Hoppa till huvudinnehåll

Stora skillnader mellan de nordiska ländernas translagar

Regnbågsflaggan med Finlands konturer
Regnbågsflaggan med Finlands konturer. Regnbågsflaggan med Finlands konturer Bild: Claudia Rybin/Yle pride,Regnbågsflaggan

Finland släpar efter de övriga nordiska länderna i fråga om lagstiftningen för transpersoner.

Nordiska transaktivister, sakkunniga och beslutsfattare samlades i Helsingfors på onsdagen för att diskutera den så kallade translagen, lagen om fastställande av transsexuella personers könstillhörighet i de olika länderna i Norden.

Under seminariet diskuterades särskilt skillnaderna mellan ländernas lagstiftningar gällande det juridiska fastställandet av könet.

I Finland måste man kunna visa upp en medicinsk utredning som visar att man har undergått sterilisering eller av att man av annan orsak saknar fortplantningsförmåga.

Enligt blivande familje- och omsorgsminister Annika Saarikko (C) är betydelsen av lagen enorm för de berörda. Alla har rätt till ett normalt liv utan diskriminering och mobbning.

- Den nuvarande lagstiftningen har inte endast inverkan på människorna utan också på hela samhället. Det är viktigt att bygga en atmosfär där alla från barn till vuxen vet att det är möjligt och tryggat att leva ett liv som sig själv, säger Saarikko.

Mycket att förbättra - men svenska lagen inget att ta efter

Den finska lagstiftningen släpar efter och är inte i linje med de andra nordiska länderna.

Den svenska lagen förnyades för tre år sedan då kravet på sterilisering slopades.

Ulrika Westerlund, som leder utredningen av inverkningarna av translagsreformen i Sverige, säger ändå att den svenska modellen inte är felfri och inte ska kopieras.

- De svenska lagarna är väldigt oklara och kan tolkas på många sätt. Finland har nu chansen att göra det bättre, säger hon.

"Finland har mycket att lära sig"

Norska medborgare är enligt lagen berättigade att själva avgöra sin könstillhörighet efter att de fyllt 6 år.

Danmark har också tagit bort sitt krav på sterilisering, vilket möjliggjordes med mycket press från transaktivister och HBTQI-samhället.

I Danmark måste man i likhet med Finland ha fyllt 18 år och dessutom genomgå en reflektionsperiod på 6 månader efter att man ansökt om könskorrigering innan det genomförs.

Enligt Terhi Aaltonen som är generalsekreterare på Seta har Finland ännu mycket att göra.

Finland behöver en lag som baserar sig på mänskliga rättigheter och självbestämmanderätt.

- Situationen har gått framåt i många andra nordiska länder och i Europa, Finland har ännu mycket att lära sig, säger hon.

Seminariet ordnades av Amnesty Internationals finska avdelning, Seta, Trasek och Nordic Point.

Text: FNB/Iiris Mattsson

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes