Hoppa till huvudinnehåll

Sastmola har blivit av med skarvarna - åtminstone för stunden

En skarv i trädtopp och tre andra som gör en fly by, Vasa skärgård
En skarv i trädtopp och tre andra som gör en fly by, Vasa skärgård Bild: YLE/Joakim Lax Storskarv,skarvar (fåglar),fåglar,skarv

Enligt Jouni Kannonlahti på Vasa universitet har antalet häckande skarvpar gått ner i Österbotten. Det här gäller delarna norr om Malax. Men skarvarna har inte tagit vägen tillbaka till Sastmola.

Sastmola hade den största skarvpopulationen i Finland år 2015 och fick därpå följande år lov att skrämma iväg fåglarna med bland annat batteri- och gasdrivna kanoner som smällde var tionde minut.

Kanoninsatsen bar frukt med den följden att fåglarna i stället flyttade norrut till Kristinestad, Närpes och Vasa. I dagsläget finns väldigt få skarvar i Sastmola.

- Situationen är den att vi inte har upptäckt några häckande par vid Lankoslahti där problemet var som störst. Men det finns ungefär ett tjugotal ungfåglar som har rört sig i yttre skärgården, säger Markku Bondfolk, styrelsemedlem i Kasaböle delägarlag och den som ansökte om åtgärdstillstånd mot skarven i Sastmola.

Oro över vart fåglarna flyttar

Nu har man i Österbotten också fått tillstånd att skrämma bort skarven från bland annat Metgrundet i Vasa. För en vecka sedan konstaterade fågelräknaren Jouni Kannonlahti att antalet häckande skarvpar norr om Malax har gått ner med 2 000 par.

Bondfolk är aningen orolig för vad som händer med fåglarna som har skrämts iväg i Österbotten.

- Häckningssäsongen är redan i det skedet att det antagligen inte mera kommer några fåglar hit i år. Men det är en gåta vad som händer nästa vår.

Enligt tidningen Sydösterbotten är fåglarna igen på väg söderut till bland annat Närpes, där skarvkolonin på Storgrynnan i Pjelax har fördubblats.

Patrik Byholm vid yrkeshögskolan Novia säger till tidningen att det finns mellan 2 500 och 3 500 par på Storgrynnan i Pjelax.

Får fortsätta skrämma skarv i Sastmola

Kasaböle delägarlag beviljades lov att skrämma skarven i tre års tid, så ännu nästa vår får man hålla på med skrämseltaktik. Kanonerna får man använda fram till mitten av maj, men olika skrämmor som svajar i vinden får användes året runt.

Tanken är att ansöka om lov även i fortsättningen.

- Vi måste nog ansöka ifall det visar sig att fåglarna igen börja uppenbara sig här. Vi vill ha en nolltolerans i tiotals år, konstaterar Bondfolk.

Jakt ingen lösning

Även om man i Sastmola nu fått skrämma skarven så ser inte Bondfolk skrämseltaktiken som någon bra åtgärd.

- Det blir inte till något ifall en ort efter en annan skrämmer fåglarna hit och dit. Det löser inte problemet.

Han anser att det enda sättet att bli av med skarvproblemet är att minska på populationen, men inte med jakt.

- Skarven är så pass skygg, så om man skjuter ner några fåglar lär den sig ganska snabbt att hålla sig utom räckhåll för vapen. Jag ser hellre äggprickningen som en möjlighet.

Artikeln uppdaterad kl.10.45 med uppgifter om att skarvkolonin i Pjelax har fördubblats och att Kannonlahtis beräkningar gäller området norr om Malax.

Läs också