Hoppa till huvudinnehåll

"Strikt tidtabell har dikterat reformen"

Rullstol och sjukhussäng.
Rullstol och sjukhussäng. Bild: Yle/Marie Söderman sjukhussäng

Att vård- och landskapsreformerna skjuts upp överraskar inte Arto Sulonen på Kommunförbundet. Tidtabellen har varit för dikterande för reformen, säger han.

Utlåtandet som grundlagsutskottet gjorde i juni motsvarade i många
detaljer de utlåtanden som Kommunförbundet gjort.

De största stötestenarna var tvångsbolagisering och att vissa grundhälsovårdstjänster skulle privatiseras.

- Och att man så strikt åtskiljer vem som ordnar och vem som är ansvarig för tjänsterna - det tycker vi inte är grundlagsenligt och inte heller ändamålsenligt, säger Sulonen.

Statsminister Juha Sipilä har nu meddelat att landskapsreformen och vårdreformen skjuts upp med ett år och alltså tas i bruk först vid årsskiftet 2020, inte 2019 som först tänkt. Reformerna har hela tiden varit starkt kopplade till varandra:

- Det har varit klart hela tiden att valfriheten är viktig för Samlingspartiet och landskapsreformen väsentlig för Centerpartiet.

Landskapsvalet ska ordnas i oktober 2018, säger statsminister Juha Sipilä.

Arto Satonen, lakiasiain johtaja, Kuntaliitto 18.6.2017
Arto Sulonen på Kommunförbundet. Arto Satonen, lakiasiain johtaja, Kuntaliitto 18.6.2017 Bild: Yle / Ilkka Klemola

Men vad innebär den här förseningen för folkets förtroende för reformerna, och för viljan att rösta i landskapsvalet när det väl ordnas? Arto Sulonen vill inte spekulera om valdeltagande men säger att det åtminstone är klart att tilliten hos folket har försvagats.

- Tilliten för förmågan att förverkliga sådana här stora reformer har försvagats hela tiden, och det är inte bara under den här regeringen. Kanske problemet är att vi binder de här stora reformerna till en regeringsperiod när de egentligen skulle behöva mera tid så att man kunde lita på att de går vidare också under regeringsskiften.

Sulonen säger att tidtabellerna har varit för dikterande för reformarbetet.

- Man bestämmer om tidtabellen innan man har gått djupt in i vad för arbete reformen förutsätter.

De stora städerna har förutsättningar att sköta sin vård

Kommunerna i huvudstadsregionen men också andra stora städer i landet har från början kritiserat vård- och landskapsreformen för att de vill ordna sin social- och hälsovård själv - och inte föra över den på landskapen.

- Det är en mycket principiell fråga. Förstås skulle de stora kommunerna som ofta är mycket större än de små landskapen ha bra förutsättningar att ordna tjänsterna själv. Men att börja splittra systemet så att det finns olika lösningar i olika delar av landet är en stor politisk fråga.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen