurs

Det är viktigt att vi lär våra barn att pengar är en resurs som det inte finns oändligt av. Att lära barnen att hantera resurser och spara är betydelsefullt.

- Barnet får godis och har två alternativ, att äta upp allt eller att spara en del till ett senare tillfälle. Med förälderns hjälp kan barnet lära sig att genom att spara, vare sig det gäller pengar eller godis, så har man möjlighet att njuta av resursen också vid ett senare tillfälle, säger Mia-Maja Wägar.

Det är också viktigt att prata om pengar utifrån en positiv synvinkel. Istället för att tala om att man ”inte har råd” anser Wägar att vi ska tala om medvetna val.

- När barnet vill ha en leksak i mataffären kan vi tala om för barnet att vi denna gång väljer att sätta våra pengar på något annat istället, säger Wägar.

Bra med veckopeng

Veckopeng är ett bra sätt för barn att lära sig mera om pengar.

- För att kunna handskas med osynliga pengar är det viktigt att prata och lära sig om pengar i deras konkretaste form först med kontanter. När barnet blir äldre och det blir aktuellt med betalningskort är det mera mottagligt om det först lärt sig att förstå pengars konkreta betydelse, säger Wägar.

För litet äldre barn finns det flertalet applikationer som kan laddas ner till smarttelefonen där barnen kan lära sig mera om pengar. Juha Beurling tipsar om appen ”Daily Budget” där man på ett lätt sätt med plus och minus kan kalkylera sina tillgångar. Han anser också att veckopeng kan ges i såväl konkret som osynlig form.

- Man kan åka till butiken och se hur man får tillbaka växel efter att man köpt något. Men efter att barnet växer och blir äldre kan man säga till barnet att hen har fått pengar, men att pengarna finns på förälderns bankkort. Efter att man fått kvittot i affären kan barnet sedan försöka räkna hur mycket pengar som finns kvar, säger Beurling.

Enligt undersökningar är medeltalet för veckopeng bland lågstadielever mellan fem till sju euro i veckan, och yngre barn får ett par euro.

Rannsaka ditt ekonomiska beteende först!

I samband med barnens ekonomiska fostran är det ett utmärkt läge för vuxna att se över sitt eget ekonomiska beteende. Konsumtion och förhållningssätt till pengar går ofta i arv. Därför måste föräldrarna göra klart för sig själva vad pengar betyder för dem.

- Vi som föräldrar måste ha en klar bild av vad pengar och konsumtion är för oss, eftersom barnen har oss som förebilder, säger Wägar.

Spargris på skrivbord.
Det är oerhört viktigt att lära barnen att vara ekonomiskt sparsamma, menar både Wägar och Beurling. Spargris på skrivbord. Bild: YLE/Rolf Granqvist barn (familjemedlemmar),Barn och ungdom,barn (roll relaterad till socioekonomisk grupp),pengar,sparande,ekonomi,Spargris,Fickpengar

Läs också

Familj

Till Buu-klubben
Till Hajbo
Till MGP