Hoppa till huvudinnehåll

Jag lämnade Facebook, gav upp min smarttelefon, bytte till en gammal - tre berättelser om hur man får bukt på digifrosseriet

Henkilökuvassa Pekka Strang, Henna Antikainen ja Heidi Kähkönen
Henkilökuvassa Pekka Strang, Henna Antikainen ja Heidi Kähkönen Bild: Yle / Anu Heikkinen ja Mika Hokkanen Pekka Strang,smarttelefoner

Smarttelefonen med sina applikationer får oss att plocka fram mobilen tiotals gånger om dagen. Utbudet på de digitala plattformerna är oändligt - och vi frossar i det. Känns det som om du kunde begränsa den tid du tillbringar med telefonen?

Skådespelaren Pekka Strang, tidigare tandlaboratorieföretagaren Henna Antikainen och journalisten och startupföretagaren Heidi Kähkönen tröttnade på digifrosseriet. De upplevde att smartapparaterna med sina applikationer helt enkelt var för beroendeframkallande. Vad hände då de bestämde sig för att begränsa användningen av apparaterna och deras appar?

Pekka Strang med ett citat som lyder Plötsligt hade jag en massa överlopps tid.
Pekka Strang med ett citat som lyder Plötsligt hade jag en massa överlopps tid. Bild: Rose-Marie Dahlström Pekka Strang

För ett par år sedan tröttnade skådespelaren Pekka Strang på hur mycket tid han slösade på att mobilsurfa.

- Det kändes som ganska meningslös kommunikation. Jag fick knappt något ur det.

Strang bestämde att lägga smarttelefonen på hyllan ett tag. I stället tog han i bruk sin sons gamla telefon som varken hade Twitter eller Instagram. Den enda underhållningen telefonen erbjöd var ormspel. Också kameran var undermålig, bilderna blev ungefär lika stora som frimärken. Pekka Strang märkte direkt vilken effekt telefonbytet hade på honom.

- När jag inte längre hade en så stor distraktion i mitt liv, hade jag plötsligt massor av överlopps tid. Jag kände mig väldigt lugn. Tidigare när jag till exempel väntade på bussen plockade jag genast fram telefonen.

Livet utan smarttelefon kändes till en början väldigt fridfullt. Trots det varade experimentet i ungefär sex månader. Det var svårt att sköta ärenden med den gamla telefonen eftersom allt hördes så dåligt. Det visade sig också att vara utmanade att sköta jobbärenden utan e-post och andra appar.

Frågan är hur vi filtrerar all information som finns på sociala medier.― Pekka Strang

Pekka Strang är ändå säker på att han igen vid något skede tar en timeout från sin smarttelefon. Nu funderar han på vilket exempel han ger åt sina barn.

- Det är svårt att kräva måttlig mobilanvändning av barnen då man själv föregår som ett dåligt exempel.

Strang påminner att man nog får mycket roligt innehåll till sitt liv via smarttelefonen.

- Jag ser till exempel inte sociala medier som en enbart negativ sak. Kommande generationer använder antagligen sociala medier på ett helt annat sätt än vi, som hoppade på tåget mitt i. Det går också att hitta en hel del nyttig information där. Frågan är hur vi filtrerar all den information.

Nyutgiven bok berättar: Därför ska du vara orolig för att vara beroende av din smartapparat

De mest beroendeframkallande fonterna, bakgrundsfärgerna och –ljuden. Otaliga undersökningar om hur man håller uppe en människas uppmärksamhet. Inget lämnas åt slumpen. Det är alltså inget under att vi bara inte förmår sluta glo, klicka och skrolla på våra smartapparater.

Den amerikanska docenten i marknadsföring Adam Alter, som också har disputerat i psykologi, ville förstå vad smarttelefonsberoende går ut på. Därför skrev han boken Irresistable, på svenska ungefär oemotståndlig.

Enligt Adam Alter är det inte underligt att spel och appar får oss att fastna så lätt. Experter utvecklar ständigt nya sätt för hur man får folk att uppehålla sig vid applikationer. Med otaliga test undersöker man vad som fungerar i spel och sociala medier och hurdana bakgrundsfärger, ljudmiljöer och fonter folk inte tröttnar på.

Så här designas applikationer och spel så att du ska fastna:

  • Det slutliga målet flyttar sig för varje steg längre.
  • Användaren får positiv feedback slumpmässigt.
  • Uppgifterna försvåras så småningom.
  • Ofta ingår också att starkt socialt element.

Till exempel får Instagram oss att följa med mängden gillningar på våra bilder och jämföra mängden med tidigare bilder; varför gillade folk inte lika mycket bilden på skumpaglaset som bilden på kattungen? Obemärkt får appen oss att lägga upp nya foton i hopp om flera gillningar. Vi upplever också en plikt att understöda våra kompisar och gilla deras bilder.

”Jag skulle inte kunna leva utan min smarttelefon”

I sin bok Irresistable hänvisar Adam Alter till en undersökning i vilken närmare hälften av deltagarna sade att de inte skulle kunna leva utan sin smarttelefon. En del sade till och med att de hellre lider av fysisk smärta än skadar sin mobil.

Om det är svårt för dig att leva utan din smarttelefon och om din mobilanvändning stör andra delområden i ditt liv, så är det klart att du är beroende av din smartapparat, menar Adam Alter.

En del av deltagarna sade till och med att de hellre lider av fysisk smärta än skadar sin mobil.

Det har alltid funnits olika former av beroende och missbruk. Enligt Alter skiljer sig smarttelefonsberoende från andra sorters beroende på grund av att den berör en så stor grupp människor. Det är också oerhört svårt att hålla sig borta från sin telefon. En som vill bli av med ett alkoholmissbruk går ju inte och bär på en flaska sprit i fickan medan smartapparaterna ständigt är med oss. Den finns alltid där för att tillfredsställa våra behov av frustration, bekräftelse och gemenskap.

Det att Apples grundare Steve Jobs och andra som utvecklat smartapparater vill begränsa sina egna barns tillgång till dessa apparater, berättar enligt Alter om hur medvetna de som experter inom området är om smartapparaternas faror och vanebildning.

Varför ska man oroa sig för vanebildning?

Den tid du använder på sin smartapparat är bort från till exempel direkt kontakt med andra människor, menar Alter. Människor behöver inte anstränga sitt minne längre eftersom all information finns tillgänglig när som helst. Det finns inte heller ett lika stort behov av att komma på nya idéer.

Alter oroar sig också för människors empatiförmåga. Han hänvisar till en forskning av vilken det framgår att människor som ofta använder smartapparater ser mer sällan på saker ur en annan synvinkel än sin egen. Dessutom är de inte lika intresserade av andras ärenden. Människans empatiförmåga utvecklas i samspel med andra människor, då människan ser vilken effekt hennes handlingar har på andra, förklarar Alter.

Vad borde man göra?

Alter medger att vi inte kan gå tillbaka i tiden, vi lever i en värld där teknologiutvecklingen sker snabbare än någonsin. Han poängterar trots det att vi visst kan göra något åt saken.

Om man är beroende av sin smartapparat och är medveten om det ska man se till att ha teknologifri tid med andra människor. Alter använder själv inte telefonen vid matbordet eller då han ska lägga sig. Han försöker också undvika att använda smartapparater på veckoslutet.

Det är också möjligt att göra applikationer som är mindre beroendeframkallande. Arbetsmejlen kan installeras så att den går att använda endast vissa tider och spelen kan byggas upp så att de får ett naturligt slut.

Henna Antikainen med citatet: min pappa ville inte att jag avstår min smarttelefon.
Henna Antikainen med citatet: min pappa ville inte att jag avstår min smarttelefon. Bild: Anu Heikkinen och Rose-Marie Dahlström Henna Antikainen

Henna Antikainen, som tidigare haft ett tandlaboratorieföretag, hade redan en längre tid funderat på att avstå sin smarttelefon. Hon ville leva ett enklare liv och inte vara tillgänglig 24/7. Att sköta det egna företaget höll henne fast i världen av smartapparater.

- I våras måste jag operera nacken och i samband med det sålde jag mitt företag. Det var den rätta tidpunkten också för att avstå både surfplattan och smarttelefonen. Jag använder Facebook på en bordsdator då när det passar mig. Nu är jag tvungen att prioritera min egen hälsa framom allt annat.

Nu försöker jag i stället rikta mina krafter till att gå ut i naturen och förnimma saker med mina egna ögon, inte via en skärm.― Henna Antikainen

Trots att flera faktorer påverkade Hennas nackont, så gjorde nog inte heller mobilanvändande i en oftast väldigt dålig ställning saken bättre.

- Nu koncentrerar jag mig på att rehabilitera nacken. Det är härligt när jag inte behöver stressa över om mobilen har laddning eller att jag genast borde svara på ett meddelande när jag hör en signal.

Henna Antikainen fick kritik för sitt beslut från ett lite överraskande håll. Hennes pappa hade nyligen blivit en ivrig WhatsApp-användare och ville gärna hålla kontakt med sin dotter den vägen.

- Mina föräldrar är inte på Facebook och vill därför gärna dela bilder på stugliv och svampar via WhatsApp. Förutom att jag går miste om mina föräldrars bilder, så går jag också miste om bilder på min systers döttrar och deras uppväxt. Det harmar mig ibland.

En mobil av gammal ihopvikbar modell.
Henna Antikainen säger att batteriet på hennes hopvikbara telefon håller mycket längre än vad det gjorde på hennes smarttelefon. En mobil av gammal ihopvikbar modell. Bild: Anu Heikkinen mobiltelefoner

Det som Antikainen saknar mest är den bättre kameran som hennes smarttelefon hade. Ibland lånar hon sin mans telefon eftersom hon inte kan ta lika bra bilder med sin hopvikbara mobil.

- Jag försöker tänka att jag tidigare också klarat mig utan kamera på telefonen. Nu försöker jag i stället rikta mina krafter till att gå ut i naturen och förnimma saker med mina egna ögon, inte via en skärm.

Hon föreslår att människor i stället för att stirra på mobilen i bussen skulle titta ut genom fönstret. Det kan vara den enda möjligheten du har under dagen att finna lugn. Om du i stället väljer att använda den stunden för att sluka i dig mer information undrar jag när du hinner lugna ner dig, funderar Henna Antikainen.

- Den information som man möter på internet är ganska ensidig. En människa är skapad för att kommunicera, röra på sig och känna med alla sinnen. Det kan inte vara bra för en att stirra på Facebook till och med tio gånger om dagen.

Antikainen har varit nöjd med sitt beslut. Livet känns mycket lugnare. Hon ringer också oftare till kompisar nu när hon inte längre kan skicka meddelanden via olika appar.

- Jag har inte upplevt att jag skulle ha blivit utanför mina kompisgäng, fast det inte går att nå mig genast via sociala medier. Man kan ju fortfarande ringa mig och skicka sms.

Sju tips för hur du får koll över din skärmtid

Ute i världen talas det och skrivs det mycket om Digital detox-fenomenet. Med det syftar man på den tid som en person inte använder elektroniska apparater så som smarttelefoner och datorer.

  • Håll skärm- och appfria tider. Författaren till boken Irresistable, Adam Alter, använder inte sin smarttelefon vid matbordet och försöker undvika att använda telefonen just före han går och lägger sig och under veckosluten.
  • Ersätt mobilsurfandet med något annat. Gå ut, gör handarbeten eller träffa människor.
  • Öva på medveten mobilanvändning. Då du ska plocka upp telefonen, fundera på varför du gör det. Behöver du läsa e-posten just nu?
  • Rensa bland dina appar. Vilka applikationer orkar du följa via telefonen? Ta bort de som blir överlopps. Kan du till exempel övergå till att använda Facebook endast på en bordsdator?
  • Gör din mobil mindre lockande genom att till exempel göra din skärm svartvit.
  • Tysta din telefon genom att slå av notiserna för de olika apparna.
  • Gör din telefon mindre tillgänglig – göm den till exempel på bottnen av din väska.
Heidi Kähkönen med citatet: tio år på Facebook räckte.
Heidi Kähkönen med citatet: tio år på Facebook räckte. Bild: Anu Heikkinen och Rose-Marie Dahlström Heidi Kähkönen

Första gången som journalisten och startupföretagaren Heidi Kähkönen började tänka på att minska på användningen av sociala medier var efter att hon hade läst boken The Shallows: What the Internet Is Doing to Our Brains (på svenska: De ytliga, Vad internet gör med våra hjärnor) av Nicholas Carr. Kähkönen blev orolig över hur mycket internet belastar hjärnan och hur internet påverkar vår koncentrationsförmåga.

- Jag fick hela tiden en massa meddelanden via sociala medier och snabbchattar. I sig var meddelandena helt roliga men till största delen helt onödiga.

Idén om att avstå sociala medier fick vatten på kvarnen av fejknyheter på Facebook och så många frågetecken kring vart den information som applikationer samlar om oss egentligen hamnar. Det slutliga beslutet kom efter att Heidi Kähkönen slutade som medieansvarig för Slush, och således inte längre behövde sociala medier för att kunna sköta sitt jobb.

- Efter att jag slutade gav min hjärna order om att kolla Facebook, innan jag ens insåg att jag inte längre har ett konto där.

Det enda Kähkönen saknar från Facebook är inbjudningar till olika evenemang. Hon var trots det villig att ta risken att en del evenemang helt enkelt går henne förbi.

- Mina närmaste vet att jag inte längre är på Facebook så de skickar inbjudningar någon annan väg. Jag använder också en app som heter Meet up för att ha koll på evenemang inom min egen bransch.

Jag har en fantasi om att jag någon dag lämnar smarttelefonen helt och hållet och endast tar emot samtal och sms. Kanske det kunde vara en Konmariaktig handling i en digital värld.― Heidi Kähkönen

Folk har förhållit sig uppmuntrande till Kähkönens beslut. Hon har känt av någon form av digimättnad hos människor. Flera har kommit och berättat hur de själva också skulle vilja dra ner på användningen av sociala medier, men hur de av en eller annan orsak inte kan göra det.

- Sociala medier har blivit en så stark del av folks liv att det känns som om man inte kan göra sig av med dem fastän man skulle vilja. Många förstår inte hur lätt det sist och slutligen är att lämna dem.

Heidi Kähkönen använder chattapplikationen WhatsApp för att kommunicera med vänner och för jobbärenden använder hon appen Slack.

- Fortfarande önskar jag att min kommunikationsmiljö skulle vara enklare. Jag har en fantasi om att jag någon dag lämnar smarttelefonen helt och hållet och endast tar emot samtal och sms. Kanske det kunde vara en Konmariaktig handling i en digital värld.

Läs också

Vetamix

  • Allemansrätten - våra rättigheter och skyldigheter i naturen

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt.

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt. Den tillåter oss att röra oss fritt i naturen, plocka svamp och bär, tälta och meta. Allemansrätten berör i princip alla människor som bor eller vistas här. Vet du vilka dina rättigheter och skyldigheter är?

  • Blåbärsblomman ser ut som en lampa

    Blomman är mycket frostkänslig.

    Blåbäret blommar i maj-juni och är då ytterst ömtåligt. En enda frostnatt kan leda till att hela blåbärsskörden går förlorad. En av blåbärets huvudpollinerare är den ljusa jordhumlan. Blåbäret, Vaccinium myrtillus, fäller sina blad till vintern i motsats till lingonet som är vintergrönt. Blåbäret växer i hela Finland. 23 % av skogarna i vårt land är av blåbärstyp.

  • Fem myter om myggan

    Hjälper vitlök och öl mot myggor?

    Försommarens myggbett är värre än senare myggbett - sant eller falskt? Fem påståenden om myggbett.

  • Snoken kan spela död

    Den lägger sig på rygg med tungan hängande ur munnen.

    Snoken går i dvala redan i början av oktober. Den övervintrar på frostfritt djup i håligheter och gångar i marken. Snokarna vaknar ur dvalan i början av maj - de första kan ringla sig ut redan i april. Snoken är skyggare än huggormen och är ofarlig för människan eftersom den saknar giftänder.

  • Huggormens blick är stickande

    Huggormens pupill är vertikal, snokens är rund.

    Under vintern går huggormarna i dvala i håligheter t.ex. under rötter, men också i stenrösen eller rishögar. Huggormarna uppsöker nästan alltid samma övervintringsplatser år efter år. I mars-april brukar huggormarna vakna ur vinterdvalan. Hanarna vaknar före honorna.

  • Digiträning: Använd e-postens adressfält rätt

    Tänk på datasäkerheten när du skriver e-post.

    Då man sänder e-post är det bra att minnas datasäkerheten: kan det vara till skada om mottagarna kan se varandras e-post? Är det ok för alla mottagare att deras adresser är synliga?

  • Digiträning: Så här frigör du minne på din telefon

    Så här frigör du minne på din telefon.

    När du köper telefonen kan det verka som att den har ett enormt minne. Men efter att du laddat ned ett antal appar är minnet redan betydligt fullare. I den här artikeln får du tips på hur du kan frigöra lagringsutrymme på din mobilapparat.

  • Digiträning: Spåra din försvunna apparat

    Tips för hur du kan spåra din försvunna telefon eller iPad.

    Glömde du telefonen på jobbet eller trillade den kanske ur fickan i bussen på väg hem? Eller misstänker du att den kan ha blivit stulen? Du kan förhindra att någon annan kan använda din försvunna apparat genom att ta kontakt med operatören per telefon eller via deras hemsida på nätet.

  • Digiträning: Ladda kartor till din telefon offline

    Det är värt att göra i förväg, med god uppkoppling.

    Om du ska åka till en plats där internet är långsamt, mobildata är dyrt eller du inte kan koppla upp dig alls, kan du spara ett område från Google Maps på telefonen eller surfplattan och använda det offline.

  • Digiträning: Hitta bilder du får använda fritt

    Det kryllar av bilder på nätet, men vilka får du använda?

    Det finns massor med bilder på nätet som du med vissa restriktioner kan använda. När du känner till principerna kan du använda bilder som upphovsmannen har definierat som fria att använda.

  • Digiträning: Säg hej med en emoji!

    Lär dig att ta i bruk emojier.

    Får du underliga meddelanden från din kompis? Det här kan bero på att din mobil saknar ett tangentbord som stöder emojier. I den här digiträningen lär du dig att installera emoji-tangentbordet.

  • Digiträning: Instagram - fokusera på bilderna

    Så här fungerar Instagram.

    Instagram är ett socialt medium som växer i snabb takt. I fjol växte Instagrams användning med 10 procent. I den här digiträningen får du veta hur du skapar ett konto på Instagram och kommer igång.

  • Digiträning: Uppdatera din webbläsare för datasekretessens skull

    Så här uppdaterar du din webbläsare.

    För att skydda din dator är det viktigt att du regelbundet uppdaterar alla de program som har installerats i datorn. Lättast uppdaterar du programmen genom att använda automatiska uppdateringsfunktioner. Datorn smittas i allmänhet av ett skadligt program genom ett icke-uppdaterat webbläsartillägg.

  • Gnomens guide till fysiken

    Gnomen söker svar på fysikens lagar.

    I serien Gnomens guide till fysiken vandrar gnomen omkring I trollkarlens stora hus och söker svar på fysikens lagar. Kan svaren hittas hos trollkarlen, hos forskaren, hos astronauten i rymden eller i programmet Fysiksport på den gamla teven i städskrubben?

  • Planeterna i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, Tellus, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Planeterna kretsar runt solen som är den stjärna som ligger närmast oss.

  • En bildhälsning från solsystemet

    Häftiga bilder från Cassini- och Junosondens vårsäsong.

    Solsystemets "mästerfotografer", rymdsonderna Cassini-Huygens och Juno har varit flitiga den gångna vårsäsongen. Här är ett urval från deras bildkonst under de gångna månaderna.

  • Snart är fusionsenergin här – eller?

    När ska energiproduktionens heliga graal bli verklighet?

    Fusionsenergin skulle i princip lösa alla våra energiproblem: ren, immun mot Tjernobyl-typens olyckor och med bränsle som aldrig tar slut. Häromdagen togs ännu ett steg mot det målet i England. Men ännu är det långt kvar att gå innan vi är där.

  • Edith Södergran - en poet före sin tid

    Edith Södergran var en av sitt sekels stora poeter.

    Edith Södergran ses som en av Nordens största poeter. Hennes nyskapande dikter och deras för tiden ovanliga innehåll och fria form gjorde att man inte riktigt förstod henne medan hon levde. I dag har hon påverkat flera generationer av författare.

  • Eino Leino var en mammas pojke, kvinnotjusare och poet

    Poeten Eino Leino gungade i gudarnas gunga.

    I Esplanadparken i Helsingfors står poeten Eino Leino staty i sin slängkappa. Hans dikter handlar ofta om hur vackert och kort livet är. Själv blev han 47 år. Hans födelsedag, den sjätte juli, firas i vårt land som Diktens och sommarens dag.

  • Grymt härligt i Norden

    Här kan du se alla avsnitt av serien Grymt härligt i Norden.

    Professor Stranglövs assistent Grisen har ätit upp bilderna till bibliotekets mest dyrbara bok. Nu måste Grisen resa runt i Norden och ta nya bilder så att Stranglöv skall kunna återlämna boken till biblioteket.

  • "Grisens resa i Finland" visar historiska platser

    12 avsnitt med "Grisen" som reser runt i Finland.

    Den bekanta grisen från serien "Grymt härligt i Norden" reser i den här serien runt i Finland och bekantar sig med olika historiska platser. Serien är lämplig för lågstadieklasser.

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Essä: Den farliga stolta antirasismen

    En text om vit yttrandefrihet som ett hot mot icke-vita.

    Det största problemet med rasism är den tysta vita majoriteten. Ungefär så hävdar författaren James Baldwin, en av postkolonialismens mest ikoniska tänkare. Jag skulle hävda att en vit majoritet som består av stolta icke-rasister kan bli ett lika stort problem, skriver Adrian Perera.

  • Varför blir någon flykting?

    Över 40 000 människor blir flyktingar varje dag.

    Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt i världen. Det finns idag över 60 miljoner människor på flykt i världen. Hälften av dem är barn. Den här artikeln försöker åskådliggöra situationen just nu.

  • Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?

    Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?

    Man kan vara språkligt kreativ med små medel, men man måste ändå följa vissa regler. Språkvårdaren Minna Levälahti nördar in sig på uttryck som sätta ner, sätta ner sig och sätta sig ner.

  • Räven - ett anpassningsbart rovdjur

    Där det finns mat, finns ofta också rävar.

    Rävar kan man träffa på nästan överallt. De anpassar sig väl till olika miljöer och är inte särskilt kräsna med sin föda. Där det finns mat, finns ofta också rävar.

  • Björnen är Finlands nationaldjur

    Brunbjörnen är det farligaste rovdjuret i Finland.

    Björnen (Ursus arctos) är Finlands nationaldjur och Europas största rovdjur. Brunbjörnen är också det farligaste rovdjuret i Finland, men lyckligtvis är den skygg och undviker närkontakt med människor. Den stiliga och kraftiga brunbjörnen har genom tiderna fascinerat oss människor.

  • Kroppen, snoppen och snippan i en serie om puberteten

    Serien Pubertet är en avklädd resa i den växande kroppen.

    Hormonerna skapar förvirring och den egna kroppen kan kännas främmande och konstig. I "Newtons serie om puberteten" går programvärd Line Jansrud igenom vad som händer i kroppen under puberteten på ett lättfattligt, handgripligt och humoristiskt sätt.

Nyligen publicerat - Vetamix