Hoppa till huvudinnehåll

Telefonbolagen är i förändring - så även Viria

Viria-Elisa skylt.
Viria-Elisa skylt. Bild: Yle/Janne Toivonen. Elisa,viria

Vasa läns telefon blev Anvia som i sin tur blev Viria. Företaget har 100 miljoner euro men inga telefoner eller nät. Telefonbolagen har förändrats totalt.

Små kommunala telefonbolag slog förra året omsättningsrekord. Tillväxten kommer från nya områden, såsom fibernätet. Vasas lokala telefonbolags berättelse är en miniatyrversion av alla Finlands telefonbolags berättelser.

För 135 år sedan grundades landets femte telefonbolag, Wasa telefonförening. Konkurrensen blev ett faktum i början av 1900-talet när en rad av mindre aktörer uppstod i regionen. Efter krigen gick de samman och bildade Vasa Telefon Ab.

År 1989 gick Vasa Telefon och Södra Österbottens Telefon ihop och bildade det ännu större bolaget Vasa läns telefon Ab. Under 2000-talet genomgick många företag en varumärkesförändring - Itella, Finavia, Destia och så vidare. I samma veva blev Vasa läns telefon Ab i stället Anvia.

Sagan Anvia fick sitt slut år 2016, när största delarna av bolaget köptes upp av Elisa. Ett uppköp som har väckt motstånd och kallats för en uttröttningskamp.

Elisa fick också sin start som ett lokalt bolag år 1882. Då hette bolaget Helsingfors telefonförening som blev till Helsingfors telefon och till slut Elisa efter att bolaget smälte samman med Radiolinja.

Med andra ord köptes Anvia - ett bolag som hade nått sin gräns som lokalt bolag, upp av Elisa - ett före detta lokalt bolag som vuxit till en nationell jätte.

Affärens värde var 107 miljoner euro och betalades dels med pengar och dels med aktier. Den del av Anvia som lämnade utanför affären heter nu Viria. Företaget har rejält med kapital men ingen telefon- eller bredbandsverksamhet.

Rekordår för bolag mitt i en förändring

Förändringen till Viria säger en gel del om branschens förändring, säger Jarmo Matilainen, verksamhetsledare för Finnet, ett förbund för lokala telekombolag.

- Viria är i ett märkligt läge, men har samtidigt råd att göra nästan vad som helst i vilken riktning de än vill ta sig.

Den sammanlagda omsättningen för Finnet-förbundets 23 tillhörande lokala telekombolag steg förra året till rekordsiffror - 573 miljoner euro. Vinsterna är inte lika imponerande men tillräckliga.

Telefonsamtalen färdas i ett glest nät av nätkablar som VoIP-samtal. Nu tänker telekombolagen att göra pengar på fibernätskablar, vars överföringshastighet är mångdubbelt snabbare än de gamla bredbandskablarna.

- Det blir ett stödben inför framtiden. Fiberinvesteringarna är långsiktiga investeringar och för många bolag är de redan gjorda. Utsikterna är ljusa, säger Matilainen.

Man talar smart trafik, den fjärde industriella revolutionen och 5G-nät. Bolagens fibernät behövs för allt detta.

Viria gör en u-sväng

Virias styrelseordförande, Vesa Routamaa, var för ett år sedan emot hela Elisa-affären. Nu tänker han lotsa bolaget i en ny riktning.

- Det förgångna stannar i det förgångna. Jag är inte nöjd med affären eller priset, men nu blickar vi framåt och försöker göra vettiga affärer med pengarna, säger Routamaa.

Viria har en speciell sammansättning. De viktigaste delarna är moderbolaget Viria som sitter på kunnande och informationsbehandling. Viria Securi sysslar med övervakning och alarmsystem inom säkerhetsbranschen. Sappa är en tv-operatör för svenska kanaler.

Dessutom äger bolaget det gamla telefonbolagets fastigheter i Vasa, Seinäjoki och Karleby. Routamaa gissar att deras sammanlagda värde ligger på mellan 20 och 40 miljoner euro.

Nu koncentrerar sig Viria på säkerhetsbranschen och informationsbehandling. En del i förändringen var att sälja sitt installationsbolag Viria Link för att i stället köpa en ansenlig andel av informationsbehandlingsföretaget Aurelio från Esbo.

- Vi strävar efter att vara ett modernt bolag som erbjuder lösningar inom säkerhet och informationsbehandling för företag. Till exempel uppstår det mycket data ur säkerhetsaffärer som företagen kunde utnyttja också i sin affärsverksamhet, säger Routamaa.

När man samlar information via till exempel övervakningskameror så befinner man sig på känslig mark. Det intresserar företag eftersom noggrann information om kunden har ett direkt penningvärde.

Samtidigt kan det juridiskt sett vara problematiskt, och sådana affärsverksamheter är till största delen ännu i startgroparna.

Viria har gjort många företagsaffärer i anslutning till den nya kärnverksamheten och företaget meddelar mer om det i augusti.

- Jag kan inte berätta mer än det före allt finns på papper. Men vi har strategiskt köpt nya bitar, säger Routamaa.

Professor: uppköp av de små fortsätter

Samtidigt fortsätter branschens centralisering och uppköp av små bolag. Det tror både Matilainen och Aktiespararnas centralförbunds ordförande, professor Timo Rothovius.

De tre största aktörerna, alltså Elisa, DNA och Telia, dominerar marknaden. Eftersom hela marknaden inte egentligen växer längre så är det enda sättet att växa på att köpa upp de andras nät och kunder.

- Jag tror att de största affärerna är gjorda. Men så länge som små, självständiga bolag finns på marknaden så kommer de att köpas upp. I de fallen köper man främst kunder, säger Rothovius.

Anvia-uppköpet är inte den enda affären som har väckt känslor. Enligt Rothovius är det typiskt att människorna upplever det före detta telefonbolaget som sitt egna. Fusioner har hittills utan undantag inneburit att man har avskaffat det gamla huvudkontoret och sagt upp folk.

Mellan 70 och 80 procent av ägarna av Finnet-bolagen är hushåll, uppskattar Matilainen. Många gånger kommer det direkta erbjudanden på aktierna.

- Var och en fattar beslut utgående från sin ekonomiska situation, men jag rekommenderar att man behåller aktierna. Värdet kommer bara att stiga på lång sikt, säger Matilainen.

Man kan undra hur värdefulla de små bolagen är. Var till exempel köpesumman på 107 miljoner för Anvia tillräcklig? Där går åsikterna i sär. Matilainen menar att priserna i regel är i underkanten om man tänker på fibernätverkens inkomstpotential. Enligt Rothovius är summorna relativt goda, och priset som Elisa betalade för Anvia var enligt honom jämförelsevis bra.

- Enligt köparen betalar man alltid för mycket och enligt försäljaren betalar man alltid för lite. Enligt mig betalade man ett skäligt pris för Anvia i jämförelse med vad bolaget skulle ha dragit in som sig självt. I det fallet har man inte ur köparens synvinkel gjort någon vidare affär - de köpte helt enkelt kunder, säger Rothovius.

I Uleåborg har man gått längre

Vesa Routamaas åsikt är glasklar: Anvia såldes för billigt. Såren är ännu öppna, Förvaltningsdomstolen behandlar fortfarande ett besvär mot försäljningen. Besväret lämnades in av en aktieägare.

Vissa är skeptiska mot Virias nya strategi men hittills har aktieägarna varit bolaget trogna.

En ytterlighet skulle vara att bolaget enbart skulle bli ett investeringsbolag som skulle generera utdelning till sina aktieägare. En sådan förändring har man redan sett bland finska telekombolag.

Ett bolag som gick Anvias öde till mötes var Uleåborg Telefon. Bolaget, som grundades 1918, fusionerade sin affärsverksamhet med DNA år 2007. Den del av bolaget som lämnade utanför fusionen blev till Oulu ICT som i sin tur fördändrades till det kommunalt ägda investeringsbolaget Partnera år 2015. Vid årsskiftet meddelade man från Partnera att man slutar med aktivit placerande och att man koncentrerar sig på kapitalförvaltning.

Enligt Rothovius är helomvändningar såsom Viria och Partnera lite problematiska om man ser saken ur en småägares synvinkel.

- En aktieägare kan inte alls bedöma vad bolagets framtid är när det har förändrats totalt. Därför är det svårt att bedöma vad man borde betala för en aktie och vad dess verkliga värde är.

Viria tänker fortsätta i branschen

Viria har inga planer på att förflytta sig till en investeringsverksamhet såsom Partnera gjorde, även om förslaget har tagits upp under ett bolagsmöte.

För ägarnas del är framtiden ännu oklar, precis som Rothovius menar. Samtidigt som människor ringer till bolaget av gammal vana för att reda ut problem med sina fasta telefon- eller nätverkstjänster, så behöver bolaget få ihop sin nya palett så fort som möjligt.

Om det lyckas så visionerar man om en dubblering av omsättningen och en börsnotering, säger Routamaa.

- Men först måste vi få människor att inse att Viria verkar inom en egen bransch och att Elisa gör vad de gör.

Janne Toivanen / Yle Uutiset

Översättning: Axel Brink / Yle Österbotten

Orginalartikeln hittar du här.

Uppdaterad 18.7.2017 kl. 06:21. Värdet på Virias fastigheter var självklart inte miljardbelopp. Värdet är nu korrigerat

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten

  • Craft Park i Vasa behöver fler finansiärer

    Responsen positiv men vasaborna tvekar ändå.

    Projektet Craft Park som vill gjuta nytt liv i Wasalandia-området i Vasa går sakta framåt. Craft parks vd Tommi Kypärä säger att man inte lyckats samla in pengar i den takt man hade hoppats på.

  • Jussi Halla-aho kräver rättning i leden

    Halla-aho är missnöjd med Södra Österbottens kretsstyrelse.

    Sannfinländarnas partiordförande Jussi Halla-aho kräver rättning i leden. I ett brev till den sannfinländarnas krets i Södra Österbotten skriver Halla-aho att de sannfinländare som offentligt stöder utbrytargruppen Blå framtid skadar Sannfinländarna och kan sparkas ur partiet.

  • Töm stugan på skrot under veckoslutet

    Stormossen och Hålls skärgården ren samlar in skrot gratis.

    Om du har en gammal tv, ett kylskåp eller en rostig cykel på din sommarstuga kan du passa på att göra dig av med det under veckoslutet. Stormossen i samarbete med föreningen Håll skärgården ren samlar in metall- och elektronikskrot helt avgiftsfritt på många håll i Österbotten.

  • Baltic växer snabbt - utmaningen är att hitta arbetskraft

    Startar nu egen rekryteringsutbildning.

    Baltic Yachts i Jakobstad växer och orderböckerna är fulltecknade. Utmaningen är främst att hitta arbetskraft och företagen konkurrerar sinsemellan om bra medarbetare. I september startar man en ny rekryteringsutbildning.

  • Kokkotyö flyttar i Karleby

    Stiftelsen vill komma närmare kunderna.

    Kokkotyöstiftelsen flyttar med sin butiksverksamhet närmare centrum i Karleby. De verksamheter som bedrivits vid Hammargränd flyttar till Karlebygatan i augusti och den nya butiken öppnar i början av september.

  • Kyro älv hämtar sig i sakta mak

    Mycket återstår att göra.

    De fiskeriförbättrande åtgärder som gjorts i Kyro älv under årens lopp har haft effekt men mycket återstår ännu att göra och den här sommaren har fiskfångsten varit mångsidig.

  • Oklart om åtal väcks för misstänkt röstköp

    Fallen väntar på åklagarens bedömning.

    Det är fortfarande oklart om de två fall av misstänkt röstköp som är aktuella i Sydösterbotten går till domstol. Det dröjer ytterligare några veckor innan ledande häradsåklagare fattar beslut om åtal.

  • Kontinentens mat ger centrum liv

    Visit Vasa hoppas en fortsättning för mattorgen.

    Vasa centrum bjuder åter på marknad med mat och varor från mellan- och sydeuropa. Erkki Laakso på Visit Vaasa tycker om när det är liv i staden och jobbar gärna för en livligare stadskärna.

  • Sjusovare kastades i sjön i Kristinestad

    Exportföretagare Lauri Ketonen årets hedersmedborgare.

    I arla morgonstund har man idag torsdag firat sjusovardagen på olika håll i svenskfinland, och även i Kristinestad. Exportföretagare Lauri Ketonen fick finna sig i att kastas i Stadsfjärden.

  • Röda kvinnor höjer sina röster

    Sommarteater kan föra fram både arbetarkamp och feminism.

    Med pjäserna om lumpänglarna vid Oravais fabrik har Annika Åman låtit feminism och arbetarkamp ta plats på sommarteaterscenen. De fabriksarbetande kvinnorna från 1900-talets första hälft har mycket att säga också dagens jämställdshetsarbete.