Hoppa till huvudinnehåll

Radioteatern skapade prisbelönta hörspel

Skylt med texten sändning
Skylt med texten sändning Bild: Mari Hägg/Mostphotos sändningsteknik,radioprogram,radioteatrar,hörspel,rundradioverksamhet,radiotetatern

Mellan 1990 och 2004 gjorde Radioteatern flera hörspel som vann priser i internationella tävlingar. Här kan du lyssna på de vinnande hörspelen.

De vinnande hörspelen presenteras här. Du kan också lyssna på hörspelen på Arenan. Mera om varför hörspelen blev så bra kan du läsa i en intervju med Radioteaterns dåvarande regissör Solveig Mattsson.

Fjädern

Fjädern bjuder på romantiska variationer av legenderna om Riddar Blåskägg och Mr. Fox. Lyssnaren sugs in i en medeltida värld där borgar, torn, vindbroar, jakt på påfåglar, baroner, omkringstrykande främlingar och kanske självaste djävulen hör till vardagen.

Hav mod / i lagom mått / ty blod skall strömma i vårt slott.

Blåskäggshistoriernas sex och våld vävs intrikat och lite kokett in i helheten som är lik en snillrik arabesk och en saga i en saga.

Fröken Isabella gifter sig med främlingen Renard och vill snart få tag på hans nyckel till kistan med den stora hemligheten i det västra tornet med fatala följder. I denna version låter Isabella männen (ynglingen, fadern) verkställa sina avrättningar medan hon följer det hela med en berättares svala intresse.

Text och regi: Erik Ohls. Inspelningstekniker: Eero Aro och Rami Lindholm. Personer: Rebecca Troupp, Lars Svedberg, Lusse Forsman, Dante Lindholm, Tom Wentzel, Anders Slotte, Göran Schauman.

Fjädern vann Prix Italia 1991.

När göken gol vid Seine

1946 vandrar en ung man längs byvägarna på den finska landsbygden och drömmer om ett bättre liv. Historien om skogshuggarsonen Toivo och hans väg från lagårdsbacken till Paris är berättelsen om en finsk mans uppgång och fall – om att drömma, klättra och längta och om att falla och kanske renas genom smutsen.

När göken gol vid Seine har lånat drag av pikareskgenren, men det är samtidigt en berättelse med många plan där det tragikomiska händelseförloppet får mytologiska dimensioner.

Text: Janina Jansson. Regi: Solveig Mattsson. Ljud: Eero Aro, Pirjo Jyrälä, Matts Kullman. I rollerna: Algot Böstman, Oskar Pöysti, Lasse Pöysti, Leena Häkkinen, Susanne Ringell, Sue Lemström, Peik Stenberg, Sixten Lundberg, Marjorita Huldén, Börje Idman, Hellen Willberg, Gretel Rasemann, Christer Bonn, Björn B.Lindström, Ludovic Kerfendal m.fl.

När göken gol vid Seine vann Prix Futura 1993.

Blå tornet

Genom en serie snapshots beskriver Blå tornet ett äktenskaps upplösning. Åhöraren får genom huvudpersonens, jagets, berättelse följa med genom den svåra processen och det långsamma avståndstagandet som han går igenom i förhållandet till sin psykiskt sjuka hustru.

Vissa av händelserna i hörspelet äger rum under parets resa till Stockholm och Blå tornet i Strindbergsmuséet.

Man kan säga att Juha Seppäläs pjäs sålunda tematiskt, om också inte till formen, anknyter till Strindbergs verk. Blå tornet karakteriseras av Juha Seppäläs knappa, precisa och lakoniska dialog.

Text: Juha Seppälä. Regi: Per-Olof Strandberg. Ljud: Marjatta Savolainen, Matts Kullman. I rollerna: Elina Hurme, Peik Stenberg.

Blå tornet vann Prix Ostankino för bästa regi 1994.

Petters valp

Sexåriga Petter har en vän – den gamla hunden Chien. Knappt har Chien visat sina sista valpar för Petter, förrän Skugghunden kommer och för honom med sig.

Så börjar Petters äventyr när han tillsammans med Trähästen, Valpen, Stenarna och Fjärilarna ska leta sig fram till Fjärran trädgården. Där finns Chien.

Hörspelet handlar om hur man växer ifrån sorgen men ändå har minnet kvar, om hur tomrummet förr eller senare fylls och minnet blir till något positivt.

Petters valp är skriven av Irmelin Sandman-Lilius. Regi: Solveig Mattsson. Ljud: Niko Ingman. Musik: Björn B. Lindström. I rollerna: Andreas af Enehjelm, Lasse Pöysti, Irmelin Sandman Lilius, Håkan Pörtfors, Göran Schauman, Susanne Ringell, Patricia Nyberg, Rebecca Troupp, Ahmed Riza, Björn B. Lindström, Pia Runnakko, Hellen Willberg.

Petters valp vann Prix Nordica 1994.

Vestalen

Vestalen är del två i en tilltänkt hörspelstrilogi om tre originella äldre damers livsöden. Handlingen i Vestalen är förlagd till teaterns värld. Huvudpersonen Siri Broman, teaterns sufflös, är en av dessa heroiska men stillsamma personer som utför sitt värv i det tysta, vid sidan av allt det som tilldrar sig huvudintresset. Som hennes raka motsats framstår teaterns stora primadonna Valborg, som naturligtvis ser till att hon spelar en betydande roll också i detta drama, i Siris historia.

Av sin hjältinna, Thalias trogna tjänarinna, tecknar Susanne Ringell ett mångbottnat porträtt där glimtar av ett liv vävs samman med ett nuplan där någonting har hänt: ridån ska just gå upp och Siri är försvunnen.

Många olika röster, bl.a. Berättaren och den unga skådespelerskan Nita, kommenterar Siri i detta “radioporträtt med störningar”. Samtidigt blir hörspelet också till en lek med teatervärldens sken och verklighet där vi bl.a. får smyglyssna till en föreställning av Macbeth bakom kulisserna.

Text: Susanne Ringell. Regi: Solveig Mattsson. Ljud: Niko Ingman. I rollerna: Silva Lillrank, Carl-Gustaf Wentzel, Max Bremer, John Webster, Åsa Nybo, Kyllikki Forssell, Andrey Mladenov, Sam Huber, Hellen Willberg, Algot Böstman, Peppe Forsblom, Mitja Sirén, Peik Stenberg, Robert Enckell, Håkan Pörtfors.

Vestalen vann Prix Italia 1995.

Drottningen av hämnd

Tove Appelgrens debuthörspel Drottningen av Hämnd är samtidigt en makaber saga och en realistisk berättelse om mobbning. Det är historien om Sessa, som kommer från ett splittrat hem och blir osynliggjord av plågoandarna i skolan – fram till den dag då hon äntligen tar ut sin gruvliga hämnd.

Drottningen av Hämnd, som Tove Appelgren även regisserat, är en tät och suggestiv berättelse om hur offret blir bödel. Den belönades med Richard Imison Newcomers Award vid Prix Futura-festivalen 1995. Ljudtekniker var Ari Mursula och för den tekniska regin stod Niko Ingman. I rollerna hör vi Rebecca Troupp, Hilkka Östman, Lars Svedberg, Stina Rautelin, Marjorita Huldén, Rabbe Smedlund och Paul Olin.

Text och regi: Tove Appelgren. Ljud: Ari Mursula, Niko Ingman. I rollerna Rebecca Troupp, Hilkka Östman, Lars Svedberg, Stina Rautelin m.fl.

Prix Futura, Richard Imison Newcomers Award, 1995.

Inbjudan till resa

Inbjudan till resa äger rum i framtiden. Cyberpunkarna Ros och Simon försöker överleva i utkanterna av det som ännu finns kvar av det organiserade samhället. De lever på att råna folk på deras bio-cybernetiska organ och sälja dem till hälare i hopp om att kunna muta sin väg in i staden.

En natt hittar de i sitt senaste offer ett svart ägg som visar sig vara ingången till alla mänskliga hjärnor inom en bestämd radie. Vad Ros och Simon inte vet är att processorn är en experimentell prototyp. Och det är bara början.

Inbjudan till resa av Petri Salin. Regissör: Solveig Mattsson. Ljud: Niko Ingman. I rollerna: Silva Lillrank, Carl-Gustaf Wentzel, Max Bremer, John Webster, Åsa Nybo, Kyllikki Forssell, Andrey Mladenov, Sam Huber, Hellen Willberg, Algot Böstman, Peppe Forsblom, Mitja Sirén, Peik Stenberg, Robert Enckell, Håkan Pörtfors, Max Bremer.

Inbjudan till resa vann Nordiska hörspelspriset år 2000.

Och om bettlare och vägmän

Susanne Ringells pjäs "Och om bettlare och vägmän" ger oss som lyssnare en unik chans att "tjuvlyssna" på människor i en simhall. Under allt det alldagliga pratet lurar en osäkerhet och ängslan över människan och livet.

Stora delar av texten spelades in på plats och ställe i Georgsgatans simhall i Helsingfors.

De medverkande: Anna Hultin, Nina Hukkinen, Anders Larsson, Ritva Valkama, Christina Indrenius-Zalewski, Susanna Ringbom, Sue Lemström, Annika Hansson, Thomas Backlund, Hilkka Östman, Sonja Ahlfors och cafétanten på Georgsgatans simhall. Regi: Solveig Mattsson. Inspelningstekniker: Saara Fogelholm. Ljuddesign och mixning: Matts Kullman. Produktionsassistent: Camilla Aromaa. Musik: Timo Hietala.

Föreställningen vann Prix Europa Radio France i Berlin år 2004.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Morjens skämtar med finlandssvensk tv

    Morjens älskade att skämta med finlandssvensk tv

    I humorprogrammet Morjens älskade man att skämta med finlandssvensk tv och Rundradion överlag. Här får vi se parodier på aktualitetsprogram, valdebatter och ungdomsprogram.

  • Skämt å sido ville vara en finlandssvensk Monty Python

    Skämt å sido var hemlagad snällhumor från Vasa.

    Skämt å sido var hemlagad snällhumor från Vasa 1993. Skådisarna inspirerades av engelska komediserier typ Monty Python och inspelningarna var ännu roligare än själva sketcherna.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • Lapporörelsen ville kuva vänstern med våld och terror

    Mussolinis Italien var den stora förebilden.

    Lapporörelsen grundades 1929 av Vihtori Kosola. Under de tre år rörelsen var aktiv samlade den tusentals anhängare. Personer som ansågs vara vänster utsattes för fascistisk förföljelse och våld. Människor misshandlades och mördades, och demokratin sattes i gungning då partier förbjöds. Också borgerliga politiker råkade ut för Lapporörelsens terror. Till och med republikens tidigare president KJ Ståhlberg.

  • När Finland var fem före att bli fascistiskt - ny podd om Lapporörelsens skjutsning av president Ståhlberg

    Extremhögern kidnappade president Ståhlberg.

    Det var ett våldets och orons år i Finland. Den högerradikala Lapporörelsen var stark och samlade 12.000 personer till en demonstration som synligt togs emot av Finlands statsledning i Helsingfors.. Det som kunde ha lett till en statskupp och diktatur, fick ett abrupt slut då man gjorde misstaget att kidnappa Finlands första president. Lapporörelsens hatretorik har återuppstått i dagens diskussionsklimat.

  • Varning för svart halka!

    I den här varningsfilmen informeras bilisterna

    Den svarta, genomskinliga is som bildas vid snabb nedisning av vägar är djävulskt farlig för bilister. I den här varningsfilmen informeras bilisterna med skrämselpropaganda.

  • Novemberväder med Juha Föhr

    Juha Föhr och vädret kring farsdag 1991

    Juha Föhr berättar om det regniga och blåsiga vädret kring farsdag 1991.

  • Monica Welling om novembervädret

    I november 1972 utlovades snö.

    Klart och fint väder, lite snöbyar och inte särdeles kallt, lovar Monica Welling i väderprognosen från 1972.

  • Benny Törnroos: I november

    Benny fick inte representera Finland med sin ballad 1988.

    Benny Törnroos sjöng balladen "I november" på uttagningstävlingen 1988 för Eurovisionsschlagerfestivalen.

  • Med blicken på flyttfåglarna

    Fåglarna flyger tusentals kilometer och vilar ibland.

    Över 200 miljoner fåglar flyttar från Finland varje höst, och återvänder på våren. Fåglarna flyger tusentals kilometer och vilar bara på vissa utvalda ställen.

  • Höstvisa med Bo Andersson

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna..."

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna minut för minut...." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Höstvisa med Cumulus och von Weymarn

    Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött

    "Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött, nu blir kvällarna kyliga och sena..." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Den lögnaktiga selfien är också sanning

    En selfie är kommunkation. Man visar hur man vill se ut.

    En selfie visar man hur man vill se ut. Den utelämnar annat, men kan ändå innehålla sanning. Med en selfie kan du kommunicera med dina vänner. Eller bli en kändis.

  • Dina kläder berättar vem du är

    Teddys, punkare, ett mods och "vanliga sportiga" killar.

    Hur man klär sig är inte bara beroende av vad som är modernt och vad kompisarna säger. Klädseln kan också vara fråga om värderingar, man vill visa fram den subkultur man tillhör. I Bang 1981 intervjuas teddys, punkare, ett mods och "vanliga sportiga" killar.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken från 1973 möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

  • Han blev hela Finlands sagofarbror - här är historien om Topelius

    Topelius var sin tids främsta författare och opinionsbildare

    En januarionsdag år 1818 kom ett gossebarn till världen på Kuddnäs gård i Nykarleby. Liksom äldre, vidskepliga människor gjorde då stannade gårdens trädgårdsmästare upp för att läsa gossens livsöde i stjärnorna. Klart var att pojken, som för exakt 200 år sedan föddes till familjen Topelius, en dag skulle bli en känd man.

Nyligen publicerat - Arkivet