Hoppa till huvudinnehåll

Radioteatern skapade prisbelönta hörspel

Skylt med texten sändning
Skylt med texten sändning Bild: Mari Hägg/Mostphotos sändningsteknik,radioprogram,radioteatrar,hörspel,rundradioverksamhet,radiotetatern

Mellan 1990 och 2004 gjorde Radioteatern flera hörspel som vann priser i internationella tävlingar. Här kan du lyssna på de vinnande hörspelen.

De vinnande hörspelen presenteras här. Du kan också lyssna på hörspelen på Arenan. Mera om varför hörspelen blev så bra kan du läsa i en intervju med Radioteaterns dåvarande regissör Solveig Mattsson.

Fjädern

Fjädern bjuder på romantiska variationer av legenderna om Riddar Blåskägg och Mr. Fox. Lyssnaren sugs in i en medeltida värld där borgar, torn, vindbroar, jakt på påfåglar, baroner, omkringstrykande främlingar och kanske självaste djävulen hör till vardagen.

Hav mod / i lagom mått / ty blod skall strömma i vårt slott.

Blåskäggshistoriernas sex och våld vävs intrikat och lite kokett in i helheten som är lik en snillrik arabesk och en saga i en saga.

Fröken Isabella gifter sig med främlingen Renard och vill snart få tag på hans nyckel till kistan med den stora hemligheten i det västra tornet med fatala följder. I denna version låter Isabella männen (ynglingen, fadern) verkställa sina avrättningar medan hon följer det hela med en berättares svala intresse.

Text och regi: Erik Ohls. Inspelningstekniker: Eero Aro och Rami Lindholm. Personer: Rebecca Troupp, Lars Svedberg, Lusse Forsman, Dante Lindholm, Tom Wentzel, Anders Slotte, Göran Schauman.

Fjädern vann Prix Italia 1991.

När göken gol vid Seine

1946 vandrar en ung man längs byvägarna på den finska landsbygden och drömmer om ett bättre liv. Historien om skogshuggarsonen Toivo och hans väg från lagårdsbacken till Paris är berättelsen om en finsk mans uppgång och fall – om att drömma, klättra och längta och om att falla och kanske renas genom smutsen.

När göken gol vid Seine har lånat drag av pikareskgenren, men det är samtidigt en berättelse med många plan där det tragikomiska händelseförloppet får mytologiska dimensioner.

Text: Janina Jansson. Regi: Solveig Mattsson. Ljud: Eero Aro, Pirjo Jyrälä, Matts Kullman. I rollerna: Algot Böstman, Oskar Pöysti, Lasse Pöysti, Leena Häkkinen, Susanne Ringell, Sue Lemström, Peik Stenberg, Sixten Lundberg, Marjorita Huldén, Börje Idman, Hellen Willberg, Gretel Rasemann, Christer Bonn, Björn B.Lindström, Ludovic Kerfendal m.fl.

När göken gol vid Seine vann Prix Futura 1993.

Blå tornet

Genom en serie snapshots beskriver Blå tornet ett äktenskaps upplösning. Åhöraren får genom huvudpersonens, jagets, berättelse följa med genom den svåra processen och det långsamma avståndstagandet som han går igenom i förhållandet till sin psykiskt sjuka hustru.

Vissa av händelserna i hörspelet äger rum under parets resa till Stockholm och Blå tornet i Strindbergsmuséet.

Man kan säga att Juha Seppäläs pjäs sålunda tematiskt, om också inte till formen, anknyter till Strindbergs verk. Blå tornet karakteriseras av Juha Seppäläs knappa, precisa och lakoniska dialog.

Text: Juha Seppälä. Regi: Per-Olof Strandberg. Ljud: Marjatta Savolainen, Matts Kullman. I rollerna: Elina Hurme, Peik Stenberg.

Blå tornet vann Prix Ostankino för bästa regi 1994.

Petters valp

Sexåriga Petter har en vän – den gamla hunden Chien. Knappt har Chien visat sina sista valpar för Petter, förrän Skugghunden kommer och för honom med sig.

Så börjar Petters äventyr när han tillsammans med Trähästen, Valpen, Stenarna och Fjärilarna ska leta sig fram till Fjärran trädgården. Där finns Chien.

Hörspelet handlar om hur man växer ifrån sorgen men ändå har minnet kvar, om hur tomrummet förr eller senare fylls och minnet blir till något positivt.

Petters valp är skriven av Irmelin Sandman-Lilius. Regi: Solveig Mattsson. Ljud: Niko Ingman. Musik: Björn B. Lindström. I rollerna: Andreas af Enehjelm, Lasse Pöysti, Irmelin Sandman Lilius, Håkan Pörtfors, Göran Schauman, Susanne Ringell, Patricia Nyberg, Rebecca Troupp, Ahmed Riza, Björn B. Lindström, Pia Runnakko, Hellen Willberg.

Petters valp vann Prix Nordica 1994.

Vestalen

Vestalen är del två i en tilltänkt hörspelstrilogi om tre originella äldre damers livsöden. Handlingen i Vestalen är förlagd till teaterns värld. Huvudpersonen Siri Broman, teaterns sufflös, är en av dessa heroiska men stillsamma personer som utför sitt värv i det tysta, vid sidan av allt det som tilldrar sig huvudintresset. Som hennes raka motsats framstår teaterns stora primadonna Valborg, som naturligtvis ser till att hon spelar en betydande roll också i detta drama, i Siris historia.

Av sin hjältinna, Thalias trogna tjänarinna, tecknar Susanne Ringell ett mångbottnat porträtt där glimtar av ett liv vävs samman med ett nuplan där någonting har hänt: ridån ska just gå upp och Siri är försvunnen.

Många olika röster, bl.a. Berättaren och den unga skådespelerskan Nita, kommenterar Siri i detta “radioporträtt med störningar”. Samtidigt blir hörspelet också till en lek med teatervärldens sken och verklighet där vi bl.a. får smyglyssna till en föreställning av Macbeth bakom kulisserna.

Text: Susanne Ringell. Regi: Solveig Mattsson. Ljud: Niko Ingman. I rollerna: Silva Lillrank, Carl-Gustaf Wentzel, Max Bremer, John Webster, Åsa Nybo, Kyllikki Forssell, Andrey Mladenov, Sam Huber, Hellen Willberg, Algot Böstman, Peppe Forsblom, Mitja Sirén, Peik Stenberg, Robert Enckell, Håkan Pörtfors.

Vestalen vann Prix Italia 1995.

Drottningen av hämnd

Tove Appelgrens debuthörspel Drottningen av Hämnd är samtidigt en makaber saga och en realistisk berättelse om mobbning. Det är historien om Sessa, som kommer från ett splittrat hem och blir osynliggjord av plågoandarna i skolan – fram till den dag då hon äntligen tar ut sin gruvliga hämnd.

Drottningen av Hämnd, som Tove Appelgren även regisserat, är en tät och suggestiv berättelse om hur offret blir bödel. Den belönades med Richard Imison Newcomers Award vid Prix Futura-festivalen 1995. Ljudtekniker var Ari Mursula och för den tekniska regin stod Niko Ingman. I rollerna hör vi Rebecca Troupp, Hilkka Östman, Lars Svedberg, Stina Rautelin, Marjorita Huldén, Rabbe Smedlund och Paul Olin.

Text och regi: Tove Appelgren. Ljud: Ari Mursula, Niko Ingman. I rollerna Rebecca Troupp, Hilkka Östman, Lars Svedberg, Stina Rautelin m.fl.

Prix Futura, Richard Imison Newcomers Award, 1995.

Inbjudan till resa

Inbjudan till resa äger rum i framtiden. Cyberpunkarna Ros och Simon försöker överleva i utkanterna av det som ännu finns kvar av det organiserade samhället. De lever på att råna folk på deras bio-cybernetiska organ och sälja dem till hälare i hopp om att kunna muta sin väg in i staden.

En natt hittar de i sitt senaste offer ett svart ägg som visar sig vara ingången till alla mänskliga hjärnor inom en bestämd radie. Vad Ros och Simon inte vet är att processorn är en experimentell prototyp. Och det är bara början.

Inbjudan till resa av Petri Salin. Regissör: Solveig Mattsson. Ljud: Niko Ingman. I rollerna: Silva Lillrank, Carl-Gustaf Wentzel, Max Bremer, John Webster, Åsa Nybo, Kyllikki Forssell, Andrey Mladenov, Sam Huber, Hellen Willberg, Algot Böstman, Peppe Forsblom, Mitja Sirén, Peik Stenberg, Robert Enckell, Håkan Pörtfors, Max Bremer.

Inbjudan till resa vann Nordiska hörspelspriset år 2000.

Och om bettlare och vägmän

Susanne Ringells pjäs "Och om bettlare och vägmän" ger oss som lyssnare en unik chans att "tjuvlyssna" på människor i en simhall. Under allt det alldagliga pratet lurar en osäkerhet och ängslan över människan och livet.

Stora delar av texten spelades in på plats och ställe i Georgsgatans simhall i Helsingfors.

De medverkande: Anna Hultin, Nina Hukkinen, Anders Larsson, Ritva Valkama, Christina Indrenius-Zalewski, Susanna Ringbom, Sue Lemström, Annika Hansson, Thomas Backlund, Hilkka Östman, Sonja Ahlfors och cafétanten på Georgsgatans simhall. Regi: Solveig Mattsson. Inspelningstekniker: Saara Fogelholm. Ljuddesign och mixning: Matts Kullman. Produktionsassistent: Camilla Aromaa. Musik: Timo Hietala.

Föreställningen vann Prix Europa Radio France i Berlin år 2004.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Påskägg i de vackraste färger och mönster

    Vill du lära dig att måla vackra påskägg med vaxteknik?

    Vill du lära dig att måla vackra påskägg med vaxteknik? Här får du noggranna instruktioner i äggmålningens grunder. Men man kan också göra det lätt för sig och bara måla på äggen med vattenfärger.

  • Påskbrasor i Österbotten

    I Österbotten är det tradition att bränna påskbrasor.

    I Österbotten är det tradition att bränna påskbrasor. Viktigast är kanske att ha den största brasan så att invånarna i grannkommunen blir avundsjuka.

  • Mat med mersmak: Urbenad lammstek

    En fin lammbit som benas ur och fylls med godsaker.

    I Mat med mersmak används igen fina råvaror. En fin lammbit som benas ur och fylls med allehanda godsaker och äts med potatisgratäng.

  • Behind the scenes of 16

    Kultserie med musik om ungdomar och lärare i nionde klass.

    Serien 16 blev superpop bland finlandssvenska unga. Följ med bakom kulisserna och hör mera om de som var med. Bland andra var alla fyra medlemmarna i Fork urpsrungligen i 16.

  • "Felix och Nenne" minns tv-serien 16 med värme

    Kasper Ramström och Silva Lillrank blev idoler 1993.

    Kärleksbrev, kravallstängsel och kultstatus. Kasper Ramström och Silva Lillrank är fortfarande häpna över att serien 16 blev så stor.

  • Böj och töj dig i form

    Gympa framför TV:n och medan du städar

    Jumppa framför TV:n och medan du städar med Berit och Marianne.

  • Må så gott och ha det bra!

    Är ni frisk? Mår ni gott?

    Är ni frisk? Mår ni gott? Hurudan kondition har ni? En förbättringskur med hjälp av ett träningsprogram kan alla genomföra. Följ Ståla i flera avsnitt och lär er hur ni kan komma i bättre fysisk form.

  • Mauri Antero Numminen sjunger provokativ underground och trallvänliga barnlåtar med en karaktäristiskt gnällig röst

    Den tvåspråkiga artisten provocerar och gläder!

    Mauri Antero Numminen har sjungit barnvisor och sånger som Rundradion förbjudit, jagat bort en hel cirkussamling publik med sin maskinmusik och charmat människor världen över. M.A. Numminen har ofta sjungit och uppträtt på svenska. Här får du se och lyssna på hans speciella röst och finurliga svenska texter.

  • Moskvafreden 1940

    Det blev också bara en tillfällig fred.

    Den 13 mars 1940 slöts Moskvafreden, med svåra fredsvillkor. Det blev också bara en tillfällig fred.

  • Reportage från vinterkriget

    Nyhetsrapport om att 16 städer i Finland har blivit bombade.

    Torsdagmorgon den 30 november 1939 flög bombplan in över Finland från Sovjetunionen. Och vinterkriget bröt ut.

  • Helsingfors under vinterkriget

    En inblick i livet vid hemmafronten.

    Hur var det att leva i huvudstaden Helsingfors under vinterkriget? Vi får en inblick i livet vid hemmafronten i dessa ljudklipp om bombningar, mörkläggning, fönsterglas och första hjälp.

  • Tove Jansson läser ur Det osynliga barnet

    Novellsamlingen pekar framåt mot mer allvarliga muminböcker.

    I Tove Janssons novellsamling Det osynliga barnet (1962) behandlas många negativa känslor som avund, förlust, sorg och ensamhet.

  • Pesach är det osyrade brödets fest

    Den judiska påsken är det osyrade brödets högtid.

    Pesach, den judiska påsken, är det osyrade brödets högtid. Den firas till minne av uttåget ur Egypten och är en av de viktigaste judiska högtiderna.

  • Jag, Laban - Tobias Zilliacus spelar sexåring i sin mammas värld

    Antonia Zilliacus om lilla Labans värld.

    "Det här är jag, Laban - fast nej, det är ju bara en bild av mig. När jag tänker och föreställer mig alla dem som säger jo eller nej, då blir det bilder inne i mitt huvud..." Antonia Zilliacus serie Jag, Laban är ett starkt drama som å ena sidan är typiskt för sin tid (sjuttiotalet) men också beskriver barnets allmängiltiga tillvaro som är lika aktuell nu som då.

  • Breakdance i Finland på 80-talet

    Det var förbjudet att dansa breakdance på gatorna i Finland.

    I New York introducerades hip hopen 1973. Till Finland kom den på 1980-talet tillsammans med breakdancen. Men det var absolut förbjudet att dansa på gatorna. Breakdance "kräver en god kondis och ger sina utövare utlopp för den överloppsenergi, som annars kanske kunde användas till ett sämre ändamål", säger redaktör Björn Federley

  • Svängig finlandssvensk rap i Söndagsöppet

    Niklas Rosström rappar och sjunger.

    Många menar att Duckräpp med Pale och Wille från 1988 är den första raplåten på finlandssvenska. Men redan 1987 kom en låt som tangerar rap-musik. I alla fall i titeln "New York Rap".

  • Rockdebatt i Söndagsöppet 1985

    Rock'n'roll lever för alltid.

    "Rockmusikerna hör till vår tids största idoler. Den musikform de företräder kallar vi kort och gott: Rock". Vad är rock? Är rocken farlig? Det vill Söndagsöppet ta reda på.

  • Paleåwille och fi-fi-fi-fi-fi-fi-finlandssvenskan

    "Jag har pengarna på banken, och papprena från Hanken..."

    "Jag har papprena på Hanken och pengarna på banken..." Den första finlandssvenska "räppen" var nog Duckräpp, med refrängen "jag är fi-fi-fi-fi-fi-fi finlandssvensk". Och den har påverkat det finlandssvenska musiklivet mera än man kunnnat ana.

  • Hong Kong-influensan 1969

    Var denna influensa en allvarlig fara för allmänheten?

    I aktualitetsmagasinet Zoom diskuteras Hong Kong-influensan. Var denna influensa en allvarlig fara för allmänheten? Fältläkare Harald Blomqvist beskriver situationen inom armén, vid Dragsviks brigad.

  • Galna ko-sjukan

    Europa skakas av köttskandal på 1990- talet

    I mitten av 1990-talet skakades Europa av en köttskandal. Man märkte att sjuka kor som använts till föda smittade människan. Galna ko-sjukan eller BSE var speciellt förekommande i Storbrittanien och Irland.

  • Ebolaviruset dödar och skrämmer

    Också västerlänningar avled 2014.

    Före 2014 dök nyheter om otäcka enstaka epidemier av ebolafeber i Afrika upp nu och då, t.ex. i Zaire 1995. Men ebolaepidemin i Västafrika 2014 spreds sig rapidartat och också västerlänningar avled. Då steg rädslan och viljan att lära sig något om ebola också i Europa och Väst.

  • Aids kommer till Finland

    1983 fick Finland sitt första aidsfall.

    1983 fick Finland sitt första aidsfall. Hur påverkades människors attityder till de homosexuella och folk fån andra länder i och med aids?

  • Tuberkulosen fördelar sig orättvist i samhällsklasserna 1968

    Vägen tillbaka efter en sjukhusvistelse kan vara lång.

    Finland hör till de västliga länder som ännu 1968 har relativt många tuberkulosfall. Sjukdomen koncentrerar sig ofta till dem som har det socialt sett svårast. Och vägen tillbaka till ett normalt arbetsliv efter en sjukhusvistelse kan vara lång.

  • Tre långa år – samhällsdrama om brott och straff

    Att komma till samhället efter ett fängelsestraff

    I dramat Tre långa år med manus av Claes Andersson och regi av Åke Lindman dryftas sociala frågor och vad som händer när du blir stämplad för livet. Familjen Ekholm har det knapert, men det går ändå. Tills allt rasar samman när Sven sätter sig i bilen efter en fotbollsmatch och några öl.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

Nyligen publicerat - Arkivet