Hoppa till huvudinnehåll

Polishäktet i Esbo prickas för bältessäng – människor binds fast med ansiktet nedåt

Bild på bältessäng av typ som är godkänd av polisstyrelsen och har använts i polishäktet i Esbo.
Polisstyrelsen har godkänt användandet av den här bältessängen i polishäktet i Esbo. Personen binds fast med ansiktet nedåt. Nu prickas bältessängen av både biträdande justitieombudsmannen och Europarådets kommitté för förhindrande av tortyr. Bild på bältessäng av typ som är godkänd av polisstyrelsen och har använts i polishäktet i Esbo. Bild: Polisinrättningen i Västra Nyland polisen,esbopolisen

I polishäktet i Esbo finns en bältessäng som är avsedd för att lugna ner bland annat aggressiva personer. Bältessängen har använts för att binda fast personer i flera timmar med ansiktet nedåt. Biträdande justitieombudsmannen fördömer användandet av bältessängen i ett färskt utlåtande.

Europarådets kommitté för förhindrande av tortyr har redan tidigare krävt att polisen omedelbart slutar att använda sängen. I ett utlåtande konstaterar biträdande justitieombudsman Jussi Pajuoja nu att användandet av bältessängen enligt hans uppfattning strider mot lagen.

Efter kritiken har polisinrättningen i Västra Nyland bestämt att bältessängen tillsvidare inte ska användas.

Riksdagens justitieombudsman och de biträdande justitieombudsmännen har som sin främsta uppgift att övervaka att myndigheterna i sin verksamhet följer lagen.

"Bältessängar hör inte hemma i polishäkten"

Polishäktet i Esbo är det enda fängelset i Finland där en så kallad bältessäng har varit i bruk. Sängen används för att lugna ner personer som är självdestruktiva eller ett hot för andra. Personer kan bindas fast i sängen vid både händer och fötter så att ansiktet är riktat nedåt.

Enligt biträdande justitieombudsman Jussi Pajuoja finns det ett hål vid munnen, genom vilket den fastbundna personen kan spy. Personen kan också bindas fast med hjälp av tjocka bälten som förhindrar alla rörelser.

- Enligt mig kräver användandet av en bältessäng en läkares bedömning. I praktiken är det här inte möjligt i ett polishäkte, säger Pajuoja.

Enligt Pajuoja anser polisstyrelsen att den nuvarande lagstiftningen möjliggör användandet av en bältessäng. Pajuoja är av motsatt åsikt.

- Det skulle krävas en mer preciserad lagstiftning om till exempel vem som fattar beslut om fastspännandet, om hur hälsotillståndet uppföljs och om hur länge en person får vara fastbunden. Personligen anser jag att det inte är motiverat att använda bältessängar i polishäkten, även om lagstiftningen skulle preciseras, säger Pajuoja.

Lag om behandlingen av personer i förvar hos polisen

Enligt biträdande justitieombudsmannen använder polisfängelset bältessängen troligtvis med stöd av den här lagen. Enligt BJO borde lagen i så fall preciseras, eftersom den i sin nuvarande form inte omfattar en bältessäng som en metod för att binda fast en person.

11 kapitel 2 §

Användning av fängsel

En frihetsberövads omedelbara rörelsefrihet får begränsas med handbojor, knippförband av plast eller andra motsvarande medel, om det är nödvändigt för att

1) förhindra rymning under transport,

2) betvinga sådant våldsamt uppträdande som inte kan förhindras på något annat sätt och som kan äventyra den frihetsberövades eller någon annans säkerhet eller orsaka betydande skada på egendom, eller

3) avvärja överhängande risk för våld.

Användning av fängsel får inte fortgå längre än nödvändigt. Om fängsel används med stöd av 1 mom. 2 punkten, skall i mån av möjlighet en läkare höras. När den frihetsberövade skall höras inför domstol, skall fängslen avlägsnas, om inte rättens ordförande av särskilda skäl bestämmer annorlunda. Fängslen skall likaså avlägsnas, om det är nödvändigt för att vidta en medicinsk åtgärd.

Personer fastbundna i timmar - också minderåriga

Av biträdande justitieombudsmannens utlåtande framgår det att bältessängen har använts färre än tio gånger om året. Enligt polisstyrelsens svar till Jussi Pajuoja har användningen varit berättigad i samtliga fall, eftersom de fastbundna personerna har varit självdestruktiva eller aggressiva.

Personerna har varit fastbundna i mellan 45 minuter och fyra och en halv timme. I medeltal har tiden varit under tre timmar.

Under åren 2014-2016 har det funnits två fall där den fastbundna har varit minderårig. Också i de här fallen tycker polisstyrelsen att fängelsepersonalen har handlat korrekt.

Enligt biträdande justitieombudsman Jussi Pajuoja innebär bältessängen ändå stora risker för den fastbundna.

- Den fastbundna kan inte använda sina sinnen, vilket kan orsaka panikreaktioner, säger Pajuoja.

Riksdagen valde den 5 juni 2009 Jussi Pajuoja till ny biträdande justitieombudsman
Biträdande justitieombudsmannen Jussi Pajuoja tycker inte att den nuvarande lagstiftningen möjliggör användandet av en bältessäng i polishäkten. Riksdagen valde den 5 juni 2009 Jussi Pajuoja till ny biträdande justitieombudsman Bild: Riksdagen biträdande jo

Polisinrättningen: Vi använder inte sängen för tillfället

Efter skarp kritik från både biträdande justitieombudsmannen och Europarådets kommitté för förhindrande av tortyr har polisinrättningen i Västra Nyland bestämt att tillsvidare ta bältessängen ur bruk.

- Riksdagens biträdande justitieombudsman är den högsta laglighetsövervakaren och vi bör respektera hans beslut. Vi har vidtagit omedelbara åtgärder. Bältessängen används inte för tillfället, säger överkommissarien Pekka Penttilä, chef för övervaknings- och larmenheten vid polisinrättningen i Västra Nyland, i ett e-postmeddelande till Yle Huvudstadsregionen.

Penttilä vill inte svara på frågor per telefon, eftersom han anser att polisinrättningen inte har något nytt att tillägga gällande biträdande justitieombudsmannens utredning.

Per e-post meddelar Penttilä ändå att polisinrättningen strävar efter en lagförändring.

- Polisinrättningen ska göra ett initiativ för att ändra lagstiftningen. Biträdande justitieombudsmannens kritik gäller i första hand lagstiftningen. För att trygga klienternas och personalens trygghet är det ändå nödvändigt att kunna utnyttja trygga metoder för att lugna ner personer, säger Penttilä.

Hälsovårdspersonal fås snabbt på plats

Överkommissarien Pekka Penttilä säger till Yle Huvudstadsregionen att bältessängen har använts "några gånger per år". Beslutet om att använda bältessängen har fattats av en person som har rätt att gripa personer, säger Penttilä. Samtidigt påminner han att polisinrättningen i Västra Nyland griper omkring 5 400 personer årligen.

Biträdande justitieombudsmannen fäster uppmärksamhet vid att en bältessäng kan innebära stora risker för den fastbundnas hälsa. Pekka Penttilä avvisar oron och hänvisar till att polishäktet i Kilo ligger alldeles intill en tillnyktringsstation med hälsovårdspersonal på plats dygnet runt.

- Vi meddelar personalen på tillnyktringsstationen om vi har ett behov av att använda bältessängen. En hälsovårdsexpert fås vid behov omedelbart på plats, säger Penttilä.

Polisstyrelsen och polisinrättningen i Västra Nyland ska senast den 4 september meddela vilka åtgärder biträdande justitieombudsmannens uppfattning om bältessängen har lett till.

Bild på bältessäng av typ som är godkänd av polisstyrelsen och har använts i polishäktet i Esbo.
Den här bältessängen har tagits ur bruk i polishäktet i Esbo efter att den prickades av biträdande justitieombudsmannen. Bild på bältessäng av typ som är godkänd av polisstyrelsen och har använts i polishäktet i Esbo. Bild: Polisinrättningen i Västra Nyland polisen,esbopolisen

Artikeln uppdaterad fredag 30.6 kl. 12:58 med bilder på bältessängen.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen