Hoppa till huvudinnehåll

Tv-drama i vackra sommarkulisser

Riki möter Eldfågeln i Den förtrollade vägen, 1986
Riki möter Eldfågeln i Den förtrollade vägen, 1986 Riki möter Eldfågeln i Den förtrollade vägen, 1986 Riki,Yle Arkivet,Rundradion ab barnprogram,dramaserier,Oscar Parland,Åke Lindman,Den förtrollade vägen (film),Eldfågeln

Tv-filmerna Den förtrollade vägen, Tjurens år, Grottan och Madeleine berättar om somrar i idylliska kulisser. Men tematiken växlar från barndomens underbara somrar till ungdomsproblem och spritdränkt äktenskapskris.

Här presenteras några tv-pärlor ur Svenska Yles historia. Du kan också se filmerna på Arenan.

Släktingar och fantasier i Den förtrollade vägen

Huvudpersonen i Den förtrollade vägen (1986) är fem år gamla Riki (Marcus Hietanen), som tillbringar sina barndomssomrar hos sina kosmopolitiska släktingar i deras sommarhus i finländska Karelen.

Det är sommarfester, värme och massor med släktingar.

Riki har en sällsynt livlig fantasi, och hans drömmar och föreställningar blandas med verkliga händelser i hans omgivning.

Då Riki känner sig missförstådd bland alla originella släktingar, onklar, tanter och kusiner flyr han in i fantasivärldar där han umgås med älskade djur.

I Tjurens år reser vi tillbaka till Rikis värld i Karelen, men nu är det inte längre bara sommar och nostalgi. Kriget tränger på och det blir vinter.

Den förtrollade vägen och Tjurens år bygger på romaner av Oscar Parland, som också är berättaren här. Manuset är skrivet av Benedict Zilliacus och för regin står Åke Lindman.

Medverkande i Den förtrollade vägen och Tjurens år

Regissör: Åke Lindman
Dramatisering: Benedict Zilliacus, baserar sig på en roman av Oscar Parland med samma namn
Kompositör: Lasse Mårtenson
Fotograf: Matti Kurkikangas
Klippare: Pipsa Valavaara
Scenograf: Georg Sikow
Trickfoto: Harri Martinson, Pekka Nevala
Producerat av Yle FST/ Tv-teatern
Premiär: 29.12.1986

Skådespelare:
Oscar Parland (berättare, Riki som gammal)
Marcus Hietanen (Riki)
Pirkko Mannola (Rikis mamma)
Johan Simberg (Rikis pappa)
Andreas Toth (Bernt, Rikis storebror)
Christel Aminoff (tant Paula)
Lisa Bergström (tant Malla)
Nils Brandt (onkel Frans)
Paul Budsko (Kuno Grim)
Kim Gunell (Oliver)
Yasmine Harkimo (Nina)
Valentina Mecklin (tant Luscha)
Monica Nyman (Tanten)
Stella Parland (Katinka)
Kaj Rainer (onkel Erni)
Gerda Ryselin (tant Louise)
Göran Schauman (onkel Boris)
Pehr-Olof Sirén (onkel Georg)
Dorle von Wendt (mormor)
Leif Wager (onkel Fabian)
Gullan Wahlström (tant Laura)
Nanny Westerlund (tant Gulla)

1987 Prix Italia, Vicenza, Italia

Tjurens år:

I huvudrollerna: Marcus Hietanen (Riki), Dorle Stenius (Mormor), Pirkko Mannola (Mamma), Johan Simberg (Pappa), Andreas Toth (Bernt), John Åhman (Tommy), Lasse Pöysti (Onkel Jegor), Nils Brandt (Onkel Frans), Monica Nyman (Tanten), Marja Pesonen (Njanja). Regi: Åke Lindman. Dramatisering: Benedict Zilliacus. Musik: Lasse Mårtenson. Efter en roman av Oscar Parland.

Grottan - ungdomsproblem i sommarvarmt Helsingfors

När barnen växer upp och blir ungdomar betyder en varm sommarstad problem. I alla fall i kultfilmen Grottan från 1970.

Psykiatern Claes Andersson har skrivit manus till Grottan. Han definierar filmen så här:

- Den här filmen handlar om några tonåringar, ett litet gäng i en av Helsingfors förstäder. Den berättar inte om något ungdomsproblem, utan om något som berör hela samhället och som ska förstås mot bakgrunden av hela den sociala och ekonomiska strukturen.

Grottan har musik av Wigwam, och Ronnie Österberg spelar huvudrollen Lasse.

Det är en klassisk ungdomsskildring om ungdomar som kommit på kant med skolan och samhället, och som i stället söker sig till varandra, experimenterar med droger och brott för att få någon mening med sitt liv. Och föräldrarna är oförstående inför de unga.

Medverkande i Grottan

I huvudrollerna: Ronnie Österberg (Lasse), Lolita Holmström (Pi), Sue Lemström (Lena), Ravil Salah (Lintsi), Lila Granlund (Lill-Piri), Magnus Holmberg (Severi), Cecilia Heikel-Ek och Helge Green (Lasses och Pis föräldrar), Sigrid Rehnström (Lintsis mamma). Manusförfattare: Åke Lindman och Claes Andersson. Regissör: Åke Lindman. Musik: Jukka Gustavson, Pekka Pohjola, Jim Pembroke, Ronnie Österberg (Wigwam) och Lila Granlund.

Madeleine - äktenskapshelvete i sommarparadis

Tv-filmen Madeleine från 1982, efter en roman av Christer Kihlman, är ett äktenskapsdrama i idylliska sommarkulisser.

Huvudpersonen Raf kämpar med spriten och med sina svartsjukekänslor inför sin hustru Madeleine. Raf försöker skriva en roman som inte blir till något och han kan inte nå sina barn eller Madeleine.

Det är sommar och familjen befinner sig i en idyllisk borgerlig villa. Men idyllen spricker upp och våldsspiralen tränger sig närmare.

Under varma och vackra sommarnätter kommer sanningar till ytan och alkoholen bidrar till att huvudpersonen Raf möter skräck, svartsjuka, rädslor och paranoia.

Medverkande i Madeleine

I huvudrollerna: Tuomas Laustiola (Raf), Marjorita Huldén (Madeleine), Georg Dolivo (Christian), Sanna Holmberg (Marina). Manuskript och regi: Titta Karakorpi. Efter en roman av Christer Kihlman.

Drama i tv och radio

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Minns i november – thriller i Småstad

    Lik, otrohet, internationell brottslighet och diamantstölder

    Småstad är en liten harmonisk stad, men under ytan pyr det. Lik, otrohet, internationell brottslighet och diamantstölder. De duktiga poliserna får ta itu med en riktig härva.

  • Någon borde sörja

    En överkörd man vid domkyrkan och en strypt kvinna på Kåren.

    En överkörd man vid Åbo domkyrka och en strypt kvinna på Kårens vind - har de något samband? Åbopolisen får ett knepigt fall att ta itu med, men de stressade karlarna hinner också roa sig.

  • Mormor – drama om ålderdom

    När gamla föräldrar inte längre klarar sig sig själva

    Sommarlovet börjar men allt kretsar kring mormor. Vad skall man göra med sina gamla föräldrar när de inte längre klarar sig själv?

  • Kvinnans åldrar – från 0 till 80 år

    Ålder, alla talar om ålder.

    Barndomen färgar oss alla. Och är en kvinnans liv slut efter 50? I "Kvinnoåldrar" berättar Sanna Tahvanainen, Monika Fagerholm, Birgitta Boucht och Barbara Winckelmann om kvinnans väg genom livet.

  • Märta Laurent talar om att åldras

    Vad innebär det för en vacker kvinna att bli gammal?

    Hur skall man åldras och vad innebär det för en vacker kvinna eller skådespelare att bli en gammal patient? Märta Laurent talar i Gogo om hur hon ser på skönhet, åldrande och skådespelarkarriären.

  • Firmajulfester

    Firmafester

    Hur firar man firmajulfester i Finland och vad allt kan hända på en våt julfest? Redaktör Tom Östling intervjuar en portier, en forskare och flera människor på gatan.

  • I december sups det

    Större alkoholkonsumtion i Finland 1989

    1987 talade man om att finländare dricker sig till alkoholförgiftning t.ex. i december med alla firmajulfester.

  • På 1990-talet gjorde man alkoholdrycker hemma

    Vintillverkning på 1990-talet

    I recessionens Finland på 1990-talet var det många som började tillverka sitt eget vin. För vissa blev det en bestående hobby, andra övergick till starkare och olagligare drycker.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Lotsen är livvakt på haven

    Lotsarnas historia fram till 1994.

    Finlands skärgård är svår att navigera i. Fartyg manövrerar förbi många öar och grund. Därför är lotsarna viktiga. I dokumentären "Med havet som arbetsplats" (1994) av Bosse von Willebrand och Rikard Thölix får vi höra lotsarnas historia.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    Hur är det att vara lots och hjälpa fartyg? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Fraktfartyget m/s Pamela

    Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

    Far och son Tollander har ett rederi. Pappa Ingmar Tollander sköter businessen i land, medan Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

  • Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

    Finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

    Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

  • En svår fred 1944

    Vapenstillestånd med tunga villkor för Finland

    I september 1944 slöts vapenstillestånd mellan Finland och Sovjetunionen. Villkoren var mycket tunga.

  • Hösten 1944

    Mörkläggning, flyglarm, krig och en svår fred.

    Sensommaren 1944 går det dåligt för Finland. Mörkläggning, flyglarm, krig och en svår fred.

  • Munsalasocialismen

    Under 1900-talets början skapades en egen rörelse.

    I Munsala utvecklades under 1900-talets början en helt egen form av socialism. Den kom till trakten genom forna emigranter som återvänt från USA med Marx och Engels verk i bagaget. Deras läror kom att prägla ortsbefolkningen från inbördeskriget 1918 till fortsättningskriget.

  • När Finland var fem före att bli fascistiskt - högerradikala skjutsade den liberala president Ståhlberg till gränsen

    Extremhögern kidnappade president Ståhlberg.

    Det var ett våldets och orons år i Finland. Den högerradikala Lapporörelsen var stark och samlade 12.000 personer till en demonstration som synligt togs emot av Finlands statsledning i Helsingfors. Det som kunde ha lett till en statskupp och diktatur, fick ett abrupt slut då man gjorde misstaget att kidnappa Finlands första president. Lapporörelsens hatretorik har återuppstått i dagens diskussionsklimat.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

  • Modersmålets sång

    Hur härligt sången klingar, på älskat modersmål!

    "Hur härligt sången klingar/ på älskat modersmål/ Han tröst i sorgen bringar/ Han skärper sinnets stål...". Här får vi höra Modersmålets sång sjungas av Akademiska sångföreningen och av Matti Raita i Buu-klubben, där han firar Svenska dagen med den finskspråkiga Teppo-nallen och Buuklubbs-stämpeln.

  • Överlevande från Titanic

    För åtta dollar mer fick Anna en biljett på Titanic.

    För åtta dollar mer fick jag en biljett på Titanic, berättar Anna Sjöblom (senare Kinkaid) från Munsala. Också Agnes Sandström reste med Titanic den 10 april 1912. Hör deras spännande överlevnadsberättelser.

Nyligen publicerat - Arkivet