Hoppa till huvudinnehåll

Tre former av ensamhet - därför söker rekordmånga unga hjälp

Svartvit bild på flicka som sitter och håller i huvudet för att symbolisera ångestkänslor.
Allt fler unga tar kontakt med Helsingforsmissionens krisjour för unga. Svartvit bild på flicka som sitter och håller i huvudet för att symbolisera ångestkänslor. Bild: Yle/Lovisa Viinikka panikångest,panikattack,panik,psykisk störning,mental hälsa,ångest,ungdomar,nyhetsskolan

Allt fler unga tar kontakt med Helsingforsmissionens krisjour för unga. Stress och ensamhet är vanliga problem, men tröskeln för att söka hjälp har blivit lägre.

Helsingforsmissionens krisjour för unga har upplevt en ökning av joursamtal med 58 procent under år 2017, i jämförelse med förra året. Krisarbetare Oscar Lehtinen säger att det här inte nödvändigtvis betyder att människor mår sämre – enligt honom finns det ingen statistik som skulle tyda på det.

- Däremot finns det statistik över att fler människor nu söker sig till vård, får mera vård och har längre vårdkontakter, poängterar Lehtinen.

Det finns statistik över att fler människor nu söker sig till vård, får mera vård och har längre vårdkontakter.― Krisarbetare Oscar Lehtinen på Helsingforsmissionens krisjour för unga

Enligt jourens krisarbetare Jonna Winberg har Helsingforsmissionen i år också haft ovanligt många fall där den unga har fått tips av vänner om att kontakta krisjouren. Winberg ser det här som ett tecken på att fler unga nu vågar tala mera öppet om sina problem.

Mindre tabu att tala om hur man mår

Lehtinen tror att fler söker hjälp på grund av satsningar som gjorts för att förebygga mental ohälsa. Olika organisationer har till exempel erbjudit chatter där unga kan diskutera sina problem. Det här har i sin tur sänkt tröskeln för att söka vård.

Vi har lyft upp katten på bordet om hur unga mår, hur man kan bemöta sådana som mår dåligt och vad det innebär att må dåligt. Det här har gett en möjlighet för många människor att våga prata om sitt mående.― Krisarbetare Oscar Lehtinen

- Vi har lyft upp katten på bordet om hur unga mår, hur man kan bemöta sådana som mår dåligt och vad det innebär att må dåligt. Det här har gett en möjlighet för många människor att våga prata om sitt mående, menar Lehtinen.

Oscar Lehtinen sitter på en trappa.
Krisarbetare Oscar Lehtinen (arkivbild) Oscar Lehtinen sitter på en trappa. Bild: Yle/Lovisa Viinikka nyhetsskolan

Tre former av ensamhet

Enligt Lehtinen är stress och olika former av ensamhet de två främsta orsakerna till att unga tar kontakt med krisjouren.

Lehtinen säger att stress är något som många vill ta itu med. Ofta handlar det om att lära sig att hantera vardagsstress för att helt enkelt orka prestera.

Vad gäller ensamhet, kan den se rätt olika ut.

- Ensamhet kommer i tre former; ensamhet där du inte har någon att umgås med, ensamhet där du har en massa vänner men ingen att prata med och ensamhet där du känner dig ensam i ditt problem, summerar Lehtinen.

Ensamhet kommer i tre former: ensamhet där du inte har någon att umgås med, ensamhet där du har en massa vänner men ingen att prata med och ensamhet där du känner dig ensam i ditt problem― Krisarbetare Oscar Lehtinen

Den tredje formen av ensamhet beror på att den unga helt enkelt inte vågar prata om hur hen mår och därför känner sig ensam med sitt problem. När hen väl börjar prata om problemet så försvinner ensamheten då hen kan dela problemet med andra och också ha nytta av andras erfarenheter.

Lehtinen poängterar att det är viktigt att inse att det inte är farligt att må dåligt och att det helt enkelt är okej att må sämre ibland.

Jonna Winberg jobbar på Krisjouren för unga.
Jonna Winberg, krisabretare på Helsingforsmissionens krisjour för unga (arkivbild) Jonna Winberg jobbar på Krisjouren för unga. Bild: Jonna Winberg jonna winberg

Hjälpen varierar enligt den ungas situation

I huvudsak går jourens arbete ut på att sätta sig in i situationen, förstå den och hitta en passlig väg för den unga att gå. Jouren kan inte ge direkta lösningar på problemen men kan snarare fungera som bollplank för att klienten själv ska hitta de rätta vägarna.

- Vi kan tillsammans diskutera och fundera på olika tillvägagångssätt som skulle passa bäst för personen i fråga, menar Lehtinen.

Vi kan tillsammans diskutera och fundera på olika tillvägagångssätt som skulle passa bäst för personen i fråga.― Krisarbetare Oscar Lehtinen

Ofta funderar man tillsammans på vilka mål den unga kan sätta upp och hur de kan nås. I många fall finns det för klienten skäl att fundera över om man ställt den egna ribban för högt och vad det skulle innebära att sänka den till en nivå som inte känns oöverkomlig, men ändå är tillräckligt motiverande.

Krisjouren har också möjlighet att erbjuda klienten tid. Jouren sätter inga tidsramar för behandlingarna, vilket ger utrymme för djupare samtal och för krisarbetarna att faktiskt lära känna klienten och förstå situationen. Winberg menar att den långa vårdkontakten också har visat sig vara uppskattad bland de unga som behöver hjälp.

Läs också