Hoppa till huvudinnehåll

Forskare: Skarven inget större hot - också andra faktorer påverkar fiskbestånden

Ahven kalahaavissa
Abborren hör till skarvens favoritföda. Ahven kalahaavissa Bild: Arja Lento

Skarven har mångdubblats i antal och många ser fågeln som ett hot mot våra fiskbestånd. Speciellt kustområdena ligger i farozonen, menar fiskerichef Kari Ranta-Aho.

- När skarven jagar bildar den stora flockar som attackerar fisken. I grundare vatten vid kusten är det lättare att få byte.

I Kvarken vid den österbottniska kusten finns många viktiga fiskestammar som utnyttjas i yrkesfiske.

- För fritids- och yrkesfisket kan skarven vara en konkurrent, säger fiskerichef Kari Ranta-Aho vid Egentliga Finlands miljöcentral.

Skarvboomen torde ha jämnat ut sig

I Finland häckade skarven för första gången på 1990-talet. På senaste tiden har beståndet mångdubblats och idag finns närmare 25 000 skarvpar i Finland.

Nu tror forskarna ändå att ökningen har jämnat ut sig, säger Markku Mikkola-Roos, äldre forskare vid Finlands miljöcentral.

- Nu är skarvbeståndet som störst och kommer troligtvis inte att växa i fortsättningen. Orsaken är både våra kalla vintrar och beståndets täthet, säger Mikkola-Roos.

Jagar man bort skarven till andra orter förflyttar man bara problemet vidare.― Kari Ranta-Aho

Abborren skarvens favoritföda - har ändå ökat i antal

Den allätande sjöfågeln är speciellt förtjust i abborrar. Trots det har abborren och gösen i själva verket ökat i antal parallellt med skarven, visar en undersökning gjord av Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet och Helsingfors universitet.

I slutna vattenområden kan skarven däremot vara ett större hot än på öppet hav. Om fågeln sprider sig till åar och älvar är havsöringen i fara, säger Kari Ranta-Aho.

- Detsamma gäller laxen, speciellt under smoltvandringar.

I Bottenvikens flodmynningar finns både utplanterad lax och en långvarig skarvkoloni. Den har ändå hållit sig inom måttliga dimensioner, vilket antagligen beror på långvarigt istäcke under vintern, påpekar Mikkola-Roos.

skarvfågel
En skarv landar i vattnet i Östnyland. skarvfågel Bild: Yle/Mikael Kokkola skarvar (fåglar),skarv i östnyland

Fiskerichef: Åtgärder behövs

För att reglera skarvbeståndet i Finland behövs åtgärder, tycker Kari Ranta-Aho.

- Att jaga bort fågeln till andra orter är ändå ingen hållbar taktik. Då förflyttar man bara problemet vidare.

- I stället måste man ta itu med äggförstöring för att reglera tillväxten av skarvkolonierna. Äggen måste prickas eller oljas, och även lov för skarvjakt behövs, säger Ranta-Aho.

Vid Österbottens fiskarförbund har en regional arbetsgrupp tänkt i samma banor, och kommit med en förvaltningsplan som gäller hela Östersjön. Planen ska bli klar och godkänd inom kommande höst, säger Ranta-Aho.

Människan har en mångdubbelt större inverkan på fiskarna än skarven eller andra djur.― Markku Mikkola-Roos, äldre forskare vid Finlands miljöcentral

- Den österbottniska arbetsgruppen har kommit långt i arbetet och dragit tydliga linjer för hur skarvbestånden borde regleras i hela landet, säger Ranta-Aho.

Gruppen har också noterat de områden som är viktiga för yrkesfisket. Därmed har de kartlagt var skarven kan existera utan att skada fisket och fiskbestånden.

Skarvkolonier kan nämligen söka näring inom en radie på upp till 20 kilometer.

Mikkola-Roos påminner ändå om att dessa åtgärder inte löser hela problemet.

- Hela skarvbeståndet kan man ändå inte begränsa eftersom det förbjuds av direktiven. Därför är situationen knepig, säger Mikkola-Roos.

Skarvkolonier kan söka näring inom en radie på upp till 20 kilometer.― Fiskerichef Kari Ranta-Aho

Skarven inte ensam bov

Mikkola-Roos konstaterar att skarven nog kan förorsaka regional skada men inte utgör ett riksomfattande problem.

Också utan att skarven fanns skulle fiskbestånden ta skada på grund av andra faktorer, menar han.

- Många fiskar dör av sig själva innan de är tillräckligt gamla för att bli fiskade. Dessutom har människan en mångdubbelt större inverkan på fiskarna än skarven eller andra djur.

- Bland annat sjöarnas fiskbestånd har förändrats och blivit rika på mört, till följd av övergödning och miljögifter.

Mera forskning i fiskarnas dödlighet behövs

I den nya forskningen behandlas också de övriga dödlighetsfaktorerna för abborr- och gösbestånden.

Hittills har dessa noterats väldigt bristfälligt, både i Finland och utomlands, tycker Mikkola-Roos.

- Speciellt sommarens temperaturer påverkar starkt hur gösynglen klarar sig och hurdan årsklassen blir.

- Dessutom får man inte glömma andra predatorer, inte minst sälen som kräver betydligt mer fisk än skarven för att nära sig.

- Den nya forskningen visar att skarven i det stora hela inte har någon större ekonomisk inverkan på fiskebestånden i Finland, säger Mikkola-Roos.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes