Hoppa till huvudinnehåll

Tv-drama i vackra sommarkulisser

Riki möter Eldfågeln i Den förtrollade vägen, 1986
Riki möter Eldfågeln i Den förtrollade vägen, 1986 Riki möter Eldfågeln i Den förtrollade vägen, 1986 Riki,Yle Arkivet,Rundradion ab barnprogram,dramaserier,Oscar Parland,Åke Lindman,Den förtrollade vägen (film),Eldfågeln

Tv-filmerna Den förtrollade vägen, Tjurens år, Grottan och Madeleine berättar om somrar i idylliska kulisser. Men tematiken växlar från barndomens underbara somrar till ungdomsproblem och spritdränkt äktenskapskris.

Här presenteras några tv-pärlor ur Svenska Yles historia. Du kan också se filmerna på Arenan.

Släktingar och fantasier i Den förtrollade vägen

Huvudpersonen i Den förtrollade vägen (1986) är fem år gamla Riki (Marcus Hietanen), som tillbringar sina barndomssomrar hos sina kosmopolitiska släktingar i deras sommarhus i finländska Karelen.

Det är sommarfester, värme och massor med släktingar.

Riki har en sällsynt livlig fantasi, och hans drömmar och föreställningar blandas med verkliga händelser i hans omgivning.

Då Riki känner sig missförstådd bland alla originella släktingar, onklar, tanter och kusiner flyr han in i fantasivärldar där han umgås med älskade djur.

I Tjurens år reser vi tillbaka till Rikis värld i Karelen, men nu är det inte längre bara sommar och nostalgi. Kriget tränger på och det blir vinter.

Den förtrollade vägen och Tjurens år bygger på romaner av Oscar Parland, som också är berättaren här. Manuset är skrivet av Benedict Zilliacus och för regin står Åke Lindman.

Medverkande i Den förtrollade vägen och Tjurens år

Regissör: Åke Lindman
Dramatisering: Benedict Zilliacus, baserar sig på en roman av Oscar Parland med samma namn
Kompositör: Lasse Mårtenson
Fotograf: Matti Kurkikangas
Klippare: Pipsa Valavaara
Scenograf: Georg Sikow
Trickfoto: Harri Martinson, Pekka Nevala
Producerat av Yle FST/ Tv-teatern
Premiär: 29.12.1986

Skådespelare:
Oscar Parland (berättare, Riki som gammal)
Marcus Hietanen (Riki)
Pirkko Mannola (Rikis mamma)
Johan Simberg (Rikis pappa)
Andreas Toth (Bernt, Rikis storebror)
Christel Aminoff (tant Paula)
Lisa Bergström (tant Malla)
Nils Brandt (onkel Frans)
Paul Budsko (Kuno Grim)
Kim Gunell (Oliver)
Yasmine Harkimo (Nina)
Valentina Mecklin (tant Luscha)
Monica Nyman (Tanten)
Stella Parland (Katinka)
Kaj Rainer (onkel Erni)
Gerda Ryselin (tant Louise)
Göran Schauman (onkel Boris)
Pehr-Olof Sirén (onkel Georg)
Dorle von Wendt (mormor)
Leif Wager (onkel Fabian)
Gullan Wahlström (tant Laura)
Nanny Westerlund (tant Gulla)

1987 Prix Italia, Vicenza, Italia

Tjurens år:

I huvudrollerna: Marcus Hietanen (Riki), Dorle Stenius (Mormor), Pirkko Mannola (Mamma), Johan Simberg (Pappa), Andreas Toth (Bernt), John Åhman (Tommy), Lasse Pöysti (Onkel Jegor), Nils Brandt (Onkel Frans), Monica Nyman (Tanten), Marja Pesonen (Njanja). Regi: Åke Lindman. Dramatisering: Benedict Zilliacus. Musik: Lasse Mårtenson. Efter en roman av Oscar Parland.

Grottan - ungdomsproblem i sommarvarmt Helsingfors

När barnen växer upp och blir ungdomar betyder en varm sommarstad problem. I alla fall i kultfilmen Grottan från 1970.

Psykiatern Claes Andersson har skrivit manus till Grottan. Han definierar filmen så här:

- Den här filmen handlar om några tonåringar, ett litet gäng i en av Helsingfors förstäder. Den berättar inte om något ungdomsproblem, utan om något som berör hela samhället och som ska förstås mot bakgrunden av hela den sociala och ekonomiska strukturen.

Grottan har musik av Wigwam, och Ronnie Österberg spelar huvudrollen Lasse.

Det är en klassisk ungdomsskildring om ungdomar som kommit på kant med skolan och samhället, och som i stället söker sig till varandra, experimenterar med droger och brott för att få någon mening med sitt liv. Och föräldrarna är oförstående inför de unga.

Medverkande i Grottan

I huvudrollerna: Ronnie Österberg (Lasse), Lolita Holmström (Pi), Sue Lemström (Lena), Ravil Salah (Lintsi), Lila Granlund (Lill-Piri), Magnus Holmberg (Severi), Cecilia Heikel-Ek och Helge Green (Lasses och Pis föräldrar), Sigrid Rehnström (Lintsis mamma). Manusförfattare: Åke Lindman och Claes Andersson. Regissör: Åke Lindman. Musik: Jukka Gustavson, Pekka Pohjola, Jim Pembroke, Ronnie Österberg (Wigwam) och Lila Granlund.

Madeleine - äktenskapshelvete i sommarparadis

Tv-filmen Madeleine från 1982, efter en roman av Christer Kihlman, är ett äktenskapsdrama i idylliska sommarkulisser.

Huvudpersonen Raf kämpar med spriten och med sina svartsjukekänslor inför sin hustru Madeleine. Raf försöker skriva en roman som inte blir till något och han kan inte nå sina barn eller Madeleine.

Det är sommar och familjen befinner sig i en idyllisk borgerlig villa. Men idyllen spricker upp och våldsspiralen tränger sig närmare.

Under varma och vackra sommarnätter kommer sanningar till ytan och alkoholen bidrar till att huvudpersonen Raf möter skräck, svartsjuka, rädslor och paranoia.

Medverkande i Madeleine

I huvudrollerna: Tuomas Laustiola (Raf), Marjorita Huldén (Madeleine), Georg Dolivo (Christian), Sanna Holmberg (Marina). Manuskript och regi: Titta Karakorpi. Efter en roman av Christer Kihlman.

Drama i tv och radio

Kommentarer

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Fågelholksauktion i Borgå 1965

    Borgånejdens fågelförening säljer holkar för olika fåglar.

    Rundradions nyhetsredaktion besöker Borgå 1965. Borgånejdens fågelförening informerar och säljer fågelholkar.

  • Att lappa en punktering och putsa cykeln

    -Inte det minsta svårt, enligt reparatör Åke Wiberg.

    Att lappa ett punkterat cykeldäck är inte det minsta svårt enligt reparatör Åke Wiberg. Och på hösten skall man putsa och ta hand om sin cykel så att man inte på våren hittar ett rostigt vrak.

  • Råd och tips kring motorcykeln

    En vintrig dag i mars träffar vi ett gäng motorcyklister.

    En vintrig dag i mars träffar Carl Mesterton ett gäng motorcykelentusiaster och en konstapel för att få råd om hur man tar i bruk sin motorcykeln på våren.

  • Direktörer för Rundradion: från J. V. Vakio till Lauri Kivinen

    Samhället och den rådande politiken styrde direktörsvalen.

    Under sina livskraftiga decennier har Rundradion/Yle styrts av tolv män och en kvinna. Det har varit lugna år och turbulenta tider. Samhällsklimatet och den rådande politiken har styrt både direktörsval och hur programpolitiken sett ut.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Mentalpatient för livet?

    På Ekåsens sinnesjukhus

    Vi glider in till Ekåsens sinnesjukhus till tonerna av en trumpet. Vilka öden döljer sig här, och hur klarar sig patienterna när de skall tillbaka till samhället?

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Vansinnig mentalvårdshistoria

    Psykvården under lupp i Rivet ur arkivet.

    I dag är det svårt att föreställa sig hur vården av psykiskt sjuka såg ut för några generationer sedan. Under många, långa tider har psykiskt sjuka behandlats vansinnigt dåligt.

  • Han blev hela Finlands sagofarbror - här är historien om Topelius

    Topelius var sin tids främsta författare och opinionsbildare

    En januarionsdag år 1818 kom ett gossebarn till världen på Kuddnäs gård i Nykarleby. Liksom äldre, vidskepliga människor gjorde då stannade gårdens trädgårdsmästare upp för att läsa gossens livsöde i stjärnorna. Klart var att pojken, som för exakt 200 år sedan föddes till familjen Topelius, en dag skulle bli en känd man.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

Nyligen publicerat - Arkivet