Hoppa till huvudinnehåll

Folkdräkterna lever vidare i Åboland

Barn som springer i folkdräkter.
Barn som springer i folkdräkter. Bild: Mostphotos. barn,folkdräkter

Europas största folkdans- och folkmusikfestival Europeade ordnas för första gången i Finland och i Åbo 26 till 30 juli. Till årets fest för europeiska folkdansare, folkmusiker och folksångare har anmält sig hela 288 grupper från 24 länder. Det innebär att det kommer synas hundratals folkdräkter i staden. Men hur ser folkdräktstraditionen verkligen ut numera?

I Åboland finns det tio olika finlandssvenska folkdräkter. Många av oss känner någon släkting, eller själv kanske ärvt, en folkdräkt. Men varför har vi egentligen folkdräkter hängandes i våra garderober? För att börja från början får vi backa banden ungefär 200 år.

Folkdräkten är en festdräkt som allmoge, det vill säga vanligt folk, använde före år 1850. Ursprungsmaterialet kommer från slutet av 1700-talet. I Finland använde man folkdräkten första gången 1885. Kejsaren och kejsarinnan hade fått en båt i Villmanstrand. Den här båten roddes av åtta folkdräktsklädda damer, en av dem hade faktiskt på sig Houtskärsdräkten från Åboland.

År 1920 började föreningen Brage systematiskt samla in material och intervjua människor på varje ort och skapade dräktkommittéer. Då fick varje finlandssvensk kommun en egen folkdräkt, en herrdräkt och en damdräkt. Och på den vägen är vi fortfarande.

Dragsfjärds folkdräkt.
Dragsfjärdsdräkten. Dragsfjärds folkdräkt. Bild: Brage. dragsfjärds folkdräkt
Hitisdräkten.
Hitisdräkten. Hitisdräkten. Bild: Brage. hitis folkdräkt

Från dop till begravning

Eija Mendelin, från Brage dräktbyrå, är expert på folkdräkter. Hon tycker att man kan använda folkdräkten till varje fest.

- I Finland använder man främst folkdräkt som folkdansare eller i sångkörer. Fler och fler ungdomar skaffar en folkdräkt för att alltid ha en festdräkt till olika tillfällen som födelsedagar, dop och konfirmation. Den är bra att ha när man vill känna sig fin.

Korpodräkten.
Korpodräkten. Korpodräkten. Bild: Brage. korpo folkdräkt
Kimitodräkten.
Kimitodräkten. Kimitodräkten. Bild: Brage. Kimito folkdräkt

En folkdräkt är uppbyggd av många olika delar. Till en fullständig dräkt ska ha huvudbonad, blus, livstycke, sjal, helst siden, förkläde, kjol, rätt strumpor och rätt skor. Och tillhörande smycken, såklart.

- Om du frågar mig som är folkdräktskonsult, tycker jag att man ska ha den fullständig. Den ska vara välvårdad och struken. Den ska vara passlig till en, inte för stor eller för liten, och absolut inte trasig.

Hur stort etikettfel är det att skippa till exempel huvudbonaden?

- Jag tycker att det hör till en vuxen kvinna att ha en huvudbonad, till herrarna lika väl en hatt. Men om man lämnar bort den så kommer vi nog inte och säger att man inte får använda folkdräkt. Men jag tycker att huvudbonaden är pricken på i:et, säger Mendelin.

Västanfjärdsdräkten.
Västanfjärdsdräkten. Västanfjärdsdräkten. Bild: Brage. Västanfjärd folkdräkt
Västanfjärdsdräkten.
Västanfjärdsdräkten. Västanfjärdsdräkten. Bild: Brage. Västanfjärd folkdräkt

Ett vanligt misstag som många gör då de använder sin folkdräkt i början är att de sätter huvudbonaden åt fel håll. Men övrigt är det inte så svårt att sätta på sig sin folkdräkt rätt när man en gång lärt sig, menar Mendelin.

- Om man ser på helheten kunde de flesta ha flera underkjolar. Det ska synas att det är mycket tyg i dräkten. Idealet på 1800-talet var att man skulle ha en stor stjärt och liten överkropp. Dessutom blir folkdräkten mycket svalare med många underkjolar. Fast man tycker att man klär på sig mer så blir den mer luftig.

Flera lager tyg och ylle låter som en varm kombination, speciellt att dansa i. Men enligt Mendelin blir det inte så svettigt.

- Numera gör vi alla folkdräkter av naturmaterial, ylle, lin och siden. De alla andas. Men kring 1970-talet tyckte man att det var bra att sätta ett syntetfoder. Då andas den inte och blir som en plastpåse. Då svettas man.

Att skaffa sig en folkdräkt är ingen billig affär. Dräkterna blir såklart billigare ifall man själv kan sy en åt sig. Men ifall man vill köpa en färdig kan räkningen bli flera tusen euro. De dyraste kan vara över 5000 euro med tillhörande smycken.

- Den är rätt så dyr ifall man inte använder den. Om man syr dräkten själv, vilket många vill, blir materialkostnaderna 1000-1500 euro. Man kan gå på en kurs vid medborgarinstitutet för att lära sig sy folkdräkter. En färdig dräkt kostar 2500-3000 euro.

Kom ihåg mössan!

För att börja använda en folkdräkt behöver man inte ha en fullständig dräkt, utan det går att bygga på den med tiden. Men huvudbonaden ska man prioritera, enligt Mendelin. Den ska skaffas så snabbt som möjligt.

- Jag tycker att det hör till en vuxen kvinna att ha en huvudbonad, till herrarna lika väl en hatt. Men om man lämnar bort den så kommer vi nog inte och säger att man inte får använda folkdräkt. Men jag tycker att huvudbonaden är pricken på i:et.

Nagudräkten.
Nagudräkten. Nagudräkten. Bild: Brage. Nagu folkdräkt
Pargasdräkten.
Pargasdräkten. Pargasdräkten. Bild: Brage. Pargas folkdräkt

Enligt Mendelin måste man inte välja folkdräkt enligt varifrån man kommer. Ifall man inte tycker om färgerna på hemkommunens folkdräkt, kan man välja en annan. Reglerna är inte lika strikta i Finland som de är i Norge och en del platser i Sverige. Där måste man vara född på orten för att få bära dräkten

- Man ska inte sy en folkdräkt som man vet att man inte kommer att använda. Ifall man släktforskar lite så kommer man nog snabbt att stöta på någon släkting som kommer från ett ställe med fin folkdräkt.

Däremot är folkdräkten en ypperlig markör för den som vill visa varifrån den kommer. Om man vill att andra ska veta att man kommer från Houtskär ska man givetvis använda Houtskärsdräkten, tillägger Mendelin.

Många ärver sina folkdräkter från äldre släktingar. Ifall storleken inte är bra, eller ifall kjolfållen fått en reva, finns det hjälp att få. Man kan till exempel vända sig till Brage dräktbyrå ifall man har en finlandssvensk dräkt. Där finns det hantverkare som kan tvätta och laga dräkten.

- Dessutom krymper dräkterna i skåpet. Det är en sak som bara händer. Men det är mycket lätt förstora en folkdräkt.

Modemedvetna Åboland

På de åboländska folkdräkterna syns det att Åboland varit i framkant med modet under 1700- och 1800-talet. Ju mer mot öst man går i Finland kom modet senare och senare dit, eller inte alls.

- Det är ganska speciellt att man ser närheten till Sverige och Kontinentaleuropa. Man har inte varit helt ensam här i Åboland, utan en del av hela världen.

Houtskärsdräkten.
Houtskärsdräkten. Houtskärsdräkten. Bild: Brage. Houtskär folkdräkt
Iniödräkten.
Iniödräkten. Iniödräkten. Bild: Brage. Iniö folkdräkt

I skärgårdsbyarna använder man, enligt Mendelin, mycket folkdräkter. Hon nämner Iniö och Houtskär som starka folkdräktsorter. Men under sina 10 år på Brage dräktbyrå har hon endast en gång varit med om att det sytts en Finbydräkt.

Finbydräkten.
Dam Finbydräkten. Finbydräkten. Bild: Brage. Finby folkdräkt
Herr Finbydräkten.
Herr Finbydräkten. Herr Finbydräkten. Bild: Brage. Finby folkdräkt

Så hur starkt lever folkdräktstraditionen verkligen kvar? Kommer vi förevigt se dräkterna dansa kring midsommarstången, eller kommer vi snart endast komma ihåg dem från gamla fotografier? Mendelin är övertygad om dräkternas livskraft.

- Jag tror inte att de kommer att försvinna. Nej, det kommer de inte.

Läs också

Åboland

Bekanta dig med hur vi jobbar med Ansvarsfull journalistik

Nyligen publicerat - Åboland