Hoppa till huvudinnehåll

Finlandsarenan: De nordiska värderingarna viktigare än någonsin

Nicke Lingnell (moderator), Miapetra Kumpula-Natri, Katri Kulmuni, Britt Lundberg, Anna-Maja Henriksson och Juho Eerola sitter bredvid varandra. Henriksson talar.
Nicke Lingnell (moderator), Miapetra Kumpula-Natri, Katri Kulmuni, Britt Lundberg, Anna-Maja Henriksson och Juho Eerola sitter bredvid varandra. Henriksson talar. Bild: Yle Anna-Maja Henriksson,Juho Eerola,Miapetra Kumpula-Natri,Britt Lundberg,Katri Kulmuni,Björneborg,nicke lingnell

De nordiska värderingarna är i dag viktigare än någonsin. Det är dags att trappa upp det nordiska samarbetet.

Det nordiska samarbetes betydelse lovordades av politiker över partigränserna, när temat diskuterades vid Finlandsarenan på torsdag.

Enligt åländska lagtingsledamoten och Nordiska rådets president, Britt Lundberg, har oroligheterna i världen fått flera nordiska politikers ögon att öppna sig för det nordiska samarbetets betydelse.

– Jag ser en uppblomstring av intresset för det nordiska samarbetet, säger åländska lagtingsledamoten och Nordiska rådets president, Britt Lundberg.

Sannfinländska riksdagsmannen Juho Eerola tror att motgångarna som EU stött på under senare år, fått många att inse att "litet är vackert".

Juho Eerola.
Juho Eerola Juho Eerola. Bild: Yle Juho Eerola,Sannfinländarna,politik,Björneborg,suomi areena

– Alla EU-länder är inte jämförbara. De nordiska länderna kunde fungera som exempel för övriga Europa på hur en lyckad integration fungerar, säger Eerola som är vice president i Nordiska rådet.

Eerola betonar att han inte talar för en förbundsstat och att den nordiska integrationen ska bygga på ekonomiska intressen i första hand,

Medan Eerola lyfter fram den nordiska integrationen som ett alternativ till ett djupare samarbete inom EU, betonar SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson Finlands ansvar inom såväl Nordiska frågor som i EU.

– Finland är inget undantag. Stora frågor som berör fri rörlighet och och gränskontroller hör hemma i EU. Finland bör bära sitt internationella ansvar.

Ett gemensamt, elektroniskt ID: "Ett litet men viktigt steg"

Vid sidan av de stora visionerna om en tätare nordisk integration, har vägen från ord till handling och konkreta resultat i bland varit lång.

Då flyktingkrisen kulminerade på hösten 2015 sattes den nordiska solidariteten på prov.

De senaste åren har det nordiska samarbetet framför allt tagit sig i uttryck i ett djupare försvarssamarbete mellan Finland och Sverige.

Samtidigt har planerna på att nordiskt medborgarskap som emellanåt lyfts fram inte fått särdeles stort politiskt stöd.

Nu är man ändå på väg att ta ett litet steg, då planerna på att införa ett gemensamt elektroniskt ID i Norden ser ut att avancera. Förslaget kom i juni från Nordiska rådets utskott för välfärd.

Ska avskaffa byråkratiska hinder

Ursprungligen föreslogs ett gemensamt nordiskt personnummer och medborgarskap, men det förslaget fick inte ett stort stöd. I stället föreslås ett elektroniskt ID som anses vara en enklare lösning att genomföra.

Det handlar om ett försök att avskaffa de byråkratiska hinder i samband med öppnande av bankkonto eller registrering av ny adress i ett annat land ska avskaffas, anser rådet.

– Det skulle betyda en enklare vardag för dem som pendlar, eller flyttar till ett annat nordiskt land eller studerar på en annan nordisk ort.

Med det elektroniska ID:et skulle flera saker vara fixade på förhand, så att man direkt kan sätta barnen i dagiskön eller öppna ett bankkonto, säger Britt Ludnberg.

Också Juho Eerola (Sannf) flaggar för förslaget.

– Det skulle gynna ekonomiska intresset i alla länder. Men då ska det gälla endast medborgare i de Nordiska länderna, inte personer som reser inom norden.

Frågan om ett gemensamt nordiskt e-ID måste ännu förankras i de nordiska ländernas parlament innan det kan införas i praktiken.
De nordiska statsministrarna möts i samband med Nordiska rådets session i oktober-november i Helsingfors.

Då lär frågan finnas på dagordningen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes