Hoppa till huvudinnehåll

Landskapsvalet och vårdreformen skjuts upp - valfrihetslagen bereds helt på nytt

Statsminister Juha Sipilä i grå kostym fotograferad i riksdagen.
Statsminister Juha Sipilä i riksdagen tidigare i dag. Statsminister Juha Sipilä i grå kostym fotograferad i riksdagen. Bild: Lehtikuva Juha Sipilä,Finlands statsminister

Landskapsvalet och vårdreformen skjuts upp till en senare tidpunkt.

Det var meningen att landskapsvalet skulle hållas i januari, samtidigt som första omgången i presidentvalet. Nu hålls landskapsvalet i oktober 2018 medan vårdreformen träder i kraft först 2020.

Ministrarna som ansvarar för social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen diskuterade tidtabellen på onsdagen.

Statsminister Juha Sipilä skriver på Twitter om de förändrade tidtabellerna för landskapsvalet och vårdreformen:

Hoppa över Twitterpostning

"Vård- och landskapsreformen ros i hamn. De nödvändiga åtgärderna görs och reformen träder i kraft 1.1.2020, landskapsvalet hålls i oktober 2018", skriver Sipilä på Twitter.

Valfriheten problematisk

Grundlagsutskottet ansåg att valfrihetslagen, som hänger ihop med landskapsreformen, kräver kompletteringar och en ny remissrond.

På onsdagen blev det ändå klart att regeringen ger ett nytt förslag till valfrihetslag i början av år 2018.

Statsminister Juha Sipilä konstaterade vid en presskonferens på onsdagen att det är fråga om ett så omfattande arbete att regeringen ger ett helt nytt förslag.

Själv trodde statsministern förra veckan att 2019 skulle vara en realistisk tidtabell för hela reformen, men nu då han har lyssnat till tjänstemännens bedömningar om hur omfattande jobb det är fråga om, är han övertygad om att en ny tidtabell är en välgrundad.

Regeringen har hållit fast vid att lagen om landskapsreformen och valfriheten ska behandlas parallellt.

Oppositionen tas inte med

Vid presskonferensen på onsdagen sade statsminister Sipilä att man inte har planer på att ta med oppositionen i den nya lagberedningen. Skälet är det att reformen redan nu har tagit så lång tid att regeringen inte hinner ta med oppositionen i de fortsatta förhandlingarna.

Trots att det hinner komma ett riksdagsval innan reformerna träder i kraft är Sipilä inte oroad över att reformerna faller.

- Jag tror inte att det ligger i någons intresse, sade Sipilä.

Reformerna kan nog ros i hamn också utan oppositionen genom ett omsorgsfullt arbete, alldeles som hittills, trodde Sipilä.

Oppositionen och experter har klagat på att regeringen struntade i den kritik som framfördes mot projektet under den förra rundan av vårdreformen. Så hur blir det nu?

- Lika noggrant som fram till nu. Vi hörde experter och vi ska höra dem igen, försäkrade statsministern.

Grundlagsutskottet har sista ordet i de här frågorna. Då det gäller bolagiseringen av vården fick regeringen motstridiga utlåtanden av experterna.

- Nu då vi vet att en bolagisering av vården inte behövs efter att vi fått grundlagsutskottets utlåtande, så nu är det lätt av gå framåt.

Artikeln uppdaterad med ytterligare kommentarer av statsminister Sipilä kl. 17.45

Läs mera:

Anka som funderar vilken vårdinrättning den ska välja

Grundlagsutskottet: Stora problem med valfriheten i vårdreformen - bolagiseringen mot grundlagen

Riksdagens grundlagsutskott anser att frågan om valfrihet inom social- och hälsovårdsreformen är problematisk på flera punkter med tanke på grundlagen. Ett centralt problem är kravet på bolagisering av offentliga tjänster, vilket strider mot grundlagen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes