Hoppa till huvudinnehåll

Massiv kritik mot regeringens språkexperiment - “totalt orealistiskt”

En student gör anteckningar i sitt häfte på två språk.
Vilka blir följderna för de 2 200 barn som väljer bort svenskan eller finskan? Oklart enligt remmissvaren. En student gör anteckningar i sitt häfte på två språk. Bild: Yle/Linus Hoffman tvåspråkighet,studenter,studier (verksamhet),studerande,HUMAK University of Applied Sciences,Svenskundervisning,yrkeshögskoleutbildning,flerspråkighet

Högskolor, lärare och språkvetare sågar regeringens experiment med frivillig skolsvenska längs med fotknölarna. Att de som deltagit i försöket senare skulle lära sig språket under sin högskoleutbildning beskrivs som “totalt orealistiskt”. Svenska Yle har tagit del av de remissvar regeringen fått in.

Regeringen har beslutit att genomföra ett försök där 2 200 elever i grundskolan kan välja bort det andra inhemska språket. Målet är att barnen istället ska förkovra sig i andra språk.

Lagförslaget har nu kommenterats av experter och berörda. Av knappt 60 remissvar är 35 ytterst kritiska. Så gott som alla experter på utbildning anser att det kommer att leda till sämre språkkunskaper istället för mångsidigare.

Många är oroliga för att barnen som deltar i försöket kommer att ha sämre möjligheter till studier och jobb senare i livet.

Bara åtta instanser är klart positiva till försöket. Den gemensamma nämnaren för de positiva svaren är att de kräver att försöket ska leda till slopade språkkrav även för högskoleexamen och statliga tjänster.

Besvärliga följder för högskolestudier

Samtliga universitet och högskolor är kritiska till försöket. Följderna för den som vill studera vid en högskola kan vara besvärliga.

- Till en del blir det en resursfråga. Men det blir också en extra börda för de studenter som vid sidan av sina kandidatstudier måste ta extra studier i språk, säger prorektor Pertti Panula vid Helsingfors universitet till Svenska Yle.

Östra Finlands universitet tror att språkinlärningen kommer att kräva hundratals timmar i flera år och att studietiden i praktiken kommer att förlängas för dem som deltagit i försöket.

Uleåborgs universitet kallar planerna för “utopistiska”. Universitetens nätverk för språkundervisning kallar dem för “totalt orealistiska”.

Prorektor, professor Pertti Panula, Helsingfors universitet.
Prorektor Pertti Panula är orolig för följderna för tvåspråkiga Helsingfors universitet. Prorektor, professor Pertti Panula, Helsingfors universitet. Bild: Yle / Ted Urho pertti panula,Prorektor,Helsingfors universitet,besparingar,budgeter

Finlands studentkårers förbund skriver att det inte finns några konkreta planer för hur studenterna ska vägledas i sina studier i det andra inhemska språket på universitetsnivå.

Åbo Akademi påpekar att universiteten inte har några skyldigheter att lappa på de luckor som uppstår på grund av försöket.

Skapar större klyftor i samhället

Det finska lärarförbundet OAJ anser att det är en farlig utveckling om föräldrar kan skapa hinder för barnens framtida möjligheter. Akava tror av samma anledning att försöket kan leda till ökade socioekonomiska klyftor.

Barnombudsmannen påpekar vikten av att barn och föräldrar informeras om följderna om de väljer att delta i försöket.

De finskspråkiga gymnasieelevernas förbund är positiva till ökad valfrihet. De efterlyser ändå verkliga möjligheter för eleverna att välja mellan flera språk och kräver att språkkraven ska slopas även i högskoleexamen.

Det framstår enligt Helsingfors universitets rektor Pertti Panula inte som särskilt realistiskt.

- Det finns många jobb där man behöver båda språken. Till exempel en domare måste förstå handlingar på finska och svenska och som läkare är det inte så lätt att jobba utan att kunna språken.

Finskhetsförbundet vädrar morgonluft

Bland de som är odelat positiva till försöket finns Finskhetsförbundet och Vapaa kielivalinta (fritt språkval).

Gemensamt för dem och några små kommuner i östra och norra Finland är uppfattningen att försöket i förlängningen måste innebära att deltagarna befrias från språkkrav även om de studerar vid högskolor eller söker statliga tjänster.

Överraskande många små finskspråkiga kommuner är ändå kritiska till försöket både av principiella skäl och för att resurserna i mindre skolor inte räcker till för undervisning i flera alternativa språk.

Oklara mål och öppna frågor

Många påpekar att försöket saknar klara mätbara målsättningar. Enligt Justitieministeriet finns det inte några konkreta planer på hur man ska utvärdera försökets följder för deltagarna.

- Vad är det för resultat man vill ha fram i det här försöket och är de godtagbara i förhållande till att barn i grundskolan kan hamna i olika situation senare i livet?, frågar sig språkrättsrådet Corinna Tammenmaa vid Justitieministeriet.

Språkrättsrådet Corinna Tammenmaa
Corinna Tammenmaa kräver godtagbara skäl för att försätta barn i olika situation. Språkrättsrådet Corinna Tammenmaa Bild: YLE/Rose-Marie Sundström corinna tammenmaa

I remissvaren kommer det också fram många andra öppna frågor.

Vad händer till exempel med en försökselev som flyttar med sin familj till en ort som inte deltar i försöket? Hur ska eleverna väljas ut om det finns för många sökande? Och kan en elev på en mindre ort bli tvungen att byta skola för att hen vill läsa svenska?

Ingen fara för svenskspråkig service

I remissvaren är oron störst för barnens möjligheter senare i livet. Få påtalar några mer långtgående följder för landets tvåspråkighet.

- Det här försöket är så pass begränsat att det inte kommer att ha någon inverkan på svenskspråkigas service och rättigheter, säger Corinna Tammenmaa vid Justitieministeriet.

Däremot är hon orolig för de svenskspråkiga barn som eventuellt deltar i försöket.

- Jag har förstått att man också vill ha med svenskspråkiga barn i försöket. Vilka konsekvenser det kan få för dem har man inte utrett överhuvudtaget.

Vilka konsekvenser kan det få?

- Man har ju rätt att klara sig enbart på svenska i samhället. Men nog är det en betydligt större begränsning i arbetslivet om man inte kan någon finska överhuvudtaget än andra vägen, konstaterar Tammenmaa.

Grundlagsutskottet kan godkänna försöket

Bland annat Justitieombudsmannen kräver att försöket ska behandlas grundligt i grundlagsutskottet.

Corinna Tammenmaa säger ändå att försöket inte behöver stöta på patrull i utskottet. Men det måste finnas ett klart godtagbart skäl som går att utvärdera.

- Finns det godtagbara skäl har grundlagsutskottet nog godkänt liknande försök. Men det kräver att man filar på det här lagförslaget.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes