Hoppa till huvudinnehåll

Finska flyktingars liv filmades i Raseborg

Filmset i Fiskars vid inspelningen av filmen "Syksyn jälkeen saapuu kevät".
Danslaven i Fiskars förvandlades till Lapinlax i Norra Savolax när filmen "Syksyn jälkeen saapuu kevät" spelades in under onsdagen den 7 juni. Filmset i Fiskars vid inspelningen av filmen "Syksyn jälkeen saapuu kevät". Bild: Yle/Sofia Kajander Västnyland,Fiskars, Raseborg,tarasow films

Dramafilmen "Syksyn jälkeen saapuu kevät" (Efter hösten kommer våren) spelades in i idylliska västnyländska landskap, bland annat i Fiskars, Svartå och Bromarv.

Finskt flyktingskap skildras på vitduken i form av en 50 minuter lång fiktiv dramafilm. Den handlar om evakueringen av en karelsk familj som flyr undan kriget till Norra Savolax åren 1944 och 1947.

Asta Sveholm spelar huvudrollen Anni, en 19-årig flicka som evakueras från Karelen med sin familj.

De måste fly till en för dem främmande kultur där man inte talar deras språk, livvi (onega-karelska), och de måste lära sig finska. De blir diskriminerade för att de är annorlunda.

Asta Sveholm spelar huvudrollen i en film som spelas in bl.a. i Fiskars. Filmen heter "Syksyn jälkeen saapuu kevät".
Asta Sveholm spelar huvudpersonen Anni, som tvingas fly med sin familj från Karelen. Asta Sveholm spelar huvudrollen i en film som spelas in bl.a. i Fiskars. Filmen heter "Syksyn jälkeen saapuu kevät". Bild: Yle/Sofia Kajander Västnyland,Fiskars, Raseborg,skådespelare,syksyn jälkeen saapuu kevät

Sveholm gör alla repliker på den karelska dialekten livvi.

Först övade hon in replikerna på finska, för att få en förståelse för innehållet. Därefter fick hon lyssna till en översättning på band och övade in samma repliker på språket livvi.

Filmset i Fiskars vid inspelningen av filmen "Syksyn jälkeen saapuu kevät".
Danslaven vid Ålsvikens strand i Fiskars fick fungera som filminspelningsplats för en dag. Filmset i Fiskars vid inspelningen av filmen "Syksyn jälkeen saapuu kevät". Bild: Yle/Sofia Kajander Västnyland,Fiskars, Raseborg,tarasow films

Sveholm har studerat två år vid teaterhögskolan i Helsingfors och det här är hennes första filmroll. Arbetet inför kameran är nytt men samspelet med regissören Annika Grof fungerar bra.

Inspelningen i Fiskars var den största när det gäller antal statister, som är hela 87 stycken.

Regissören Annika Grof vid en filminspelning i Fiskars.
Regissören Annika Grof är bosatt i Billnäs. Hon vill berätta karelarnas historia på ett nytt sätt genom att dra en parallell mellan dagens flyktingkris och den kris som Finland en gång gick igenom. Regissören Annika Grof vid en filminspelning i Fiskars. Bild: Yle/Sofia Kajander Västnyland,Fiskars, Raseborg,regissörer,syksyn jälkeen saapuu kevät

Regissören Annika Grof berättar att arbetet har löpt bra.

Filmen görs som en oberoende så kallad indieproduktion. Det innebär också att budgeten är mindre än för traditionell filmproduktion, eftersom man har ett eget oberoende bolag med privat finansiering från exempelvis stiftelser. Detta innebär en ständig kamp mot tidtabellen.

- Vi har en bra arbetsgrupp och skickliga skådespelare som vi övat ordentligt med på förhand, säger Grof.

Filminspelning i Fiskars med filmbolaget Tarasow films.
Produktionsbolaget Tarasow Films är stationerat i Helsingfors, men en av delägarna är bosatt i Hangö. Filminspelning i Fiskars med filmbolaget Tarasow films. Bild: Yle/Sofia Kajander Västnyland,Fiskars, Raseborg,tarasow films

Idén föddes då regissören fick kontakt med ett flyktingpar från Syrien för ett och ett halvt år sedan när flyktingvågen var som störst. Grof ville göra en dokumentär om dem, men då var det omöjligt för paret på grund av säkerhetsskäl.

Grof vidareutvecklade idén om flyktingskap och förenade den med de historier hon fått höra om fortsättningskriget i Finland.

Karaktären Anni är baserad på berättelser om den egna släkten, fastän den inte härstammar just från Karelen.

Statister på filminspelning i Fiskars.
Sammanlagt 87 statister medverkade inspelningen av "danslavsscenen". De kommer från olika håll i landet, allt från Fiskars till Jyväskylä. Statister på filminspelning i Fiskars. Bild: Yle/Sofia Kajander Västnyland,Fiskars, Raseborg,1940-talet,Karelen,statister

Tajmningen med Finlands 100-årsjubileum var en ren slump. Grof började skriva manuset förra sommaren och intervjuade olika forskare, samt krigsöverlevare.

Filmen spelas in i Västnyland, eftersom både regissören Grof och producenten Jenny Tervakari själva är bosatta i Billnäs. En av produktionsbolagets delägare är även bosatt i Hangö.

- Vi hade inte den praktiska möjligheten att transportera all utrustning till Lapinlax (Norra Savolax) där filmen utspelar sig. Samtidigt har vi förundrat oss över varför det inte görs filmer här i Raseborg i dessa vyer, som är unika för Finland.

Statister på filminspelning i Fiskars.
Dräktpåklädning och förberedelser inför en scen som ska skildra en romantisk sommarkväll 1947. Statister på filminspelning i Fiskars. Bild: Yle/Sofia Kajander Västnyland,Fiskars, Raseborg,filminspelning

I arbetsgruppen finns det med ett tjugotal personer, samt ett tjugotal skådespelare. I sin helhet är 60-80 människor involverade i projektet. Därtill finns det frivilliga statister som ställt upp ortsvis.

- Har ni fått med tillräckligt med lokala intresserade?

- Folket i Raseborg har varit mycket intresserade av filmens ämne och väldigt många har någon slags förbindelse med krigsflyktingskap. Här i södra Finland finns det många som flytt från södra Karelen, söder om Ladogasjön.

Grofs film är ett nytt sätt att berätta karelarnas historia. Aki Kaurismäki har behandlat samma tema i modern tappning i en film som nyligen blev prisbelönad på filmfestivalen i Berlin.

- Jag ville göra en jämförelse mellan dagens flyktingkris och den som rådde i vårt land på 1940-talet. Jag vill visa att vi har gått igenom exakt samma sak som syrierna går igenom idag.

Statister på filminspelning i Fiskars.
Jenny Moberg från Fiskars, tillsammans med Jonna Tynkynniemi och Samuli Sundström. De har klätt på sig 1940-talsdräkterna och väntar på att inspelningen ska börja. Ännu vet de bara att de ska vara dansare, hurudan dans det blir är ännu lite oklart. Statister på filminspelning i Fiskars. Bild: Yle/Sofia Kajander Västnyland,Fiskars, Raseborg,statister
Den romska orkestern Romales spelar under filminspelning i Fiskars.
Kalle Palm (gitarr) och Jukka Kaurila (dragspel) är med i orkestern Romales, som ackompanjerar en scen i filmen med traditionell romsk musik, samt dansmusik. Ritva Palm som sjunger är känd från tv-pjäsen "Tumma ja hehkuva veri". Den romska orkestern Romales spelar under filminspelning i Fiskars. Bild: Yle/Sofia Kajander Västnyland,Fiskars, Raseborg,dansband,filminspelning
Statister på filminspelning i Fiskars.
18-åringarna Bella Iho från Helsingfors och Emma Lindgren från Esbo sitter ivrigt och väntar på sin första filmupplevelse. Statister på filminspelning i Fiskars. Bild: Yle/Sofia Kajander Västnyland,Fiskars, Raseborg,tarasow films
Statister på filminspelning i Fiskars.
Sami Korpinen från Lojo och Jukka Vieri från Kerava gör filmdebut, uppklädda i 1940-talsstil från topp till tå. Statister på filminspelning i Fiskars. Bild: Yle/Sofia Kajander Västnyland,Fiskars, Raseborg,tarasow films
Filmset i Fiskars vid inspelningen av filmen "Syksyn jälkeen saapuu kevät".
Slagsmål och sommarromans ingår i scenen som spelas in vid danslaven i Fiskars Filmset i Fiskars vid inspelningen av filmen "Syksyn jälkeen saapuu kevät". Bild: Yle/Sofia Kajander Västnyland,Fiskars, Raseborg,tarasow films

Premiären kommer att äga rum i december i år här i Raseborg.

I början av nästa år visas filmen på olika festivaler både i Finland och i Europa. Den utgör en del av det officiella Finland 100-programmet.

Evakueringen från Karelen

Som en följd av andra världskriget blev Finland tvunget att avträda största delen av sin del av Karelen. Städerna Viborg, Sordavala och Kexholm, samt två köpingar, Björkö och Lahdenpohja (cirka 10 procent av landets areal).

Under och efter vinterkriget och fortsättningskriget evakuerades runt 430 000 människor från Karelska näset, Ladoga-Karelen, Salla och Petsamo.

407 000 av dem var från Karelen. Antalet krigsflyktingar utgjorde sammanlagt 11 procent av Finlands befolkning.

Efter krigen utplacerades dessa karelare på olika håll i landet enligt en evakueringsplan som även fick internationellt erkännande.

Planen gällde främst landsbygdsbefolkningen, som var berättigad till bruksmark enligt riksdagens jordanskaffningslag som stiftades 1945. Man försåg migranterna med bruksmark från så väl staten, som från privata sektorn.

I slutet av 1949 fanns det länsvis tredje mest karelska migranter i Nyland (69 801), och mest i Tavastland (73 812) och Åbo, samt Björneborg (67 922).

Utplaceringen begränsades av den så kallade svenska paragrafen. Den stipulerade att skyldigheten att överlåta mark i svensk- och tvåspråkiga kommuner inte fick förändra kommunernas språkliga karaktär. Men den ekonomiska bördan skulle ändå inte bli lättare för svenskspråkiga markägare..

Livvi är en av det karelska språkets två huvuddialekter.

Enligt uppgifter från 2010 talar sammanlagt 25 600 personer språket i de östra delarna av Finland och i den ryska delen av Karelen.

Faktarutan korrigerades måndagen 3.7.2017 klockan 11.20:
Tidigare stod det att utplaceringen försvårades på grund av den så kallade svenska paragrafen, enligt vilken man inte fick lösa in mark från finlandssvenska områden.

Meningen korrigerades till att lyda: Utplaceringen begränsades av den så kallade svenska paragrafen. Den stipulerade att skyldigheten att överlåta mark i svensk- och tvåspråkiga kommuner inte fick förändra kommunernas språkliga karaktär. Men den ekonomiska bördan skulle ändå inte bli lättare för svenskspråkiga markägare.