Hoppa till huvudinnehåll

Daniel Olin: Sverige värnar om sin försvarsindustri

Daniel Olin
Daniel Olin. Daniel Olin Bild: Johanna Kannasmaa daniel olin

I fjol somras bara några dagar efter att Storbritannien röstat för att lämna EU gick Tyskland och Frankrike ut med ett ambitiöst förslag om att stärka EU:s säkerhets- och försvarspolitiska samarbete.

Tidpunkten var ingen tillfällighet. I decennier hade britterna agerat bromskloss, men brexit gav nu de två ledande EU-länderna möjlighet att damma av planerna.

Finland välkomnade förslaget och bänkade sig bredvid Tyskland och Frankrike i förarsätet.

På hösten när diskussionerna tog fart fanns det bland de flesta EU-länder en genuin vilja att gå in för fördjupad integration på försvarssidan.

Sverige däremot höll låg profil och försvarsminister Peter Hultqvist konstaterade i september till TT att ” vi är väldigt skeptiska till att gå in i sådant som kan generera ny byråkrati eller nya institutionella åtaganden”.

Sveriges avoga inställning väckte i höstas frågor bland de övriga ländernas EU-diplomater i Bryssel.

”Finland och Sverige verkar nu stå på helt olika sidor, märkligt”, konstaterade en högt uppsatt EU-källa.

En annan EU-diplomat frågade sig om Sverige fått det hela om bakfoten när motståndet verkar vara så kompakt.

En tredje menade ännu i höstas att Sverige är det EU-land som mest högljutt motsätter sig EU-försvarsplaner.

Men på vårvintern i samband med att diskussionerna började leda fram till konkret förslag så bytte Sverige plötsligt åsikt.

Ingalunda motsätter vi oss detta – tvärtom vi är en av de drivande länderna, konstaterade svenska EU-källor i våras.

Finland som svalt EU:s försvarsplaner med hull och hår kunde pusta ut.

Varför denna svenska omsvängning?

Sverige insåg att det ambitiösa tysk-franska förslaget hade urvattnats. Ingen talade längre om en EU-armé, snarare om ett större mellanstatligt samarbete.

Dessutom insåg Sverige att det fanns en stark vilja inom EU att utveckla försvarssamarbetet. Den svenska regeringen ville inte bli lämnad ensam på stranden.

Men samtidigt hör Sverige fortfarande till de mest kritiska länderna. Den främsta orsaken är landets starka försvarsindustri.

När EU-kommissionen i maj lade fram sitt förslag så menade den finska regeringen att den försvarsfond som ska inrättas kan gynna finländska små- och medelstora företag.

Finansminister Petteri Orpo konstaterade att för varje euro Finland satsar får vi tiofalt tillbaka i säkerhet.

Hoppa över Twitterpostning

Försvarsministern Peter Hultqvist valde däremot att kritisera förslaget med att säga att det finns en risk att EU-pengar subventionerar de stora länders försvarsindustrier.

– Det får inte bli någonting som gynnar en viss typ av länder med en viss typ av struktur på sin försvarsindustri eller snedvridningar där vissa gynnas på andra bekostnad, sade Hultqvist till Sverige radio.

Det här är den springande punkten.

Sverige har stora ekonomiska intressen i form av sin starka försvarsindustri som landet värnar om medan Finland inte har något att förlora på ett tätare försvarssamarbete på EU-nivå.

I Almedalen värnade Hultqvist än en gång om alliansfrihet. Det låter betydligt bättre än att säga att EU:s planer kan försvaga den svenska försvarsindustrin.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes