Hoppa till huvudinnehåll

Yttrandefrihet på jobbet - vet du vad du får säga?

Mobil Facebookapplikation.
Sociala medier: ingen rättighet på jobbet Mobil Facebookapplikation. Bild: YLE/Rolf Granqvist app

Här i dagarna kunde vi läsa att Karleby kommun fick skarp kritik från sina anställda för de strikta direktiv som kommunen hade satt vad gäller de anställdas bruk av sociala medier både under och efter arbetstid. Men vad säger lagen om den här typen av frågor? Får man som anställd göra och skriva vad som helst på sociala medier?

Anna Vainio arbetar på Regionförvaltningsverket som arbetsskyddsinspektör. Hon förklarar att det i dagsläget inte finns någon enskild lag som reglerar anställdas handlande på sociala medier.

- Alla Finlands lagar tillämpas. Arbetstagaren har yttrandefrihet och den kan inte begränsas utan grunder. Men så finns också arbetsavtalslagen som gäller för alla arbetstagare, och den påverkar mycket.

Vad får man skriva?

Dåliga dagar på jobbet har vi väl alla haft? Kanske känner man då ett behov av att skriva av sig genom en statusuppdatering på Facebook. Då gäller det emellertid att ha lagarna i bakhuvudet och inte skriva sådant som kan skada arbetsgivaren.

- Många gånger tror skribenten att det här inte är så farligt, men det lönar sig att använda sitt sunda förnuft. Vad kan jag åstadskomma och vad kan det jag skriver få för följder är något som man hela tiden ska tänka på, säger Anna Vainio.

Arbetstagare hör ofta av sig när det redan gått på tok.
Enligt Anna Vainio som ofta har telefonjour på arbetsskyddet så kommer det inte så många frågor om sociala medier till arbetsskyddet förrän det är för sent.

- Folk ringer och berättar först när de har blivit uppsagda. De kan ha berättat något på sociala medier. Men oftare handlar det om ett vanligt samtal med någon utomstående.

Lojalitetsplikten och yttrandefriheten bestämmer

Yttrandefriheten är en av våra grundlagar och är följdaktligen långt gående. Den säger att

Var och en har yttrandefrihet. Till yttrandefriheten hör rätten att framföra, sprida och ta emot information, åsikter och andra meddelanden utan att någon i förväg hindrar detta. Närmare bestämmelser om yttrandefriheten utfärdas genom lag. Bestämmelser om sådana begränsningar i fråga om bildprogram som är nödvändiga för att skydda barn kan utfärdas genom lag i den ställningen.― (12§)

I arbetsavtalslagens tredje kapitel står det under allmänna skyldigheter emellertid att

Arbetstagaren skall utföra sitt arbete omsorgsfullt med iakttagande av de föreskrifter som arbetsgivaren i enlighet med sin behörighet ger om arbetet. Arbetstagaren skall i sin verksamhet undvika allt som står i strid med vad som skäligen kan krävas av en arbetstagare i den ställningen― (1§)

Det här partiet i arbetsavtalslagen brukar kallas för lojalitetsplikten. Lojalitetsplikten börjar från och med det att man gör upp ett avtal och den fortsätter vara giltig under hela anställningförhållandet. Den berör också arbetstagarens fritid, om arbetstagaren är permitterad eller har befrielse från arbetsplikten, samt alla andra frånvaron.

En annan faktor som påverkar ens användande av telefon och dator under arbetstiden är den så kallade direktionsrätten. Direktionsrätten innebär att arbetsgivaren har rätt att säga hur arbetsverktygen ska användas.

- Det inkluderar internet och sociala medier. Arbetsgivaren kan alltså bestämma att man inte alls får använda sociala medier på arbetstid, summerar Anna Vainio.

Måste arbetsgivaren informera?

Det måste inte finnas instruktioner på en arbetsplats för vad de anställda får göra på sociala medier utan det räcker med att lagen finns.

Anna Vainio rekommenderar ändå att man som arbetsgivare gör upp riktlinjer och diskuterar saken med personalen.

Samma sak säger Jan Wennström, informationssäkerhetschef på Åbo Akademi.

- Det är viktigt att arbetsgivaren har en tydlig informations- och kommunikationsplan, och i den bör det finnas riktlinjer för anställdas sociala medier. Finns det inga rekommendationer så bör man som anställd kunna utgå från de allmänna riktlinjerna för normal organisationskommunikation och applicera det på sociala medier, tillägger han.

Bägge är av åsikten att om man är osäker på vad som gäller är det bäst att alltid att fråga arbetsgivaren om saken.

Måste man vara med i sociala nätverk om chefen säger så?

En del personer väljer att inte vara med på en eller flera sociala medieplattformar men känner sig ibland pressade att gå med av sina arbetsgivare. Frågan som då uppstår är om ens arbetsgivare alltså inte bara kan tvinga bort en från sociala medier, utan också kan tvinga en att gå med?

Enligt Anna Vainio är det en knivig fråga men direktionsrätten påverkar även detta. Om bruket av sociala medier tydligt ingår i ens arbetsuppgift (till exempel uppdatera företagets Facebooksida) så är det så, men om det inte framgår av ens arbetsuppgift så kan kan arbetsgivaren inte kräva det.

Jan Wennström påpekar att man däremot inte kan tvingas att till exempel sköta företagets uppdateringar genom sitt privata konto. Enligt honom är det helt rimligt att ha ett separat Facebook-konto för jobbet som bara används för den här sortens arbetsuppgifter.

Vem ska man kontakta?

Om man tycker att ens arbetsgivares direktiv för vad man får göra och säga på sociala medier inte är rimliga finns det olika vägar att gå. Är man fackansluten kan man kontakta en förtroendeman på sin arbetsplats eller arbetsskyddsfullmäktige.

- Givetvis kan man också kontakta arbetsskyddet men som opartisk myndighet kan vi inte ta ställning till om arbetsgivaren har gjort fel. För det behövs facket, förklarar arbetsskyddsinspektör Anna Vainio.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle