Hoppa till huvudinnehåll

Allt mer plastskräp i havet - så här stort är problemet

Plastskräp
En plastflaska på en strand i nationalparken Penang i Malaysia. Plastskräp Bild: BARBARA WALTON plastskräp

År 2050 kan det finnas mer plast än fisk i haven. Redan nu handlar det om enorma mängder plast - både stora och mycket små bitar. Här har vi samlat information om temat.

Varje år hamnar 8–20 miljoner ton plast i haven. Det motsvarar minst ett lastbilslass plastavfall varje minut.

Produktionen av plast har tjugofaldigats sedan 1964, och antas öka med ytterligare nästan fyra gånger fram till år 2050. Samtidigt slukar plastframställningen en allt större andel av jordens oljeproduktion.

Enligt den brittiska tidningen The Guardian har det efter andra världskriget producerats så mycket plast att man nu kunde täcka hela jorden i plastfolie.

Strand i Indien.
Barn i Indien spelar cricket på en strand fylld med plastskräp. Strand i Indien. Bild: DIVYAKANT SOLANKI plastskräp

Trots den ökande åtgången är det bara runt fem procent av all plast som återvinns. Runt 40 procent hamnar på soptippar. Och en tredjedel i känsliga ekosystem, såsom världens hav.

Till exempel en plastpåse som slängdes i Östersjön på 1970-talet finns troligen fortfarande kvar, men i finfördelad form. Under senare år har det också tillkommit allt mer plastpartiklar från andra källor.

Havsplasten i siffror - det här handlar det om

Det produceras cirka 300 miljoner ton plast per år, vilket är ungefär lika mycket som vi människor väger tillsammans.

Uppskattningsvis 5–10 procent av plasten hamnar i havet.

62 procent av allt skräp som sköljs upp på Finlands stränder är plastskräp.

Bara 15–30 procent av allt skräp som finns i havet sköljs upp på stranden. Resten förblir i havet.

60 procent av havsplasten kommer från fem asiatiska länder: Kina, Indonesien, Filippinerna, Vietnam och Thailand.

Plastskräpen i världshaven är till fara både för djur och människor, men det är oklart exakt hur stort problemet är. Plasten försvinner inte av sig själv utan kan gå vidare i näringskedjan till oss människor.

Plasten stör också fisket, sjöfarten och turismen. De ekonomiska förlusterna är minst 11 miljarder euro per år på global nivå.

Skräp på en strand
Skräp på en strand Bild: U.S. Fish and Wildlife Service skräp

Fortsätter utvecklingen så som hittills så innehåller haven år 2025 ett ton plast för varje tre ton fisk. Efter ytterligare 25 år finns det mer plast än fisk i oceanerna, i vikt räknat.

Uppgifterna kommer från miljöstiftelsen Ellen MacArthur Foundation, och presenterades i fjol vid Världsekonomiskt forum i schweiziska Davos, något Yle Nyheter också rapporterade om då.

Grafik över var plastskräp samlas.
Grafik över var plastskräp samlas. plastskräp

Plasten i världshaven koncentreras med strömmarna till fem så kallade havssopområden. Det största är i Stilla havet, mitt emellan Hawaii och Kalifornien.

Plastskräpet orsakar hälsoproblem för många fåglar och djur i havet - i vissa fall livshotande.

Enskilda arter har ändå dragit nytta av plasten. Bland annat har eremitkrabban lärt sig att bo i plast, troligen på grund av brist på naturliga bon.

Kräftdjur i plastkork.
En eremitkrabba som lever i en plastkork, i det centralamerikanska landet Belize. Kräftdjur i plastkork. Bild: Eric Heupel plastskräp

Plasten i Östersjön

Enligt en undersökning av Kommissionen för skydd av Östersjön (Helcom) syns bara omkring 15 procent av allt skräp i Östersjön på stränderna. Den största delen, cirka 70 procent, hamnar på havsbottnen.

Plastskräp på stranden.
Plastskräp på en strand i Borgå skärgård. Plastskräp på stranden. Bild: Yle / Niklas Fagerström Östersjön,nedskräpning,plastskräp

Mest skräp förorsakar resande och friluftsliv vid stränderna - ungefär 80 procent av havsskräpet kommer från land. Ute på havet är det färjetrafiken som skräpar mest.

Sommaren 2015 antog Helcom en plan med 30 punkter för att minska skräpet i Östersjön fram till år 2025.

Också mycket små plastbitar

En stor del av plasten mals sönder till mikropartiklar i vattnet, som så småningom går vidare i näringskedjan och hamnar i människokroppen. Forskare arbetar på att undersöka hur människans hälsa påverkas av detta.

Med mikroplast menas oftast plastpartiklar som är mindre än fem millimeter.

- Bara för att man inte kan se partiklarna så betyder det inte att de inte finns där, kommenterade Marie Löf, forskare på Östersjöcentrum vid Stockholms universitet under en presentation i Almedalen i Sverige förra året.

99 procent av världens sjöfågelpopulationer uppskattas ha ätit plast då.

Det är tills vidare oklart hur skadliga mikroplasterna är, men det finns en oro bland forskarna.

- Om djuren får i sig mycket plast kan de drabbas av svält. Det beror på att plasten kan fylla upp mag- och tarmkanalen så att de upplever en falsk mättnad, kommenterar Löf.

Plastpartiklarna kan dessutom förflyttas in i vävnaderna och orsaka olika typer av skador - till exempel blockera eller störa organ. De kan också föra med sig gifter.

Källor till mikroplast

Följande tabell visar Svenska miljöinstitutets uppskattning för hur mycket mikroplast som skapas i Sverige, och är riktgivande också för Finland. Tabellen är inte fullständig, men listar några av de vanligaste källorna.

KällaAntal ton mikroplast (per år)
Däck- och vägslitage8190
Konstgräs1640–2460
Tvätt av textilier8–950
Båtbottenfärg160–740
Plastpellets310–530
Färg (byggnader)130–250
Bojar och bryggor2–180
Kosmetika66
Fiskeutrustning4–46
Hantering av matavfall26
Hushållsdamm1–19

Av tabellen framkommer ändå inte hur många av de här partiklarna som faktiskt hamnar i havet. Till exempel är det högst oklart hur mycket av väg- och däckslitaget, och konstgräset, som hamnar där. Det kan ske i samband med översvämningar och stormar.

Men för några av källorna ovan kan man göra den här beräkningen. Den svenska statistiken visar att bland annat 1 400 ton mikroplast slits från båtar varje år - från deras bottenfärg. Från bojar och bryggor kommer samtidigt närmare 200 ton mikroplast årligen, och från fiskeutrustning och tvättextilier några tiotal ton.

Och kroppsvårdsprodukter, som det ofta talas om i sådana här sammanhang, ger årligen upphov till mellan 13 och 40 ton mikroplast i Östersjön, direkt via hushållens avloppsvatten.

Texten är en av Yle Nyheters artiklar på temat plast i havet. Kommande artiklar tar bland annat upp potentiella lösningar på plastproblemet.

Läs mera:

Plastavfall och annat skräp på en sandstrand

Kampen mot plastskräp – berätta dina bästa tips!

Som en del av artikelserien Projekt Plastskräp samlar Yle Nyheter nu in läsarnas behändigaste knep för att återanvända eller minska på plastavfallet vi producerar.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes