Hoppa till huvudinnehåll

Polisen: För det mesta hjälper inte ryktesspridning

Facebook.
Via nätet sprids nyheter - och rykten - blixtsnabbt. Facebook. Bild: Yle sociala medier

Nu som då händer det att rykten om olika brott sprids på sociala medier utan att polisen egentligen har någon koll på vad som har hänt. Polisen i Vasa tampas som bäst med ett dylikt fall.

En ung man ska ha knivrånats i Stenhaga under tisdagen, och ett facebookinlägg om rånet har fått stor spridning. Polisen känner till fallet, men det finns många risker med ryktesspridning, säger Mikael Appel, informatör på Österbottens polisinrättning.

Det händer att polisen får kännedom om ett möjligt brott först då media ringer för att man sett ett inlägg i sociala medier.

- Många gånger har vi inte ännu i den stunden ens information om händelsen. Då kan det vara svårt att varken bekräfta eller dementera vad som har inträffat, säger Appel.

Kommunikationschef Mikael Appel med den nya polismaijan.
Mikael Appel Kommunikationschef Mikael Appel med den nya polismaijan. Bild: Yle/Joni Kyheröinen kommunikationschef mikael appel

Enligt Appel är händelseförloppet i sådana situationer ofta det att man först gör ett inlägg på sociala medier i stället för att göra en polisanmälan. Givetvis gör människor ofta tvärtom också.

- Sen om man gör en elektronisk brottsanmälan kan det ju ta en dag eller två innan det skrivs in i polisens system, säger Appel.

Kan påverka icke-inblandade

Appel har svårt att svara entydigt på om spridningen om påstådda brottsfall på sociala medier är till nytta eller inte för polisen.

- I allmänhet ger det inte så väldigt mycket. Det blir mycket spekulationer och diskussioner, som kan leda till helt felaktiga uppgifter om vem som är misstänkt, säger Appel.

- Någon kanske har en aning och har sett en bil någonstans, men det kan hända att den inte har någonting att göra med saken.

Om ryktet sprids så vilt så kan till och med bilder börja dyka upp på fordonsexemplet som Appel nämner. Då är plötsligt en utomstående i centrum för en händelse som de kanske inte har någon aning om.

I vissa fall kan förstås polisen få in användbara tips via sociala media. Det har till exempel hänt att stöldgods har hittats tack vare att någon har varit uppmärksam.

- Det är lite på gott och ont, det är svårt att dra en klar gräns, säger Appel.

Vissa fall kräver extra eftertanke

Rykten om brott som kan väcka väldigt mycket känslor, såsom våldtäkt eller misshandel, kan bli problematiska när de sprids.

- Då borde man tänka sig noga för innan man delar något. Vi kan ju inte från polisens håll förbjuda folk från att skriva vad de vill skriva, det är ju fritt fram så länge man håller sig inom lagens ramar. Men diskussionen börjar snabbt gå het och fel personer kan pekas ut, säger Appel.

- Det brukar inte leda riktigt någonstans i slutändan.

Att hänga ut någon kan också ha sina risker för själva förmedlaren. Om man är oförsiktig kan man bli dömd för till exempel ärekränkning.

Offret kanske inte vill ha offentlighet

Enligt Mikael Appel behöver det i många fall inte vara den utsatta som delar med sig på sociala medier av händelserna.

- De som är offer kanske inte vill att det ska spridas på nätet. Där gäller det också att tänka efter före man lägger ut någonting, säger Appel.

Appel säger att man helst först ska kontakta polisen.

Polisen i Vasa har lovat informera om det aktuella fallet i Stenhaga före kl 16 på onsdag.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten