Hoppa till huvudinnehåll

Bloggar och tankesmedjor vanliga källor i asylbeslut

Ali från Irak tittar på sitt beslut
Svenska Yle Nyheter gick igenom 13 negativa asylbeslut. Ali från Irak tittar på sitt beslut Bild: Yle/Johan Gullmets asylsökande

Den vanligaste källan Migrationsverket hänvisar till i asylbesluten är medier. Det visar en sammanställning som Yle Nyheter har gjort av källorna i 13 negativa asylbeslut.

Genomgången visade att Migri hämtar en stor del av sin information från FN:s flyktingorgan UNHCR och säkerhetsråd UNSC, samt från olika europeiska migrationsmyndigheter.

Men det som är lite överraskande är att var femte källhänvisning är antingen en tankesmedja eller en blogg.

Allt kan vara trovärdigt

Tankesmedjor kännetecknas av att vara oberoende institut som bedriver en policyorienterad forskning.

På Landinformationen vid Migrationsverket, som samlar in data som används i asylbeslut, säger man att det alltid görs en utförlig kontroll och kritik på alla källor som används.

Här ser man inga problem med att använda varken tankesmedjor eller bloggar som källa.

- Vi granskar vem det är som står bakom källan, varför den här aktören upprätthåller källan, hur och varifrån de har samlat informationen och vad kontexten är, förklarar Mikko Nyman som är forskare på Landinformationen.

Enligt Nyman kan vilken som helst källa vara pålitlig så länge man tillämpar källkritik.

Men migrationsforskaren Erna Bodström förhåller sig skeptisk till användningen av tankesmedjor som källor, eftersom de ofta har en stark egen agenda och det är svårt att avgöra om informationen är objektiv.

En lista på olika källor i Migris negativa asylbeslut.
Bland källorna finns också hjälporganisationer och religiösa organisationer. En lista på olika källor i Migris negativa asylbeslut. Bild: Karita Lehikoinen-Stedt asylsökande

Undvik bloggar

Erna Bodström har lusläst tiotals negativa asylbeslut till sin doktorandforskning.

Hon ser det som mycket problematiskt att Migri använder sig av bloggar som källor i sina beslut.

- En del bloggar kan vara bra och baserade på pålitlig information, men en blogg är också en åsikt och den berättar ganska mycket om det som skribenten till bloggen vill säga och hurdana åsikter personen har, påpekar Bodström.

Hon efterlyser försiktighet i användandet av bloggar som källor.

Enligt Bodström borde man gå igenom bloggen grundligt och titta på vem skribenten är, verkar hen pålitlig, hurdana källor används och kan man urskilja personens egna åsikter och kopplingar.

- Man borde vara jätteförsiktig med bloggar. Utan en ordentlig utredning borde bloggar inte användas som källor.

All information ska vara objektivt

Inte heller chefen för Asylenheten på Migri, Esko Repo, ser några problem med tankesmedjor och bloggar som källor.

Han säger att det viktiga är att man inte bara har en källa i besluten utan att det finns många olika slags källor. Han litar på att de data landinformationsavdelningen producerar är objektiv och från pålitliga källor.

Bland källorna i de asylbeslut Yle Nyheter tittat närmare på finns bland annat den amerikanska musiktidningen Rolling Stone och bloggen Daesh Daily som verkar vara baserad på andrahandsuppgifter.

Både Mikko Nyman och Esko Repo säger att de litar på att också dessa källor genomgått en grundlig källkritik.

- De här är knappast de enda källorna i beslutet. Vi ska använda oss av all den information som finns till handa och göra en objektiv uppskattning, säger Repo.

- Inga källor kan uteslutas före grundlig granskning och källkritik. Så en källa kan egentligen vara vad som helst, säger Nyman.

maahanmuuttoviraston kyltti
På Migrationsverket försäkrar man att alla källor genomgår en grundlig källkritik. maahanmuuttoviraston kyltti Bild: Jaani Lampinen / yle Migrationsverket

Varför duger inte människorättsorganisationerna som källor?

Men när Esko Repo räknar upp vilka olika källor man har till förfogande i beslutsprocessen så låter han bli att nämna medier, tankesmedjor och bloggar i sin långa lista, trots att dessa tre står för nästan hälften av alla källhänvisningar. Bara sett till medierna, står de för nästan en tredjedel av källorna.

Repo nämner bland annat FN, och den europeiska myndigheten för asylärenden och internationella människorättsorganisationer.

- I behandlingen av ett asylärende utgår vi från den sökandes berättelse och det är grunden för hurdan information vi behöver, beskriver Esko Repo.

Migrationsforskaren Erna Bodström har märkt att Migri använder väldigt lite information från olika människorättsorganisationer.

Också i vår genomgång av 13 asylbeslut visade det sig att organisationer som Amnesty International och Human Rights Watch utgjorde knappt sju procent av källhänvisningarna.

- Det tycker jag är ganska intressant. Människorättsorganisationerna har förstås också en agenda, men deras agenda är, som jag ser det, att beskydda människor, beskydda mänskliga rättigheter och det är ju det som den här asylprocessen egentligen också borde göra, funderar Erna Bodström, forskare vid Helsingfors universitet.

Migri litar på medier

Migris Landinformation gör också egna rapporter om läget och säkerheten i de länder varifrån det kommer många asylsökande.

Men dessa finns sällan bland källorna till de negativa asylbesluten. I stället är det från massmedier Migri hämtar sin information.

- Vi strävar efter att hålla våra egna rapporter uppdaterade men situationen är den att det ofta är från medierna vi får den mest aktuella informationen, förklarar Mikko Nyman.

- Medierna har många gånger, speciellt i de här utreseländerna med konflikter, personal på plats. De ger akut, precis och framför allt aktuell information, betonar Nyman.

Erna Bodström har märkt att Migris motiveringar är på en väldigt allmän nivå.

- Jag har märkt att källorna och motiveringarna ganska ofta är vaga, jättegenerella och inte alls personliga. Enligt lagen ska asylprocessen vara personlig, men det är inte källorna och motiveringarna, påpekar Bodström.

Valda källhänvisningar

Erna Bodström har tittat närmare på de källor Migri hänvisar till i de negativa asylbesluten. Hon har gått in i källorna och läst dem i sin helhet och hittat många brister.

Bland annat har hon i sin forskning stött på flera fall där en annan källa eller en annan tolkning av en använd källa skulle ha stött den asylsökandes berättelse och svängt vågskålen till ett positivt asylbeslut.

- När jag har tittat på hur Migri använder källor, så finns det flera beslut där det verkar som om de skulle ha valt endast vissa källor eller delar av en viss källa.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes