Hoppa till huvudinnehåll

Marinens miljardprojekt: En helt ny fartygsklass

Minfartyget Uusimaa utanför Helsingfors, maj 2017.
Minfartyget Uusimaa utanför Helsingfors, maj 2017. Minfartyget Uusimaa utanför Helsingfors, maj 2017. Bild: YLE/Thomas von Boguslawski Finlands försvarsmakt,Finlands marin,minfartyg,Uusimaa,marinen

En av marinens dyraste strategiska anskaffningar, som ska möjliggöra helt nya insatser till havs. Så kan man sammanfatta projektet Flottilj 2020. Finland bygger nya, större örlogsfartyg då flera äldre, mindre fartyg ska tas ur bruk.

- Det här är ett mycket mångsidigt fartyg, både för minering och andra uppdrag, säger flottiljkommendör Sauli Rimmanen ombord på minfartyget Uusimaa.

Uusimaa och dess systerfartyg Hämeenmaa är i dag Finlands största örlogsfartyg. De byggdes år 1991 och moderniserades åren 2006-2008 med nya vapensystem.

Mindäcket och akterrampen på minfartyget Uusimaa, maj 2017.
Mindäcket på minfartyget Uusimaa. Mindäcket och akterrampen på minfartyget Uusimaa, maj 2017. Bild: YLE/Thomas von Boguslawski Finlands försvarsmakt,Finlands marin,minfartyg,Uusimaa,marinen

Om det visade sig nödvändigt att minera Finlands farvatten skulle de här fartygen ha en nyckelroll. Då marinen undersökte misstänkt undervattensaktivitet utanför Helsingfors våren 2015 släpptes en varningssjunkbomb från minfartyget Uusimaa.

- Fartygen är i gott skick, men tyvärr kan vi inte använda dem mycket längre. Om tio år börjar vi nå slutet på fartygens tekniska livslängd, säger Rimmanen.

Sex fartyg blir fyra

Därför har försvaret sjösatt projektet som går under namnet Flottilj 2020. Minfartygen Uusimaa och Hämeenmaa samt de fyra äldre robotbåtarna i Rauma-klassen ska tas ur bruk kring år 2025.

Robotbåten Naantali i Rauma-klassen.
Robotbåtarna i Rauma-klassen byggdes 1990-92. Robotbåten Naantali i Rauma-klassen. Bild: Marinen robotbåt,Rauma-klass,Finlands marin,marinen

Enligt Försvarsministeriet lönar det sig inte att reparera och modernisera dem längre. Marinen har redan avstått från sitt gamla flaggskepp, minfartyget Pohjanmaa.

Försvarsministeriet utgår ifrån att marinens uppdrag inte förändras i någon högre grad under 2030-talet. Då behövs nya, ersättande fartyg som är specialplanerade för finländska förhållanden.

Det mest ändamålsenliga alternativet enligt försvarets utredningar var en helt ny fartygsklass: kustkorvetter, som ska kunna användas för både minering, ytattack, luftvärn och ubåtsjakt.

Brett politiskt stöd

De nya korvetterna beräknas kosta 1 200 miljoner euro. Finansieringen ska slås fast under år 2018. Då Flottilj 2020-projektet nyligen diskuterades i riksdagens försvarsutskott var politikerna rörande överens: med tanke på Finlands försvarsförmåga handlar det om en oumbärlig anskaffning, även om fartygen blir dyra.

Försvarsministeriet räknar med att fyra korvetter är minimum för marinens behov. Ubåtsjakt eller minering kan förutsätta en gemensam insats med 3-4 fartyg.

Korvetterna ska dessutom kunna leda operationer till sjöss och eskortera handelsfartyg, också i längre perioder oavsett väder- och isförhållanden.

En robotbåt i Hamina-klassen, sedd från minfartyget Uusimaa på Finska viken, maj 2017.
En robotbåt i Hamina-klassen, sedd från minfartyget Uusimaa på Finska viken, maj 2017. Bild: YLE/Thomas von Boguslawski Finlands försvarsmakt,minfartyg,Uusimaa,robotbåt,Hamina-klass,Finska viken,marinen

- Det är en orsak till att man nu behöver större fartyg, säger forskare Charly Salonius-Pasternak vid Utrikespolitiska institutet.

Han har själv varit på repövning ombord på minfartyget Uusimaa för två år sedan.

- Då man talade med besättningen märkte man att det fanns vissa brister ombord som man inte kunde ha förutsett när fartygen planerades på 1990-talet, säger han.

Torpeder och signalspaning

Korvetterna ska byggas vid Rauma Marine Constructions i Raumo och ska vara klara att tas i bruk från och med år 2025. Korvetterna blir närmare 100 meter långa, då minfartygen Uusimaa och Hämeenmaa är knappt 80 meter långa.

Som bäst pågår anbudstävlingen för fartygens vapen- och stridsledningssystem, något som Charly Salonius-Pasternak följer med intresse.

Korvetterna ska bland annat förses med utrustning för signalspaning och torpeder, en vapentyp som marinen nu saknar.

- Det finns också en möjlighet här att ge försvaret en helt ny kapacitet som man kan bygga in i de här fartygen, om man vill. Då talar vi specifikt om luftvärn, men det skulle bli ganska dyrt.

En robotbåt i Hamina-klassen på Finska viken, maj 2017.
Hamina-klassen är marinens modernaste robotbåtar. En robotbåt i Hamina-klassen på Finska viken, maj 2017. Bild: YLE/Thomas von Boguslawski Finlands försvarsmakt,Finlands marin,Finska viken,robotbåt,Hamina-klass,marinen

Exakt hurdan beväpning de nya korvetterna får beror delvis på marinens övriga anskaffningar.

Robotbåtarna i Hamina-klassen ska moderniseras med nya sjörobotar de närmaste åren, och tanken är att använda samma sjörobotar för korvetterna.

Dessutom kan vissa vapensystem från de äldre fartygen sannolikt flyttas över till korvetterna.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes