Hoppa till huvudinnehåll

Lättja och äckel orsak till att finländarna undviker att sortera bioavfall

Bananskal, metallburk, apelsinskal och en kartongtetra i en svart soppåse.
Bananskal, metallburk, apelsinskal och en kartongtetra i en svart soppåse. Bild: Mostphotos/Dmitriy Sechin Sopor,bioavfall,Soppåsen,sopsäck

– Visst är det otrevligt att sortera bioavfall men det är bara något vi måste göra, säger Sirje Stén, överinspektör vid Miljöministeriet. Enligt Miljöministeriets riksomfattande avfallsplan är målet att finländarna år 2023 ska återvinna dubbelt så mycket bioavfall som i idag.

För tillfället återvinns 30 procent av bioavfallet men om sex år ska siffran vara 60 procent.

Planen är för tillfället på remissrunda och ska godkännas av statsrådet under hösten 2017.

Orsaken till att siffran är så låg när det gäller återvinning av bioavfall beror både på gamla vanor och på att människor tycker att det är jobbigt och äckligt att sortera matrester.

– Jag tror att det är en vanesak, det är relativt svårt att förändra sådana här vanor. Sen är ju inte bioavfall särskilt trevligt heller, säger Sirje Stén vid Miljöministeriet.

Finländare är ivriga på att till exempel sortera papper eftersom det är lätt något som invånarna har gjort väldigt länge. Dessutom är papper inte kladdigt och luktar inte heller.

– Men att sortera bioavfall är viktigt både med tanke på klimatförändringen och för att annan sortering ska lyckas, säger Stén.

Miljöutbildaren Malin Kurkisuo på avfallshanteringstjänsten Rosk n’ Roll håller med om att det osorterade bioavfallet kan bero på lättja och att man tycker att det är jobbigt med sortering. Enligt henne handlar det om rutin.

– Till dem som inte sorterar brukar jag säga att de ska försöka sortera i fyra veckor och se hur det känns. Och efter att man sorterat i en månad har det ofta blivit en daglig rutin som man inte längre ens tänker på.

2,7 miljoner ton kommunalt avfall

Om man inte sorterar bioavfall förs det till förbränning tillsammans med med blandavfallet. Men bioavfall passar inte bra för förbränning.

– Bioavfall är inget bra bränsle och det är slöseri att slänga det i förbränningen då man kunde få mylla istället, säger Stén.

I Finland produceras årligen 2,7 miljoner ton kommunalt avfall som består av hushållsavfall och liknande avfall från till exempel arbetsplatser.

Ljusa och svarta påsar på Ekorosk i jakobstad.
En tredjedel av blandsoporna består av bioavfall som borde sorteras. Ljusa och svarta påsar på Ekorosk i jakobstad. Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén avfallsnämnden

Av mängden kommunalt avfall återvinns för tillfället cirka 40 procent medan 50 procent går till förbränning. Resten förs till soptippen och återvinns alltså inte.

Sedan januari 2016 har det varit förbjudet att lämna organiskt material på soptippen. Nuförtiden är det endast tillåtet att föra oorganiskt material till soptippen, som till exempel asbest samt glas- och stenull, säger Ira Kekarainen, rådgivningsansvarig på avfallscentralen Stormossen i Vasanejden.

En tredjedel av blandavfallet är bioavfall

Också de som hanterar soporna märker att finländarna inte sorterar sina bananskal och äppelskrutt.

På avfallscentralerna Mustankorkea och Sammakkokangas i mellersta Finland har man under några månader undersökt innehållet i blandavfallssoporna – och fynden har inte varit positiva.

Ungefär en tredjedel av innehållet i soppåsarna borde sorteras som bioavfall.

Sirje Stén vid Miljöministeriet påpekar att då man blandat bioavfall med till exempel papp i sin soppåse är det inte längre möjligt att i efterhand få ut något bra ur avfallsmassan eftersom det blöta bioavfallet smutsat ner allt som annars skulle ha gått att återvinna.

Enligt Stén hänger bruttonationalprodukten och mängden avfall ihop, det vill säga att mängden avfall har minskat under tiden som landet var i recession.

Avfallshög på en soptipp med måsar flygandes ovanför.
Avfallshög på en soptipp med måsar flygandes ovanför. Bild: Antro Valo Sopor,avfall,sophög

Enligt henne är målet att stoppa sambandet med bnp så att människor skulle konsumera mindre materiella ting även när tiderna är ekonomiskt gynnsamma.

– Vi borde få människor att konsumera mera tjänster istället för saker.

Malin Kurkisuo på Rosk n’ Roll betonar också vikten av att fundera på mängden avfall som slängs.

– Man ska tänka på att återanvända mera och inte konsumera i onödan. Man kan till exempel köpa sin trädgårdstidning på loppis och sedan ge den till en vän som efter det sorterar tidningen efter att hen har läst den.

Identitetsuppgifter bland soporna

På avfallscentralerna Mustankorkea och Sammakkokangas har man förutom bioavfall i fel soppåse också hittat känsliga papper med personuppgifter.

Då det gäller känsliga papper som ska slängas tipsar Malin Kurkisuo om att man ska riva bort adress- och identitetsuppgifter och sedan riva sönder pappret. Hon har också förståelse för att slänga de mest känsliga pappren i blandavfallet eftersom det bara utgör små mängder.

– Man kan också packa pappren i skilda påsar eller i dubbla påsar om man är rädd för att påsen ska gå sönder.

pappershög
Känsligt papper kan rivas innan det kastas. pappershög Bild: Yle/Robin Lindberg papper,pappershög,utredning

Förutom bioavfall har Kekarainen vid Stormossen också lagt märke till annan felsortering.

– Vanligaste felen som vi hittar är sprutor, nålar och mediciner som borde föras till apoteket. Batterier hittar vi också, de ska man föra till butiker eftersom nästan alla har en insamlingslåda.

– Vi hittar också mer och mer småelektronik som hörlurar, fjärrkontroller, miniräknare och små leksaker med batterier som alltså klassas som elektronikavfall och borde föras till en avfallsstation eller en större butik med insamling.

Enligt Ira Kekarainen kan felsortering orsaka fara för dem som jobbar inom avfallsbranschen och miljön tar också skada. Det kanske inte märks i dag utan först senare då till exempel tungmetaller kommer ut i miljön.

– Jag önskar att folk skulle förstå att man ska sortera för då kan man göra något nytt av avfallet, säger Ira Kekarainen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes