Hoppa till huvudinnehåll

Akseli Gallen-Kallelas orosfyllda 1910-tal

Akseli Gallen-Kallelas orosfyllda 1910-tal
Akseli Gallen-Kallelas orosfyllda 1910-tal Bild: Ian Fellman Akseli Gallen-Kallela,självporträtt,konstutställningar,konstnärer,Gallen-Kallelamuseet,Tarvaspää

Bara någon kilometer från Munksnäs, men utanför Helsingfors gräns på Esbosidan, finns Akseli Gallen-Kallelas konstnärsateljé, Tarvaspää, ett utfärdsmål i sig med sin idylliska miljö. Men ännu under hela sommaren pågår där också utställningen ”Mellan släggan och städet”, som presenterar Akseli Gallen-Kallelas 1910-tal.

Politiskt var det här ett turbulent årtionde så väl här hemma som ute i Europa, och för den då redan etablerade konstnärens del var det ett decennium som bjöd på diverse utmaningar. Som museichef Tuija Wahlroos berättar och som det anges i utställningens titel (på finska Kahden tulen välissä), hamnade Gallen-Kallela av olika orsaker i diverse konfliktfyllda situationer som kom att påverka hans konstnärliga skapande:


- Jo, dels var han alltså en etablerad och erkänd konstnär vid det här laget, vilket i sig ställde vissa krav på honom gällande den offentliga rollen. Samtidigt hade han på det privata planet diverse familjeangelägenheter att ta ställning till.

Över lag är 1910-talet en period som man forskat betydligt mindre i än i hans tidigare skeden under slutet av 1800-talet och 1900-talets första decennium.

- Det här har att göra dels med att hans produktion från den här tiden är rätt liten och det finns kanske inte sådana där riktigt kända verk, fortsätter Tuija Wahlroos. Men samtidigt deltog Gallen-Kallela aktivt i kulturlivet på annat sätt och engagerade sig också i samhället i stort.

Gallen-Kallelas 1910-tal - inte bara konst
Gallen-Kallelas 1910-tal - inte bara konst Gallen-Kallelas 1910-tal - inte bara konst Bild: Ralf Sandell Akseli Gallen-Kallela,1910-talet,konstutställningar,Tarvaspää,Gallen-Kallelamuseet,uniformer,Skyddskår

Hur man på utställningen har lyft fram de här aspekterna ska vi också återkomma till.

Tarvaspää, ett konstverk i sig

Vad det konstnärliga skapandet beträffar under 1910-talet, kan man notera en viss betoning på porträttmålning, där dels familjen och de närmaste kretsarna står i en central roll. Men beställningsverk fanns också på agendan.

Å andra sidan kan man se byggandet av Tarvaspää där Gallen-Kallela aktivt deltog, som ett stort konstprojekt i sig.
.
Gallen-Kallela muséet, Tarvaspää
Gallen-Kallela muséet, Tarvaspää Gallen-Kallela muséet, Tarvaspää Bild: creative commons Tarvaspää,Gallen-Kallelamuseet,Akseli Gallen-Kallela,Esbo,kulturarv,kulturhistoria

- Det tog ändå två år i anspråk under början av ifrågavarande decennium och under den här tiden låg den övriga konstproduktionen på en mer marginell nivå, berättar Tuija Wahlroos.

Några exempel på porträtt

Men vad gäller porträtten som vi tidigare var inne på, kan man i första rummet på utställningen se tre exempel som visar på den här sidan av Gallen-Kallelas måleri; för det första har vi ett känsligt porträtt av dottern Kirsti spelande cello.

Akseli Gallen-Kallela: Tre porträtt från 1910-talet
Akseli Gallen-Kallela: Tre porträtt från 1910-talet Akseli Gallen-Kallela: Tre porträtt från 1910-talet Bild: Ian Fellman Akseli Gallen-Kallela,porträtt (konstverk),konst,Eino Leino,konstutställningar,1910-talet,Gallen-Kallelamuseet,Tarvaspää

Här ser man dottern spela med en väldigt koncentrerad min och det berättas att Akseli Gallen-Kallela skulle ha bett Kirsti lägga på en lite gladare min för porträttet.

- Men hon ville snarare visa att hon tog sitt musicerande på allvar och att hon inte var intresserad av den konstnärskarriär som fadern hade i tankarna för henne. Så kom hon också att bli cellist, berättar Tuija Wahlroos.

Ett annat verk visar Kirsti läsande krigsnyheter i Kalela. Intill hänger ett fint porträtt av Eino Leino, poeten och Gallen-Kallelas vän, som är avbildad i en lite dyster men psykologiskt träffande studie:

Det här Leino-porträttet fångar på ett lyckat sätt den tidvis rätt ensamma syssla som diktandet, skrivandet innebär.― Tuija Wahlroos

Anställd för generalstaben under Mannerheim

Porträtt är förstås bara en del av Gallen-Kallelas 1910-tal som utställningen tar fasta på. Som en annan central del kan man lyfta fram de beställningsarbeten som konstnären gjorde som adjutant under Mannerheims ledning för Finlands generalstab:

"Hemma från kriget på en dag"
"Hemma från kriget på en dag" "Hemma från kriget på en dag" Bild: Gallen-Kallela Museet Akseli Gallen-Kallela,1918,konstutställningar,1910-talet,Gallen-Kallelamuseet,Tarvaspää

- Efter att Gallen-Kallela anslutit sig till de vitas högkvarter i Vasa fick han i uppdrag av Mannerheim bland annat att rita och planera uniformer och medaljer för den vita armén, berättar Tuija Wahlroos.

Den unga nationen Finland hade vid denna tid ännu ingen nationell heraldik och att man valde att anställa en aktad konstnär för detta ändamål, visar enligt Wahlroos på Mannerheims stilkänsla. Till exempel Finlands vita ros och Finlands lejonorden är två hedersutnämnanden från detta engagemang som fortfarande lever kvar.

Storkorset med kedja av Finlands Vita Ros orden
Storkorset med kedja av Finlands Vita Ros orden Storkorset med kedja av Finlands Vita Ros orden Bild: Gallen-Kallela Museet / Jukka Paavola Finlands Vita Ros’ orden,medaljer,Akseli Gallen-Kallela,tjänstetecken,storkorset med kedja av finlands vita ros

Kritiserades av den yngre konstnärsgenerationen

Men som jag tidigare nämnde kom Akseli Gallen-Kallela också under 1910-talet att få utstå kritik från en yngre konstnärsgeneration.

Sådana där officiella uppdrag som jag där ovan var inne på, kanske inte direkt höjde hans aktier heller, men framför allt var det en påstådd oförmåga att förnya sig som han kritiserades för. Tuija Wahlroos ger bakgrunden:

- År 1911 återvände Gallen-Kallela från sina resor i Afrika och med sig hade han de målningar som han hade arbetat med där.
Även om det dels är frågan om realistiskt utförda verk, kan man här också ana en viss strävan efter att förnya uttrycket med användande av ett friare grepp påverkat av expressionism.

Akseli Gallen-Kallela: Kamelskelett på stäppen
Akseli Gallen-Kallela: Kamelskelett på stäppen Akseli Gallen-Kallela: Kamelskelett på stäppen Bild: Ian Fellman Akseli Gallen-Kallela,Kameler,skelett,konstverk,målningar,konstutställningar,Gallen-Kallelamuseet

Men som nybliven ordförande för Konstnärsgillet i Finland hamnade Gallen-Kallela av olika anledningar i onåd hos de yngre, som leddes av i synnerhet Tyko Sallinen och Jalmari Ruokokoski. De fejder som utkämpades på mötena målades i pressen upp i granna ordalag.

Gallen-Kallela framställdes som något av en bedagad Kalevala-gubbe och när han ställde ut sina Afrikamålningar fick de ett synnerligen njuggt bemötande. Som ordförande använde han dessutom diktatoriskt sin makt, påstods det.

Nyversion av Symposium - karikatyr av T. Wikstedt
Nyversion av Symposium - karikatyr av T. Wikstedt Nyversion av Symposium - karikatyr av T. Wikstedt Bild: Ralf Sandell karikatyrer,Akseli Gallen-Kallela,konstutställningar,Gallen-Kallelamuseet,1910-talet,Symposium

Till råga på allt gav kritikern Heikki Tandefelt ut essäsamlingen ”Hyvät ja huonot taiteilijat” (Goda och dåliga konstnärer) - en översikt genom konsthistorien om vilka konstnärer som kommer att leva kvar och vilka inte.
Gallén nämns inte med namn i hela boken, men den som läser kan ändå mellan raderna ana, att det handlar om ett angrepp på hela den konstsyn som Gallén representerade.

Dylika generationskonflikter är väl snarare regel än undantag i kulturkretsar och även om Gallen-Kallela utåt försökte hålla fasaden, står det klart att han sårades av kritiken. Frågan är om inte de yngre också hade kunnat lära sig ett och annat av den äldre mästaren, spekulerar Wahlroos vidare.

Samtidigt är det lite ironiskt att medan han här hemma fick utstå spott och spe, rönte han framgångar utomlands. På biennalen i Venedig 1914 deltog han med ett urval, som också senare gick på turné i USA under några år.

Karikatyrer

Från de här skedena härstammar också en del läckra karikatyrer som visas på utställningen. ”En fri konstnär i det fria” av Erik Vasström, är en av de karikatyrteckningar som Tuija Wahlroos lyfter fram:

En fri konstnär ute i det fria - eller Akseli Gallen-Kallela ute på Alberga. Karikatyr i tidskriften Fyren 32/1914 1914
En fri konstnär ute i det fria - eller Akseli Gallen-Kallela ute på Alberga. Karikatyr i tidskriften Fyren 32/1914 1914 En fri konstnär ute i det fria - eller Akseli Gallen-Kallela ute på Alberga. Karikatyr i tidskriften Fyren 32/1914 1914 Bild: Gallen-Kallela Museet karikatyrer,Akseli Gallen-Kallela,konstutställningar,1910-talet,Gallen-Kallelamuseet,Eric Vasström

- Här ser vi Akseli Gallen-Kallela som konstnären som dragit sig tillbaka till sitt ensligt belägna slott, alltså Tarvaspää som är omgärdat av taggtråd och vaktas av de två schäferhundarna Kova och Kiivas.
Där målar han sen sina Afrikamotiv som någon annan engelsk lord.― Tuija Wahlroos

Också den här avdelningen med karikatyrteckningar kompletterar för sin del bilden av Akseli Gallen-Kallelas 1910-tal, som presenteras på utställningen ”Mellan släggan och städet”.

Sedan är det helt klart, som Tuija Wahlroos konstaterar, att hans ateljéhem redan på den tiden måste ha väckt en stor uppmärksamhet bland allmänheten då det uppfördes med sina torn och tinnar på branten av en backe.

Utställningen Mellan släggan och städet pågår på Tarvaspää till den 3 september och museet håller under sommaren öppet dagligen 11-18.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje