Hoppa till huvudinnehåll

Koloniträdgårdslotter populära i Helsingfors - kan du gissa varför?

Brunakärrs koloniträdgård
Urbaniseringen och efterfrågan på närmat har bidragit till koloniträdgårdarnas ökade popularitet. Brunakärrs koloniträdgård Bild: YLE/Peter Lüttge Koloniträdgård,Brunakärr

Det har blivit allt mer populärt att äga en koloniträdgårdslott i Helsingfors. Har du koll på vad det här beror på och vad det innebär att äga en kolonilott? Vi har listat sju saker du inte visste om koloniträdgårdar!

1. Urbaniseringen och närmat har gjort koloniträdgårdarna populära.

Enligt Tina Wessman, förbundssekreterare för Finlands Koloniträdgårdsförbund, är det urbaniseringen och efterfrågan på närmat som främst har bidragit till koloniträdgårdarnas ökade popularitet.

I takt med att allt fler människor väljer att bosätta sig i tätorter ökar också efterfrågan på kolonilotter. Många vill ha tätortens service och tjänster nära till hands samtidigt som man vill ha ett naturnära ställe att tillbringa somrarna på. Koloniträdgårdarna som finns i stan erbjuder en möjlighet till just det här.

Efterfrågan på närproducerad mat har också bidragit till att allt fler drömmer om en egen kolonilott. Eftersom kolonilotterna erbjuder en möjlighet till att odla egen mat har de därför nu blivit mera eftertraktade.

2. Pensionärer och barnfamiljer mest aktiva i koloniträdgårdarna.

Enligt Wessman finns det två olika grupper av människor som är mest intresserade av koloniträdgårdar: pensionärer och barnfamiljer.

Blivande och nyligen blivna pensionärer hör fortsättningsvis till de aktivaste kolonilottsinnehavarna.

En annan grupp av personer som på senare år blivit allt mer aktiva kolonilottsinnehavare är barnfamiljer. Det här kan ses som en följd av att många barnfamiljer nu väljer att bosätta sig i tätorter och samtidigt vill ha ett sommarställe som inte ligger allt för långt ifrån det egna hemmet.

3. Kolonilotterna byter ägare enligt utbud och efterfrågan.

Förbundssekreterare Wessman säger att det finns en vanlig missuppfattning om att man måste köa för att få köpa en kolonilott. Wessman menar att kolonilottsmarknaden styrs av utbud och efterfrågan. Den som vill sälja sin kolonistuga gör det på samma sätt som man till exempel säljer vanliga sommarstugor. Enligt Wessman är det ändå vanligt att kolonistugan går i arv.

Det som särskiljer kolonistugemarknaden från den vanliga sommarstugemarknaden är att de som köper en kolonilott i Helsingfors också måste vara bosatta i Helsingfors. Det samma gäller också om stugan går i arv.

Porträtt på Tina Wessman.
Tina Wessman, förbundssekreterare för Finlands Koloniträdgårdsförbund. Porträtt på Tina Wessman. Bild: Hedvig Sandell/Yle Koloniträdgård,Tina Wessman

4. En tredjedel av landets kolonister finns i Helsinfors.

Det finns totalt ungefär 6000 kolonilottsinnehavare i hela landet. Av dem är cirka 2000 bosatta i Helsingfors. Det finns sammanlagt 60 koloniträdgårdar i Finland. Nio, det vill säga cirka en sjättedel, av dem finns i Helsingfors.

5. Inget koloniträdgårdsområde populärare än det andra.

Enligt Wessman är alla koloniträdgårdar i Helsingfors populära, trots att de alla är mycket olika varandra. Vilket område man väljer att köpa stuga på beror helt enkelt på vad man är ute efter. Vissa prioriterar simstrand, medan andra vill ha sin stuga på cykelavstånd från hemmet.

Några nya områden har inte byggts sedan år 1977. Nya lotter planeras ändå byggas på koloniträdgårdsområdet i Baggböle och ett helt nytt område planeras också i östra Helsingfors.

6. Arbeta, slappa och skörda - livet på en kolonilott är uppdelat i tre faser.

Wessman nämner tre olika faser för den årliga kolonilottsverksamheten.

Den första och mest arbetsdryga fasen sträcker sig från början av maj till midsommar. Då gäller det att få trädgården i skick igen efter vintern. Under den här perioden rensar man bland annat ogräs och klipper buskar och träd.

Den lugnaste fasen sträcker sig från midsommar till slutet av juli. Då bjuder kolonisterna ofta vänner och bekanta på besök, grillar och har det mysigt och trevligt. Volleybollspel ordnas bland annat vissa dagar och det är också vanligt med klubbverksamhet inom de olika koloniträdgårdsområden.

Den tredje fasen börjar i slutet av juli eller början av augusti. Då gäller det att skörda det man odlat på sin lott. Ofta handlar det om hallon, vinbär och äpplen.

I slutet av oktober kopplas vattnet bort från koloniträdgårdsområden och senast då flyttar kolonisterna tillbaka hem. Från oktober till maj är det mycket stilla på koloniträdgårdarna.

7. Det är tillåtet att bo i kolonistugan under vintern.

I Helsingfors är det tillåtet att bo i kolonistugan under vintern så länge man inte har den som fast adress. Trots att det är ovanligt att folk gör det så finns det ändå de som regelbundet besöker sina stugor under vintern för att kolla att allt är okej eller för att tillbringa veckoslutet där.

Utöver att sköta om sin egna kolonilott innebär kolonilottsinnehavandet också talkoarbete. När man köper en stuga förbinder man sig att följa föreningarnas regler och i dessa regler ingår det också att hjälpa till med att sköta om trädgårdens gemensamma områden. Det kan till exempel handla om att sköta om allmänna blombänkar eller klippa gräsmattor. Antalet talkotimmar är ändå få sett till det totala antalet timmar de flesta kolonister ägnar åt att sköta om sin egna lott.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen