Hoppa till huvudinnehåll

Aron Anderson bestiger berg - med rullstol och kryckor

Aron Anderson i rullstol, på toppen av Kebnekaise. Bergskammar syns i bakgrunden.
Aron Anderson på toppen av Kebnekaise. Fotot är taget under hans andra utfärd dit, år 2016. Aron Anderson i rullstol, på toppen av Kebnekaise. Bergskammar syns i bakgrunden. Bild: Samir Akhmedov Aron Anderson

Han har bestigit både Kebnekaise och Kilimanjaro, och skidat nästan ända till Sydpolen. Vad är det egentligen som driver rullstolsburne Aron Anderson?

- Jag tror jag drivs av att utmana mig själv, samtidigt som jag tycker att alla de här grejerna är väldigt roliga och häftiga, säger Aron Anderson, som bor i Sverige.

Aron var nio år gammal när han började använda rullstol. Läkarna hittade en elakartad tumör i korsryggen och en operation gjorde att en del av ryggnerverna blev förstörda. Det var en jobbig tid för Aron eftersom han alltid varit väldigt aktiv, men när han efter en tid återupptäckte idrotten hittade han tillbaka till livet.

Ett nederlag blev en framgång

Aron tränade så mycket att han faktiskt deltog i Paralympics fyra gånger, i tre olika grenar - segling, kälkhockey och friidrott. Men sedan hände något, som också visade sig bli startskottet för hans äventyrskarriär.

- Jag höll på att satsa mot Paralympics i London i friidrott, men så började höften strula och jag fick värk. Jag åkte till sjukhuset och röntgade den och då såg man att höften låg ur led, berättar Aron.

Aron Anderson när han var cancersjuk som barn. Ligger i en sjukhussäng och läser.
Aron var bara sju år gammal när han drabbades av cancer. Aron Anderson när han var cancersjuk som barn. Ligger i en sjukhussäng och läser. Bild: Privat Aron Anderson

Det enda sättet att få höften okej igen var en operation, men den operationen gjorde att Aron missade Paralympics. Han blev också tvungen att lägga ner friidrotten eftersom operationen gjorde att han tappade rörlighet i höften.

- Då tänkte jag ”jaha vad gör jag nu då? Är jag tvungen att sluta med det jag älskar och det jag sysslat med de senaste tolv åren?” I samma veva blev jag utmanad av en vän att bestiga Kebnekaise, och på den vägen är det.

Aron berättar att han kände ett tomrum innan han kom upp på Kebnekaise. Han bar på en sorg inombords, men den försvann under vandringens gång.

På toppen av Kebnekaise

2013 står alltså Aron på toppen av Kebnekaise.

- Det var en så grym känsla. Jag tänkte tillbaka på när jag var nio år och blev opererad och hamnade i rullstol. Nu satt jag på toppen av Sverige. Det var en sjuk parallell. Alla borde få uppleva att sitta där uppe.

Tvivlade du någonsin på dig själv?

- Det är klart. Alla tvivlar på sig själv. Speciellt Kebnekaise var jättejobbigt. Jag var tvungen att lura hjärnan många gånger om.

Aron Anderson sitter på toppen av Kebnekaise. Bergskammar syns i bakgrunden.
Aron Anderson på toppen av Kebnekaise, år 2013. Aron Anderson sitter på toppen av Kebnekaise. Bergskammar syns i bakgrunden. Bild: Lina Tesce Aron Anderson

Aron har ett knep för att orka vidare när det är jobbigt. Istället för att fokusera på toppen väljer han ut ett mål som ligger mycket närmare.

- Jag fokuserar till exempel på en sten 100 meter fram och tänker att när jag väl kommit dit kan jag vila. Sedan hittar jag nästa mål och så fortsätter det tills jag är framme vid toppen, säger han.

Hjälp av cykel och kryckor

Efter det första äventyret upp på Kebnekaise har Aron bland annat bestigit Kilimanjaro, cyklat Cykelvasan och Vätternrundan, gjort Sthlm triathlon, skidat på Svalbard, simmat 37 kilometer i Ålands hav, skidat Vasaloppet och skidat nästan ända fram till Sydpolen.

Han tar sig upp på höga berg med hjälp av en armcykel, kryckor, och rullstol. När det blir riktigt jobbigt kryper han fram.

- Jag blir trött väldigt fort, men kan nog hålla på en hel dag. Det gäller bara att ta många pauser.

Aron Anderson och en till bergsklättrare, som går uppför ett berg. Aron har kryckor.
Aron Anderson tar hjälp av kryckor när han klättrar i berg, som här på Kilimanjaro, år 2016. Aron Anderson och en till bergsklättrare, som går uppför ett berg. Aron har kryckor. Bild: Peter Mattson Aron Anderson

Sydpolen har länge legat högst upp på Arons bucket list, och den resan kan du också höra mer om i podden X3M Fokus: Mot alla odds. För att orka ta sig igenom den resan - över 300 kilometer i sitski, jobbade han mycket med att sätta saker i perspektiv.

- Jag hade med mig en bild på mig tillsammans med en tjej som går igenom en liknande cellgiftsbehandling som jag gick igenom. Jag tänkte att om hon orkar med den och kan fortsätta vara samma glada och fina tjej, så orkar också jag fortsätta.

Aron säger att det är viktigt att inte fastna i ett ältande när det är tungt eller när man mår dåligt.

- Det kan vara otroligt skadligt att fastna i en sådan situation där man går in i sina tankar, tycker synd om sig själv och inte vill fortsätta. Då måste man hitta ett sätt att bryta mönstret och komma ur det. Ett sätt att bryta mönster och komma vidare är genom träning. Det är viktigt.

Stor föreläsning i Globen

I slutet av augusti ska Aron hålla en stor föreläsning för niondeklassister, i Globen i Stockholm. Det är något han funderat på att göra i många år. Redan efter sitt första äventyr pratar han om det i en intervju.

- Det känns otroligt häftigt. Dreams come true, men det gäller att jobba hårt, säger han.

Aron Anderson i en sitski, på väg mot Sydpolen.
2016 skidade Aron mot Sydpolen, i en specialgjord sitski. Aron Anderson i en sitski, på väg mot Sydpolen. Bild: Privat Aron Anderson

Och fastän drömmar slår in, har Aron inte slut på planer.

- Det stora målet har varit Sydpolen men nu klurar jag på andra grejer man kunde göra, till exempel segla över Atlanten. Jag funderar också på att springa maraton på Nordpolen.

Det låter drastiskt. Finns det verkligen ett lopp där?

- Det finns nog något maraton där … men det är nog inte så många deltagare. Men det verkar vara en rolig grej, säger Aron.

Vill du höra mer om Aron och hans äventyr? Lyssna på podden X3M Fokus: Mot alla odds. Där får du också höra spännande historier från Pentti Kronqvist och Karin Storbacka.